Since a few years back, the term Bildung seems to be having a renaissance in Sweden, and it furthermore, in the new Swedish Libraries Act 2013, became an objective for the libraries to “promote interest in Bildung”. As the act neither defines the term Bildung nor describes how the libraries are to promote interest in it, the purpose of this study is to examine this objective. Since previous research on Bildung and public libraries is sparse, when the adjacent term “folkbildning” is not included, this study is delimited to public libraries. To investigate the objective of the public libraries to promote interest in Bildung, two preparatory works of the Swedish Library Act 2013 were analyzed. The main themes of these documents were identified using qualitative content analysis. These themes were then interpreted based on the term Bildung. A definition of this multifaceted term was made in the theoretical part of this study. The history of the term, focusing on the period of the Enlightenment and the Romantic era, was accounted for, and central ideas and philosophical traditions identified. Seminal thinkers being, among others, Immanuel Kant, Wilhelm Humboldt and Friedrich Hegel. The main result of this study is that the fulfillment of the principal objectives of the public libraries creates favorable conditions for the objective to promote interest in Bildung. The challenges to this is increased economic and politic influence or control, or that the intrinsic values of Bildung is not upheld.

Detta är en undersökning av hur medborgerlig bildning behandlas i läroböcker. I undersökningen analyseras två läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Läroboksanalysen görs med hjälp av en pedagogisk textanalys med en teoretisk utgångspunkt i skolans medborgerliga bildningsuppdrag. Medborgerlig bildning behandlas i undersökningen i två fokusområden, demokratisk kompetens och medborgarkompetens. Resultatet är att de undersökta läroböckerna behandlar båda områdena. Det finns skillnader i omfång och på vilket sätt områdena skildras men det finns ett stöd innehållsmässigt i texterna på samhällskunskaps-läroböckerna för att utveckla en medborgar- och demokratiskkompetens hos eleverna. Det finns, i relation till demokratisk kompetens, ett värderande budskap i böckerna där man talar om för eleverna att kompetenser som politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende bidrar till utvecklingen av demokratin vilket framställs som betydelsefullt. I förhållande till medborgarkompetens finns det uttryckt i böckerna att eleverna behöver kunskaper och utveckla förmågor för att vara aktiva och informerade deltagare i ett samhälleligt och demokratiskt liv. Det finns ett fokus på att aktivt delta i samhället i olika former i lärobokstexterna. För vidare studier är det intressant att undersöka elevernas uppfattningar om lärobokens innehåll, elevernas kunskaper i och inställning till medborgerlig bildning, samt hur de använder sina kunskaper.

Sammanfattning Teknikämnet är ett ungt ämne som söker sin roll i skolan och följsamhet till det teknikintensiva samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur teknikämnet i grundskolans senare årskurser motiveras och konstrueras i kursplanen. Efter en involverande arbetsprocess har Skolverket föreslagit och regeringen beslutat om reviderade kursplaner för grundskolan att gälla från och med hösten 2022. De frågor jag behandlar är vilka problemrepresentationer som finns i ramverket kring revideringen av kursplanerna samt vilka som finns i dagens kursplan teknik. Dessa problemrepresentationer ses sedan ur ett bildningsperspektiv för att ytterligare belysa konstruktionen av teknikämnet. För analysen av problemrepresentationerna har jag använt Carol Bacchis WPR metod och en innehållsanalys vid belysningen av bildningsperspektivet. Som bildningsperspektiv har Klafki´s koncept använts med bildningskategorierna materiell, formell och kategorial bildning. Empirin är presskonferenser, pressreleaser, kursplaner och kommentarmaterialet till kursplanen i teknik dvs i huvudsak har texter använts. De problemenrepresentationer som framkommit visar på teknikämnets avgörande roll i att ge eleverna en teknisk allmänbildning för att kunna delta och agera i ett demokratisk teknikintensivt samhälle. Teknikämnet har en otydlig roll i skolan och kämpar med att vara följsamt till samhällets snabba tekniska utveckling. En följsamhet som Skolverket inte klarar av utan överlämnar till läraren. Ramverket kring revideringarna visar på ett antal problemrepresentationer som att svensk skola inte är likvärdig avseende undervisningens innehåll eftersom lärarna måste innehållsprioritera vid stoffträngsel och att betygsättandet är orättvist eftersom dagens kunskapskrav i kursplanerna är svårhanterade. Det bildningperspektiv som till övervägande del blir aktualiserat i problemrepresentationerna är den kategoriala bildningen. Den kategoriala bildningen vill ge eleven förståelse för det samtida samhället genom fokus på ett meningsfullt och bildande innehåll så att eleven kan fortsatt utvecklas och på ett ansvarsfullt sätt agera i samhällets demokratiprocess.

“What did I learn from the Folk High School course that I took?” The personal och professional use of a Folk High School course focused on the fine arts and personal growth, in ten years retrospective and in comparison with the participants’ own goals.

<p>Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg. För det första en idéanalys där innebörder av begreppen identifierats och klassificerats och för det andra en diskursanalys där innebörderna satts i ett sammanhang genom att beskriva den formande praktik, den diskurs, som gett dem deras innebörd. Idéanalysen visar på ett brett bildningsbegrepp och tolv dimensioner av begreppet identifieras. För vetenskaplighetsbegreppet identifieras fyra dimensioner. Diskursanalysen visar på ett bildningsbegrepp som är starkt präglat av Högskoleverkets dokument kring bildning. Högskoleverket har uttryckt en önskan om ett brett bildningsbegrepp något som kommit att ge ett bildningsbegrepp som innefattar innebörder som historiskt sett varit åtskilda. Det vetenskaplighetsbegrepp som identifieras hämtar innebörder från såväl klassiska som kontemporära vetenskapsideal. I materialet identifieras tre tendenser hos begreppen. För det första en breddning av bildningsbegreppet där allt fler och ibland motstridiga innebörder kommit att inkorporeras. För det andra en ”utbildningifiering” av bildningsbegreppet som innebär att bildning som begrepp rör sig mot utbildning, en utveckling som kan ses som en degradering av bildningsbegreppet, och för det tredje en överlappning av begreppen bildning och vetenskaplighet. Den senare tendensen ger upphov till en diskurs där såväl bildning som vetenskaplighet är nödvändiga komponenter i en högskolemässig högre utbildning.</p>

<p>Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden. Insikten i den egna musikaliska utvecklingen likställs i denna uppsats med en insikt i ett bildningstänkande som dock aldrig uttrycks explicit av respondenterna. Ingen av dessa har någon egentlig uppfattning om begreppet bildning men deras förståelse för musik gör att de förstår dess innebörd, såsom formulerad av forskare och folkbildare. Om man ser musiken som en tillgång inom folkbildningen är det viktigt att dess förtjänster lyfts fram mer och inte förblir tyst eller tystad kunskap. Detta skulle folkbildare, deltagare och folkbildningen i längden vinna på.</p>

No description available.

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden. Insikten i den egna musikaliska utvecklingen likställs i denna uppsats med en insikt i ett bildningstänkande som dock aldrig uttrycks explicit av respondenterna. Ingen av dessa har någon egentlig uppfattning om begreppet bildning men deras förståelse för musik gör att de förstår dess innebörd, såsom formulerad av forskare och folkbildare. Om man ser musiken som en tillgång inom folkbildningen är det viktigt att dess förtjänster lyfts fram mer och inte förblir tyst eller tystad kunskap. Detta skulle folkbildare, deltagare och folkbildningen i längden vinna på.

Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg. För det första en idéanalys där innebörder av begreppen identifierats och klassificerats och för det andra en diskursanalys där innebörderna satts i ett sammanhang genom att beskriva den formande praktik, den diskurs, som gett dem deras innebörd. Idéanalysen visar på ett brett bildningsbegrepp och tolv dimensioner av begreppet identifieras. För vetenskaplighetsbegreppet identifieras fyra dimensioner. Diskursanalysen visar på ett bildningsbegrepp som är starkt präglat av Högskoleverkets dokument kring bildning. Högskoleverket har uttryckt en önskan om ett brett bildningsbegrepp något som kommit att ge ett bildningsbegrepp som innefattar innebörder som historiskt sett varit åtskilda. Det vetenskaplighetsbegrepp som identifieras hämtar innebörder från såväl klassiska som kontemporära vetenskapsideal. I materialet identifieras tre tendenser hos begreppen. För det första en breddning av bildningsbegreppet där allt fler och ibland motstridiga innebörder kommit att inkorporeras. För det andra en ”utbildningifiering” av bildningsbegreppet som innebär att bildning som begrepp rör sig mot utbildning, en utveckling som kan ses som en degradering av bildningsbegreppet, och för det tredje en överlappning av begreppen bildning och vetenskaplighet. Den senare tendensen ger upphov till en diskurs där såväl bildning som vetenskaplighet är nödvändiga komponenter i en högskolemässig högre utbildning.

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny: What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils? What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils? Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils? The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods. Drawing on theories about formation, power mechanisms and the political development in general, a so-called dimensional map is generated so as to prepare for an analysis of the ideas central to Swedish governmental policies of immigration and education. Toward the backdrop of this dimensional map, the paper presents a descriptive analysis of the key ideas in the policy debate. In previous research, there is no study of this kind. The types of schools available for newly arrived pupils during the two time periods lack the guidance of systematic plans or official curricula. The study shows that there is little policy debate about education of newly arrived pupils and that there is no developed concept of formation used in the debates. The political silence surrounding the education of newly arrived pupils may be interpreted as a way of excluding this issue from the agenda. Views upon the education of newly arrived pupils have gone through subtle changes between the two examined five year periods. In the 1970s, the school situation of newly arrived pupils was treated as a call for political and structural solutions. In the 2000s, however, the political solutions tend to be imposed upon the individuals. The main objective of the education of newly arrived pupils is to provide them with an opportunity to learn the Swedish language and hence to improve their chances at entering higher education or getting employed.