• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 91
  • 5
  • Tagged with
  • 96
  • 24
  • 17
  • 16
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Beteendevetare på arbetsmarknaden : - En studie om den upplevda relationen mellan arbete och kompetenser

Bäckman, Kristoffer, Wahlgren, Rikard January 2019 (has links)
Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>
72

Att urskilja tekniska system : didaktiska dimensioner i grundskolan

Svensson, Maria January 2011 (has links)
Syftet med avhandlingen är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan. Dagens teknikkomplexa samhälle är uppbyggt av system som vi människor interagerar med. Informations-, energi- och kommunikationssystem är exempel på tekniska system som vi kommer i kontakt med dagligen. Tekniska system ingår som en del av kunskapsinnehållet i den svenska grundskolans teknikämne, men forskning som rör teknikämnet visar att undervisning av tekniska system är begränsad och det råder osäkerhet kring vad lärande av tekniska system innebär. De övergripande frågeställningarna är: Hur uppfattar unga tekniska system? Hur kan ungas uppfattningar av tekniska system användas för att utveckla undervisningen om tekniska system? Vilken potential, att bidra till en ökad förståelse av teknik i dagens samhälle, har tekniska  system som kunskapsinnehåll i teknikämnet? Avhandlingen bygger på två studier som presenteras i fyra artiklar. I två av artiklarna fokuseras ungas uppfattningar av tekniska system och i två artiklar lyfts didaktiska dimensioner av tekniska system fram. En fenomenografisk ansats används för att kartlägga ungdomars olika sätt att erfara tekniska system genom empiriska undersökningar av kvalitativa skillnader i det kollektiva erfarandet av fenomenet. Resultatet av studierna indikerar att dimensioner av tekniska system och kritiska aspekter inom dessa dimensioner är avgörande för en utvecklad förståelse av tekniska system. Genom att lärare blir medvetna om ungas uppfattningar om tekniska system kan de med detta som utgångspunkt utveckla undervisningen. Inom den ämnesdidaktiska kunskapstraditionen ses den lärandes uppfattning av innehållet innan undervisningen startar som en betydelsefull aspekt av lärarens ämnesdidaktiska kompetens Det är därför viktigt att lärare är medvetna om dimensionerna och de kritiska aspekterna då de planerar och genomför undervisning för att kunna erbjuda kraftfulla sätt att lära om tekniska system. De didaktiska implikationerna, när det gäller tekniska system, lyfter fram aspekter av teknik som har betydelse för förståelsen av teknik även på ett mer generellt plan. Det handlar om kunskaper som aktiva medborgare i dagens teknikkomplexa samhälle behöver, så som insikter om krav på resurser, människans intentioner med och inblandning i tekniken samt hur teknikens struktur och organisation ser ut. Tekniska system som kunskapsinnehåll erbjuder en förståelse av teknik där viktiga medborgerliga aspekter som engagemang, konsekvensanalys och användaransvar kan synliggöras och problematiseras. / The purpose of this thesis is to contribute to the field of technology education research, specifically that which concerns teaching and learning about technological systems. Today's technologically complex society is made up of a variety of systems that humans interact with. Information, energy and communication are examples of technological systems with which we are involved daily. Education in technology prepares young people for participating as active citizens in a technologyintensive society and therefore includes technological systems as part of the knowledge content in the Swedish compulsory school subject of technology. Research related to the technology subject shows that the teaching of technological systems is limited and there is uncertainty about what the learning entails. The overall questions which this thesis intends to investigate are: How do young people experience technological systems? How can young people’s experiences of technological systems be used to develop the teaching of technological systems? What potential does knowledge about  technological systems have in contributing to a better understanding of technology in today’s society? The thesis is based on two studies presented in four articles. Two of the articles focus on young people’s experiences of technological systems and the other two highlight pedagogical dimensions of technological systems for teaching and learning. The studies take the perspective of  the learners’, using a phenomenographic approach, and investigate young people’s ways of experiencing technological systems. To start from the learners’ experience is an important aspect of the tradition of pedagogical research that concerns content specific knowledge. The phenomenographic approach offers empirical ways of investigating qualitative differences in the collective experience of the phenomenon and an opportunity to highlight what teaching should focus on to create learning opportunities. The main result of the studies consists of knowledge about dimensions of technological systems and critical aspects within those dimensions. Together they offer a perspective for teaching, providing possible starting points for teachers when they plan instruction. If teachers address their own and young people’s awareness of dimensions of variation, it could enable more powerful ways of learning about technological systems. The pedagogical implications in terms of technological systems also point to aspects that are relevant for understanding technology on a more general level, namely skills which active citizens in today’s technologically complex society must possess. Technological systems knowledge offers an understanding of technology in which key aspects of civil commitment, impact and user responsibility can be made visible and thus  problematized.
73

Ring 112 : En essä om auktoritet och frihet som förutsättningar för utbildning och bildning i gymnasieskolan

Liliedahl, Lotta January 2017 (has links)
As a high school teacher I took to authoritarian methods in order to give students education and ultimately formation. It was an original force that made me react to chaos and harassment in classroom. In the essay, I examine my own reactions and frustrations in my efforts to create endurable and friendlier environment in class. The discussion is about authority and freedom and to what extent it is reasonable to use authoritarian methods to facilitate for students to reach potential freedom. The conclusion is that methods that can be described as authoritarian are not consistent with modern education, but teachers have to get means and resources to meet all pupils. An other conclusion is that we have to change perspective from the individual teacher to an overall discussion on authority and freedom in high school education. / Uppsatsen utgår från ett exempel där den dagliga samvaron präglas av kaos och trakasserier och där jag som lärare använder mig av auktoritära metoder för att ge elever en möjlighet att klara studierna på gymnasiet. I essäform beskriver jag mina tankar och utmaningar för att skapa ett bättre arbetsklimat i skolklassen. Diskussionen handlar om auktoritet och frihet, om utbildning och bildning och i vilken utsträckning det är rimligt att ta till auktoritära metoder för att ungdomar ska kunna nå sin potentiella frihet. Samhället lägger stort ansvar på enskilda lärare när det gäller att få arbetet att fungera i klassrummet. Min slutsats är att auktoritära metoder inte har en plats i dagens skola men att lärare måste få resurser för att kunna möta alla elever och att frågan om hur vi ska förstå begreppet auktoritet som medel för att elever ska kunna nå sin potentiella frihet bör diskuteras och behandlas inte bara inom skolan utan även i samhället i ett vidare sammanhang.
74

Ganska snart, men inte nu : Generation Y:s förhållningssätt till pensionssparande / Pretty Soon, but Not Now : Generation Y’s attitude to retirement savings

Sjöström, Mathias, Svensson, Gabriella January 2018 (has links)
BAKGRUND: Generation Y är idag unga vuxna och kommer när de blir pensionärer få ut en lägre inkomst än dem som går i pension idag, vilket ökar betydelsen av ett eget sparande. Tidigare studier har visat ett samband mellan en hög finansiell bildning och pensionssparande. Den finansiella bildningen har dock visats vara låg bland unga. På området beteendefinans finns en rad exempel på kognitiva bias som även de pekar på svårigheter med långsiktigt sparande. Forskning har ofta fokuserat på en specifik påverkande faktor för pensionssparande med ett kvantitativt arbetssätt, men en helhetsbild saknas. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka generation Y:s kännedom om och hur de reflekterar kring behovet av långsiktigt sparande till pension, samt analysera hur deras kännedom och reflektioner relaterar till deras livssituation, finansiella bildning och tidigare forskning kring kognitiva bias. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer ur generation Y. Genom frågor där respondenterna fått beskriva både sitt eget handlande, sina tankar, sina åsikter samt vad de anser kännetecknar generation Y har en helhetsbild av deras förhållningssätt till pensionssparande skapats. SLUTSATS: Studiens resultat visar att generation Y som utgångspunkt anser att det finns ett behov av pensionssparande, men att det i deras specifika fall inte passar att spara just nu. Deras faktiska kunskap om behovet av pensionssparande är dock låg. Motviljan att spara kan i flertalet situationer förklaras med överdriven optimism inför framtiden. En alternativ förklaring kan dock vara att generationen i dagsläget helt enkelt är nonchalanta inför sin framtida ekonomiska situation som pensionärer, då de värderar kortsiktig konsumtion högre. / BACKGROUND: Generation Y, who today are young adults, will get a lower income when they retire than those who are retired now. Previous studies have shown a connection between higher financial literacy and saving for retirement, but the financial literacy among young people has been shown to be low. In the field of behavioural finance there are several cognitive biases that also suggests that there are difficulties connected to long term savings. Research has often focused on one specific factor of impact for retirement savings with a quantitative approach, but a conclusive picture is lacking. AIM: The aim of this thesis is to examine the knowledge and reflections of generation Y regarding the need for long term savings for retirement, and to analyse their knowledge and reflections in relation to their conditions, financial literacy and previous research on cognitive biases. COMPLETION: The study has been conducted through qualitative, semi structured interviews with eight people from generation Y. Through questions where the respondents have had the opportunity to describe both their own actions, thoughts, opinions and what they think characterizes generation Y a conclusive picture of their attitude towards retirement savings has been created. CONCLUSION: The study concludes that generation Y as a reference point considers retirement savings important, but that in their specific case it is not suitable to save right now. Their actual knowledge about the need for retirement savings is low. Their aversion to save can in several cases be explained by undue optimism towards the future. An alternative explanation could be that the generation at present simply is unconcerned with their future economic situation in retirement, because they value short term consumption higher.
75

Vad finns kvar när vi glömt allt vi lärt? : En studie om folkbibliotekets folkbildande uppdrag genom programverksamheten

Berg, Agnes January 2023 (has links)
No description available.
76

Den goda kunskapen

Eriksson, Fredrik January 2014 (has links)
Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas. Å andra sidan görs i huvudsak två iakttagelser av reduktionistiska kunskapsuttryck. För det första låter sig en kvantifiering av kunskapsuttrycken i ämnesplanen ställas upp linjärt instrumentellt: epistemisk kunskap behövs för technisk kunskap som i sin tur har fronetisk kunskap som mål. En sådan kunskapsgång tar inte hänsyn till den hermeneutiskt förstådda tolkningsprocessen i vilken utgångspunkten för kunskapande är stadd i ständig förändring. För det andra är ämnesplanens punktlista i stora drag undantagen fronetiska kunskapsuttryck, något som visar på en i grunden särskiljande syn på vad kunskap är, och hur den kan behandlas. Faran med den här typen av reducerade retoriska eller pedagogiska uppställningar av vad kunskap är, beskrivs i analysen vara en kategoriserings implicit normerande effekter.Med detta sagt konkluderas att kunskapsbegreppet sedan 1990-talet i en utbildnings-teoretisk kontext behandlats ingående, och i många avseenden nyanserat, utan att för den sakens skull lyckas bibehålla sin komplexitet i någon allmän mening. Istället verkar skoldebatt och samhällssyn spegla en ytlig kunskapsförståelse där analytiska kategoriseringar, likt de fyra F:en - fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet - hålls som faktiska kunskapsentiteter. Som motdrag föreslås en fokusering på ett fronetiskt-hermeneutiskt förstått bildningsbegrepp. Ett sådant kunde beskriva ett förhållningssätt till, eller en beredskap inför kunskap snarare än att kategorisera kunskapen per se.
77

Är vi inte i skolan för att lära oss? : En gymnasielärares reflektion kring kunskap, skönlitteratur och fronesis / Aren't we in school to learn? : A high school teacher's reflection on knowledge, literature, and phronesis

Ljungh Strömberg, Lisa January 2023 (has links)
I den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med.     Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen.      Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt. / In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up.    The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature.    The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects.
78

Från intet allt vi vilja bli : Om arbetarrörelsens bildningsverksamhet 1900-1932 med fokus på ABF i Kalmar / We are nothing, now let’s be all! : On the educational efforts of the Swedish Workers’ movement 1900-1932 focusing on the WEA in Kalmar

Hermansson, Glen January 2016 (has links)
This paper strives to answer a question most anyone remotely involved with education has encountered: what is the relationship between the content taught and its purpose? In this case, the question is in the context of the Workers’ Education Association in Sweden (ABF) and other educational efforts made by the Swedish labour movement. In order to answer such a question one must first outline in some detail what the content to be taught was, and what purpose the association itself saw as the important one. But the matter is also further explored: the Swedish labour movement appears to view education and culture in a rather non-Marxist manner, which poses a question to be untangled in order to fully understand the connection between content and purpose, namely that of what view they did in fact hold. Here, it will be argued that the Swedish labour movement held a proto-Bourdieuan view of culture as a form of societal and cultural capital which must be distributed in order for the emancipatory and egalitarian efforts to succeed.
79

Musik- och kulturskolornas ideologi ur ett bildningsperspektiv

Sandh, Håkan January 2019 (has links)
In the years around 1950 the first Music Schools – organized by the municipalities – started in Sweden. They were a result of local initiatives. They were not a part of the national school system. Instead their focus was on creating opportunities for children to learn to play an instrument in their spare time. They became so common that in 1970 they could be found in almost every municipality in Sweden. Even so, they were never authorised or controlled by the state. In this thesis I try to describe the ideology of the first local music schools around the year 1950. I try to find out what kind of traditions, ideas and other influences that shaped this ideology. I do that by comparing the ideology of the music schools to the characteristics of the popular education (in German: Bildung). Thereafter I try to do the same with the development of Schools of Arts around the year 1990. I do that in a hermeneutic tradition by using an idea- and ideology analysis from social sciences. My research questions are: Could the ideologi of the first music schools be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”. Could the ideologi of the first schools of Arts be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”. The ideology of the music schools was strongly influenced by the voluntary music education in grammar schools. That meant that the education was organized in semesters, one lesson per week and one child at a time. More focus was on the development of every childs´ability to play an instrument, less on the possibility to play together with other children or to sing. The ideology of the music schools was also influenced by popular education (Bildung). The schools aimed to give equal opportunities to all children to learn to play an instrument and learn about the ”good culture”. With that expression was meant classical music. The answer to my first question is that the ideologi of the music shools were influenced both from grammar schools and the ”bildung”- movement. In the years around 1990 many Music Schools had developed into Schools of Arts. They included education in dance, drama/theatre, visual art and film/movie. In the same way as the first music schools were born, the first Schools of Art developed in a local context. Some of them found a closer cooperation with the obligatory school but all continued to be independent. The structure of Schools of Arts were in many ways a continuation of the music schools. They were also organized in semesters, one lesson a week etc. In the same time they were a part of the a new trend which meant they were more interested in the creative possibilities for the children, cooperation and the opportunities to be on stage. They also had a broader wiew on what ”good culture” was. The answer on my second question is that the ideologi of the Schools of Arts in some extent are a part of the ”Bildung”-movement but at the same time they are more focused in collaborating with the obligatory school system and are more influenced by instrumental goals like being part of devolopment of new industries in the society. To some extent they are less influenced by ”Bildung” than the first music Schools. There are even today more than 200 000 children taking part in the Schools of Arts. (Including those who are still named Music Schools) In such a big professsionel organisation in most of the Swedish communities it is very surprising that they have developed without a national agenda. / I slutet av 1940-talet bildades de första kommunala musikskolorna med det namnet. Deras bakgrund var dels den frivilliga instrumentalundervisning som erbjöds på läroverken, privat undervisning – inte minst på piano – samt undervisning inom militärmusiken och orkesterföreningar. Allt detta smälte samman till musikcirklar – ofta drivna av studieförbund – som sedan nästan undantagslöst drevs vidare i form av kommunala musikskolor. De lokala variationerna var många. På 1970-talet hade i stort sett alla kommuner en kommunal musikskola. I denna uppsats försöker jag beskriva de första kommunala musikskolornas ideologi runt år 1950, och sedan även beskriva de första kommunala kulturskolornas[1] ideologi runt år 1990. Detta gör jag genom att tolka de idéer, traditioner och ambitioner som kan ses i offentliga dokument, vetenskapliga texter och andra dokument som beskriver pedagogiska idéer som fanns och påverkade beslutsfattandet. Jag gör detta i en hermeneutisk tradition genom en idé- och ideologianalys hämtad från samhällsvetenskapen. Metodiskt arbetar jag med begreppet dimensioner. Dessa utgår från de begrepp som karakteriserar bildning. På så sätt använder jag bildningen som ett raster för att tydligare se musikskolornas och kulturskolornas respektive ideologi. Mina forskningsfrågor är: Kan de första kommunala musikskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet? Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet? Bildningsbegreppet jag använder är hämtat från Gustavssons och Varkøys beskrivningar av vad som kännetecknar bildning:   Lärandet är en fri process  Lärandet skapar sammanhang  Lärandet skapar jämlikhet eller ojämlikhet  Lärandet är icke-instrumentellt Organisationen av undervisningen på musikskolorna var starkt präglad av läroverken. Den innebar att musikskolorna var organiserade i terminer, en lektion i veckan och med starkt fokus på individen. Den enskilde elevens kunskaper i hanterandet av sitt instrument kom i första rummet, före samspel, eget skapande och även sång/körsång. Den ideologi som präglade musikskolorna hade samtidigt ett starkt folkbildande inslag. Alla barn skulle i demokratisk anda få möjlighet att både lära sig spela ett instrument och ta del av den goda kulturen. Med det senare avsågs främst den klassiska musiken. Svaret på min första forskningsfråga är att de första musikskolornas ideologi i hög grad var påverkad av bildningsbegreppet men att den samtidigt var starkt påverkad av traditionen från läroverk och folkskola. De kommunala kulturskolorna övertog senare mycket av musikskolornas ideologi. Samtidigt var ideologin i den tidens anda präglat av ett större intresse för elevernas eget skapande, för samverkan och att alla elever också skulle framträda. Flera kulturskolor sökte också få en ökad betydelse genom ett närmande till den obligatoriska skolan. Deras ideologi präglades också i hög grad av instrumentella mål som transfereffekter vid inlärning av andra skolämnen, lokaliseringsfaktorer m.fl. Svaret på min andra forskningsfråga är att de första kommunala kulturskolorna ideologiskt i viss mån var en del av bildningsrörelsen. Samtidigt önskade de bli en del av det obligatoriska skolväsendet och motiverade sin existens med instrumentella mål, varför de kan sägas alltmer ta avstånd från att bygga på en ideologi präglad av bildning. Med tanke på musik- och kulturskolorna storlek, över 200 000 deltagare, är det förvånande att all utveckling av dem skett genom lokala initiativ och att samordning och utveckling på nationell nivå i stort sett varit helt frånvarande under de epoker jag berör i denna uppsats. De kommunala musikskolorna, senare kulturskolorna, dominerades av ett görande, av enskilda lärares egna modeller för undervisning, i högre grad än formulerande av en genomtänkt ideologi eller för den delen metodik. [1] De kommunala kulturskolorna benämns oftast som ”kulturskolor”. I den statliga politik som beslutats under uppsatsens tillkomst benämns de som ”kommunala kulturskolor”. Jag använder därför det begreppet men för att göra texten lättare att läsa använder jag ibland de enklare formerna ”musikskola” och ”kulturskola”.  De står för samma sak.
80

Processen för inhämtande av finansiell information : En undersökning av generation Y:s agerande i ett nytt informationslandskap / The process of obtaining financial information : An examination of how generation Y act in a new information landscap

Eriksson, Elin, Höglund, David January 2019 (has links)
BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs.   COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information.   CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget.   SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov.   GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom.   SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser.

Page generated in 0.1254 seconds