The predicted primordial lithium abundance differs from observations of unevolved halo stars on the Spite plateau by a factor two to three. Surface depletion due to atomic diffusion has been suggested as a cause of this so-called cosmological lithium problem. Evolutionary abundance trends indicative of atomic diffusion have previously been identified in the metal-poor globular cluster NGC 6397 ([Fe/H] = -2), with stellar parameters deduced spectroscopically in a self-consistent manner. Abundances of five elements (Li, Mg, Ca, Ti, and Fe) were found to be in agreement with stellar structure models including the effects of atomic diffusion and a free-parameter description of turbulent mixing at the lowest efficiency compatible with the flatness of the Spite plateau. It is our aim to evaluate the interplay of modelling assumptions and theoretical predictions under various priors, e.g. the independent age determination using the white dwarf cooling sequence, and the high efficiency of turbulent mixing recently found compatible with halo field stars. We perform self-consistent spectroscopic abundance analyses at an expanded effective temperature scale inspired by results of new photometric calibrations from the infrared flux method. The resulting abundances are compared to predictions in a grid of theoretical isochrones, chosen in light of the priors for age and efficiency of turbulent mixing. We find that the observed abundance trends are not artefacts of the effective temperature scale, as it cannot be arbitrarily modified to flatten all trends. The inferred abundance trends seem to be in agreement with predictions for an age compatible with the white dwarf cooling sequence, and a limited range of weak turbulent mixing. The inferred initial lithium abundance of these stars is merely 30 % lower than the primordial abundance, discrepant at 1.5 standard deviations. Hence, a stellar solution to the cosmological lithium problem is still within reach.

The purpose of this paper is to investigate, analyse and interpret the educational ideals of the ABF (Workers Educational Association) as they are understood by five members within ABF. The paper also examines how the educational ideals are represented in the national guidelines and statues of the ABF. The basic theoretical perspectives are intercultural theory and theories about Bildung and adult liberal education in a multi-cultural pedagogical environment presented by Bernt Gustavsson and Hans Lorentz respectively. The empirical study consists of five semi-structured interviews and a text study of the official documents of the ABF. The data is interpreted with hermeneutic and semiotic tools. Organisational theory focusing on organizational culture has also contributed to the study. The result of the study, when analysed in accordance to the methods, shows mainly four things. Firstly, the educational ideals within the contemporary ABF are the self-educational ideal and the civic educational ideal. Secondly, the analysis of contemporary society identifies social class as the main category of injustice with sex/gender ethnicity, disability, sexuality and age as subcategories. Thirdly, there is a lack of influence for people with a foreign background in the ABF. Fourthly, the ABF can make another world possible if the organisation consciously recruits people with a foreign background, is culturally aware when applying concepts, makes sure that the education emanates from every single participant, fights against stereotypes and builds networks. One of the main conclusions I draw from this study is that popular education within the ABF can promote learning of Intercultural competence but there is an uncertainty about where the organisation will go towards a universalistic or a particularistic direction. There is also a lack of discrepancy between the written policy and the actual practice.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa. I databearbetningen fokuserades essensen i flickornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att flickorna såg ämnet som "rekreation", "arena för att lära sig bollspel", "något de har nytta av i framtiden" eller visade "osäkerhet om vad ämnet är bra för". Slutsatsen är att undervisningen i idrott och hälsa behöver förtydliga ämnets uppnåendemål för flickorna i studien.

No description available.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten. Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas. Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten. Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra maskiners tankeförmåga. Den traditionella tolkningen av artikeln är att Turing menade att det en dag kommer att vara möjligt att bygga en maskin som kan imitera allt mänskligt beteende perfekt (Turingmaskinen), vilket har gett upphov till forskningsområdet artificiell intelligens. I praktiken har dock maskiner inte kunnat ersätta människor på det sätt som man trott och som många fortfarande tror. Närmandet mellan människor och maskiner tar sig andra uttryck. Utvecklingen går snarare i en riktning som gjort att människor genom att använda maskiner anpassar sig till och allt mer börjar likna dem. Vi förvandlas till Turingmänniskor med succesivt minskande utrymme att utöva vårt omdöme och ta ansvar, när maskinerna ställer sig i vägen för det mänskliga sinnet och känslan.

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise. Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection. I want to awaken the reader’s thoughts about the road to professional skill, how it is affected by the context we are living in as well as to illustrate the strength and fragility of the professionalism over time. I also want to provide the practitioners with a broader opportunity to independently be able to evaluate the quality of their own practice.

This two years master´s thesis examines how books and literature can strengthen the contact between imprisoned fathers and their children, and the connection between the treatment of offenders and education in Sweden. The methods used are interviews and textual analysis. The theoretical starting points are influenced by Bernt Gustavssons works concerning the concept of education (the Swedish term “bildning”) and Foucaults thoughts on the subject of power and its relation to knowledge and resistance. Through history many attempts have been made to “cure” those who commit criminal acts by educating them, at first to enable them to get employed after serving their sentence, the education thus being for the greater good of the society in general, but since the 1940’s the aim has shifted towards education for the individuals own personal development and readjustment to society. The findings indicate that the service provided to prisons by public libraries play an important role for the inmates, as a source of books for amusement and diversion as well as providing the means for education. This thesis examines four reading programmes in prison, in order to establish their place in the tradition of education within the Swedish penal system. In the prison reading programs the fathers choose a children’s storybook and either reads it during the child’s visits or make a recording on DVD or CD to send to their child on the outside. The Swedish example, Godnattsagor inifrån, is influenced by its English and American precursors in its attempt to create or strengthen the bonds between fathers and children through the reading experience. Many fathers taking part in the study circle organized by Malmö public library claim the experience has taught them not only to dare read aloud to their children, but also to appreciate literature for themselves. My conclusion is that the reading programmes have effects beyond the individual inmate, as it to a certain extent can be a bond to keep a broken family together and as such actually prevent the father from committing further crime. The library service in prison is also greatly needed and appreciated by the incarcerated fathers.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de upplevda empatiska känslorna för skönlitterära karaktärer och faktiska skönlitterära vanorna hos elever i två olika årskurs nio. Empiri samlades in med hjälp av enkäter som bygger på Swedish Core Affect Scale, vilket är en beprövad metod för att mäta självrapporterade känslor. Eleverna ombads att rapportera självvärderade känslor vid läsning av en novell, Stig Dagermans Att döda ett barn. Frågorna handlade om hur eleverna tror att några av karaktärerna i novellen känner sig samt hur eleverna själva känner sig när de läser novellen. Eleverna delades sedan in i tre grupper utifrån sina faktiska skönliterära vanor. Grupperna namngavs enligt följande: Läsande, ej läsande och intresserade ej läsande. Elevernas svar på frågorna kopplades samman med forskning inom området. Enligt Theory of minde så finns ett samband mellan att läsa skönlitteratur och förmågan att känna empati. Skönlitteratur tycks kunna bidra både till bildning och ett livslångt lärande som främjar empati och demokrati. Hos eleverna i studien så finns tendenser som visar på ett samband mellan att läsa skönlitteratur och att känna empati för skönliterära karaktärer.

In this essay, I have analyzed both the Swedish and Danish debates about the insertion of a literary canon in school’s curricula. After a description of the terms “canon” and “cultivation”, I proceed to analyze debate news articles from both Swedish and Danish media to find similarities and differences in the arguments between the two debates. I then compare the arguments between both countries to find how Denmark could be able to implement a literary canon into the curricula, but not Sweden. I find that both countries have similarities and differences regarding the debates, and that although there are implications as to say why, one can not in truth conclude why Denmark had its canon implemented.