AbstraktTitel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan?Författare: John Lück och Magnus BååthTyp av arbete: C-uppsatsHandledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte JönssonProgram: Lärarutbildningen Malmö HögskolaDatum: 2010-01-03Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra.Våra frågeställningar var:-Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning?-Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?’-Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna?-Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna?Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna.Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning. Anledningen tordes vara att idrotten är ett typiskt manligt ”fält” och att pojkarna med sina intressen och förkunskaper har stora fördelar under idrottsundervisningen. Detta i sin tur kan leda till att flickorna hamnar i skymundan i samundervisningssituationer. Lärarna ansåg att det fanns för och nackdelar med båda undervisningsformerna vilket leder oss inpå studier gjorda av Marita Eklund (1999) & Larsson & Redelius (2004) vilka visar att en undervisning där man har tillgång till båda undervisningsformerna är något som ofta efterfrågas av idrottslärare.Nyckelord: samundervisning, särundervisning, idrott och hälsa, högstadiet / Abstract The use of the study was to investigate the teachers and the pupils view on the different forms of tutoring (boygroups, girlgroups and mixed gender groups) in physical education. We also wanted to know which form of tutoring that is preferred by teachers and pupils.Our question formulations were:-What do the pupils think of single-sex versus mixed gender tutoring?-What do the teachers think of single-sex versus mixed gender tutoring?-How does the different tutoring forms affect boys and girls?-Does the tutoring forms affect the grades?The data was collected in form of a quantitative question survey on 114 pupils distributed on 37 boys in boy groups, 43 girls in girl groups and 34 girls and boys in mixed gender groups. In excess of the question survey we also did interviews with four physical education teachers who all had experience from teaching the different tutoring forms. Our result in the study shows that both boys and girls prefer single-sex tutoring in physical education. 73 % of the boys and 84 % of the girls chooses single-sex tutoring if they would have the chance to make their own pick. The study shows that it’s mainly girls who are affected negatively of mixed gender tutoring. The reason could be that physical education is a masculine “field” and the boys have certain benefits with their interests and knowledge. This can lead to that the girls could be overlooked in the mixed gender classes.The teachers thought that both tutoring forms had positive and negative aspects which lead us to the studies of Marita Eklund (1999) and Larsson & Redelius (2004) which shows that teachers would appreciate educational possibilities were they could use both single-sex and mixed gender tutoring depending on the certain situation.Keywords: Physical education, mixed gender education, Single-sex education

Många unga människor lämnar idag det reguljära skolsystemet utan fullständiga betyg. Därav finns ett stort behov av vuxenutbildning. Folkhögskolor erbjuder en alternativ pedagogisk väg i förhållande till andra skolformer, då de inte är styrda av nationellt fastslagna läroplaner. Allmän kurs finns för de som vill läsa upp sin gymnasiebehörighet och som behöver läsa in kurser som de missat eller inte klarat i sin tidigare skolgång. Forskning visar att 30% av alla deltagare på allmän kurs har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och att denna målgrupp ofta når framgångar i sina studier på folkhögskola. Det övergripande syftet med denna uppsats är att bidra till det specialpedagogiska fältet med kunskap kring vuxenstuderande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och folkhögskola. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats genom semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk och resultaten har tolkats utifrån teorins syn på lärande. Deltagare på allmän kurs på två olika folkhögskolor har intervjuats för att undersöka vad det är inom skolformen folkhögskola som bidrar till deras studieframgångar. Studien lyfter även fram vad personerna ser som de största skillnaderna mellan folkhögskola och andra skolformer de vistats i. Resultatet visar att det som har störst betydelse för deltagarnas studieframgångar inom folkhögskolan är; en flexibel och inkluderande pedagogik, relationen till lärarna, gemenskapen, internatboendet och mindre gruppstorlek. Skillnaderna från andra skolformer är ett långsammare studietempo och det psykosociala stödet som upplevs större i folkhögskolan. Resultatet har relevans för det specialpedagogiska fältet, då de faktorer som upplevs bidra till studieframgång kan lyftas fram ytterligare i utbildning av speciallärare och specialpedagoger, men även beaktas i arbetet med att utforma och organisera stöd för studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. / Many adolescent students in Sweden go through the regular school system without attaining the goals for the final grade. Therefore, there is a great need for adult education.  The folk high school offers an alternative pedagogical discourse in relation to the regular school system because of its lack of nationally governed curriculums. The general course is for those students who want to complete the courses missed or failed in their prior schooling. Studies show that 30 % of all students in the general course have neuropsychiatric disabilities and that these students often succeed in their studies at folk high schools. The overall aim of this thesis is to contribute with knowledge in the area of special education regarding adult students with neuropsychiatric disabilities and folk high schools. The study was conducted as a qualitative study where the empirical result was gathered by semi-structural interviews. The theoretical framework consisted of the socio-cultural perspective and the results were analyzed with regards to the theory views on learning. Students attending the general course at two different folk high schools were interviewed with the intent of them shedding some light onto what it is within the folk high school that contributes to successful studies. The thesis will also point out what students identified as the biggest differences between folk high school and the prior school forms they have attended. The results show that the factors students find most significant for their educational progress are; flexible and inclusive pedagogics, the relationship with teachers, the fellowship, the boarding school-aspects and the smaller study groups. The differences from other types of schools that are pointed out are a slower pace in studies and a social support that is offered at a larger extent in folk high school. The result is relevant for the area of special education as the factors that are pointed out could be of more importance in the education of special education teachers, but also play a larger role in the way tutoring of students with neuropsychiatric disabilities is organized.

Denna vetenskapliga essä syftar till att undersöka läsning på fritidshemmet, vi har i våra berättelser skildrat situationer om hur läsning och läsaktiviteter kommer till uttryck på våra fritidshem och de dilemman som kan uppstå i arbetet med läsning. I elevernas vardag på fritidshemmet så prioriteras inte läsning av vare sig pedagogerna eller eleverna samtidigt ser vi hur läsningen upplevs som en lust- och meningsfull aktivitet när vi besöker biblioteket med eleverna. Vi ställer oss frågorna varför och hur fritidshemmet ska arbeta med läsning och läsaktiviteter samt om det är det kloka överhuvudtaget. Med en hermeneutisk utgångspunkt och utifrån begreppen bildning, narrativ fantasi samt kunskapsteori söker vi i uppsatsen legitimeringsgrunder till varför läsning bör prioriteras i fritidshemmets verksamhet. Empirin i uppsatsen består av observationer i vår vardag på våra respektive fritidshem och även deltagande observation i ett skolbibliotek. Våra observationer samt litteratur kring läsning och fritidshemmet används för att få en fördjupad förståelse av de handlingar som gestaltas i de två berättelserna. / This scientific essay aims to examine reading at after-school centers. In our stories, we have described situations in which reading and reading activities are expressed at our after-school centers and the dilemmas that may arise in the work with reading. In the daily lives of the students at the after-school center, reading is not prioritized by either the educators or the students, yet we see how reading is experienced as a pleasurable and meaningful activity when we visit the library with the students. We ask ourselves why and how the after-school center should work with reading and reading activities, and whether it is wise to do so at all. With a hermeneutic starting point and based on the concepts of education (bildning), narrative imagination, and knowledge theory, we seek legitimizing grounds in the essay for why reading should be prioritized in the after-school center's activities. The empirical part of the essay consists of observations in our daily lives at our respective after-school centers and also participating observations in a school library. Our observations and literature on reading and after-school centers are used to gain a deeper understanding of the actions that are shaped in the two stories.

Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

The purpose of this master thesis is to show how a chosen actor in form of the Swedish union organization IF Metall (the Swedish union for metal- and industrial workers) works with pro-reading activities. The project being scrutinized is the Read to me dad-project which aims at fathers who are not used to reading activities within the LO-group (the Swedish Trade Union Confederation). The methods used are interviews and literary studies. The theoretical background of my discussion is based on three education ideals. The neo-humanist ideal emphasizes the personal improvement through literature. This ideal has occasionally taken part in the struggle against what is considered to be poor literature. The second education ideal aimed at educating the citizens of a country in democracy and to safeguard the individual’s role as a member of society. The ideal of self-education stands for the free and voluntary. Here it is important that workers also educate themselves and literature is the foremost mean of education. I also look into the education ideal of conscientiousness which was often focused on sobriety and proper behaviour. It also emphasized the idea of educating oneself in order to strengthen and improve the working-class. In my analysis and final discussion I argue that these ideals can be found in a modern pro-reading project such as Read to me dad, but in a more modern way. I bring up the condition of reading ability and habits with emphasis on men within the LO-group. I discuss the statistics and how those alarming figures triggered new pro-reading projects. I also look into barriers standing in the way of reading and discuss what this project can lead to and what maybe will happen in a nearby future. / Uppsatsnivå: D

<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

<p>This two years master´s thesis examines how books and literature can strengthen the contact between imprisoned fathers and their children, and the connection between the treatment of offenders and education in Sweden. The methods used are interviews and textual analysis. The theoretical starting points are influenced by Bernt Gustavssons works concerning the concept of education (the Swedish term “bildning”) and Foucaults thoughts on the subject of power and its relation to knowledge and resistance.</p><p>Through history many attempts have been made to “cure” those who commit criminal acts by educating them, at first to enable them to get employed after serving their sentence, the education thus being for the greater good of the society in general, but since the 1940’s the aim has shifted towards education for the individuals own personal development and readjustment to society.</p><p>The findings indicate that the service provided to prisons by public libraries play an important role for the inmates, as a source of books for amusement and diversion as well as providing the means for education. This thesis examines four reading programmes in prison, in order to establish their place in the tradition of education within the Swedish penal system. In the prison reading programs the fathers choose a children’s storybook and either reads it during the child’s visits or make a recording on DVD or CD to send to their child on the outside. The Swedish example, <em>Godnattsagor inifrån, is influenced by its English and American precursors in its attempt </em>to create or strengthen the bonds between fathers and children through the reading experience. Many fathers taking part in the study circle organized by Malmö public library claim the experience has taught them not only to dare read aloud to their children, but also to appreciate literature for themselves.</p><p>My conclusion is that the reading programmes have effects beyond the individual inmate, as it to a certain extent can be a bond to keep a broken family together and as such actually prevent the father from committing further crime. The library service in prison is also greatly needed and appreciated by the incarcerated fathers.</p>

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

En viktig uppgift inom utbildningsvetenskaplig forskning är att bidra till en kritisk diskussion av skolsystemets processer och dess grundläggande pedagogiska begrepp. Avhandlingens syfte är att i denna diskussion fokusera lärandebegreppet och med bildningstanken som utgångspunkt bilda kunskap om hur vi kan förstå tolkningens och dialogens betydelse för lärandebegreppet. Undersökningen är teoretisk och grundas i hermeneutisk filosofi med ambitionen att analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och klokskap, som är förkroppsligad och därmed en del i ens person. Kunskap kan med andra ord inte enbart betraktas som att veta något, utan det handlar lika mycket om ett sätt att vara. I undersökningen benämns denna vetenskapsteoretiskt och filosofiskt begreppsläggning av såväl lärande som kunskap för lärandets hermeneutik. Problemområdet är institutionaliserade utbildningar. Kritiken riktas mot den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat, vilket har medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är systemeffektiv. Som kontrast till detta ställs hermeneutiska teorier om bildning, tolkning och dialog. Bland annat begreppsläggs lärande som en process med möjligheten till fritt sökande och en vilja att möta trögheten i det främmande. Bildningsbegreppet utgör därför en viktig utgångspunkt för att problematisera utbildningens rationalistiska fokus. Samtidigt går det inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut. Både den fysiska och psykiska miljön, samt relationen till lärarna och de andra klasskamraterna, upplever respondenterna har påverkat deras motivation i hög utsträckning. Alla tre pratar varmt om sina praktikperioder och lyfter dem som en viktig nyckel för att verkligen förstå yrkets förutsättningar. Alla tre respondenter har strävat efter höga betyg och tyckte under hela utbildningen att de var viktiga och fungerade som en drivkraft, men att de inte har haft nytta av betygen i efterhand. Ingen av respondenterna upplever sig själva som tillräckligt bildade, varken enligt deras egna definitioner eller enligt vad de upplever att samhället och branschen “förväntar” sig av dem. Förändrings- och förbättringspunkter som har diskuterats var bättre fotomöjligheter, mer växtlära, fler floristkurser under sista året, att ha en bra budget och alltid färskt material, att gesällen bör ingå i gymnasieutbildning som ett slutprov samt möjligheten att jobba mer under tidspress och bestämda förutsättningar som priser och verklighetstrogna kundmöten. / This essay aims to highlight three former florist students' thoughts and experiences of its threeyear secondary school in the Handicraft, focusing florist. All three graduated from the same class in 2011 and is currently active florists. Respondents have been requested to answer questions based on four concepts: creativity, motivation, education and nderstanding. They believe they  have been widely reported during their internships in schools, to be creative, with the exception of one of respondents' experiences during the last year. But the conditions for being creative in school, have seen a little different. Both the physical and psychological environment, and relationships with teachers and other classmates, experience respondents have influenced their motivation to a great extent. All three talk warmly about their internships and raises them as an important key to really understand the profession's requirements. All three respondents have sought high ratings and thought during the whole program that they were important and served as a driving force, but they have not had the benefit of the grades after the fact. None of the respondents consider themselves to be sufficiently formed, either under their own definitions or according to what they feel society and industry, "expect" from them. Change and improvement points that were discussed were better photo opportunities, more plant science, more florist courses during the last year, always have a good budget and fresh material, the journeyman should be included in secondary education as a final exam and the opportunity to work more under time pressure and specific conditions rates and life-like client meetings.