BAKGRUND: Generation X är den kommande generationen som ska gå i pension och kommer därmed påverkas av hårdare pensionsreformer. Ett förlängt arbetsliv kombinerat med privat pensionssparande anses vara lösningen till problemet. Erkända teorier framhåller att psykologisk bias, finansiell bildning, numerisk förmåga och demografisk bakgrund påverkar individers sparande. Dessa faktorer sammantaget motiverar en kvalitativ studie för att undersöka dess påverkan till ett privat sparande hos generation X. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga hur pensionssparandet i generation X skiljer sig åt mellan de som saknar en akademisk utbildning och inte. GENOMFÖRANDE: Studien är baserad på 10-semistrukturerade intervjuer med personer tillhörande generation X. Frågorna har utformats på ett sådant sätt att intervjurespondenterna har haft möjlighet att själva reflektera och analysera sina egna svar i syfte att få en nyanserad bild av hur de upplever sitt eget sparande. SLUTSATS: Studiens resultat visar att det finns ett generellt intresse för ett privat sparande hos respondenterna tillhörande generation X. Samtidigt påvisas tendenser till bias i form av överoptimism. Utbildningsnivå verkar inte samvariera med ett ökat sparande mer än att det kan leda till en bättre planeringsförmåga.

Det här är ett examensarbete som behandlar svenskämnets litteraturundervisning. Syftet är att genom intervjuer undersöka vad sju svensklärare på gymnasiet säger om sin litteraturundervisning, på både yrkes- och studieförberedande program, utifrån ett främmandegörande perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att nå syftet är: 1. Hur resonerar svensklärarna kring sitt arbete med främmandegörande perspektiv i litteraturundervisningen på olika gymnasieprogram? 2. Vilka normer ger svensklärarna uttryck för gällande litteraturundervisningens främmandegörande potential? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö 2020 & 2022), Gadamers (1997) främmandegörande bildning och Ziehes (2003) egenvärldar. Studiens resultat tyder på att de intervjuade svensklärarna upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat över tid. Som en följd av det verkar svensklärarna anknyta litteraturundervisningens texturval och uppgifter till elevernas personliga erfarenheter. Den skönlitterära läsningen kopplas därför till elevernas programinriktning (på yrkesprogram) och ålder (på studieförberedande program). Utifrån min analys av svensklärarnas intervjusvar drar jag tre slutsatser. För det första tycker jag mig se att de intervjuade svensklärarna – som en följd av att de upplever att elevernas skönlitterära läsvana har minskat – prioriterar igenkänning framför främmandegöring i sin litteraturundervisning. För det andra drar jag slutsatsen att svensklärarna över lag ser positivt på litteraturundervisningens främmandegörande potential, men att olika organisatoriska faktorer – såsom tidsbrist och begränsad litteraturtillgång – försvårar elevernas appropriering av sådana förmågor i praktiken. För det tredje menar jag därför att skolans materiella och personella resurser får betydelse för elevernas möjligheter att lämna sina egenvärldar via svenskämnets litteraturundervisning.

Det här är en systematisk litteraturstudie som behandlar gymnasieskolans litteraturundervisning. Syftet är att undersöka tidigare forskning gällande hur litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program ger eleverna möjlighet att lämna sina egenvärldar och möta en främmandegörande bildning. De forskningsfrågor som används för att nå syftet är: - Vilka läsarter kopplade till elevernas lämnande av egenvärldar verkar stå i fokus på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? - Vilka ämneskonceptioner relaterade till en främmandegörande bildning för eleverna förefaller framträda inom litteraturundervisningen på gymnasiets yrkes- respektive studieförberedande program? För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna har relevant litteratur eftersökts och sammanställts. Studiens resultat tyder på att efferenta och handlingsorienterade läsarter dominerar på yrkesprogrammen, medan de studieförberedande programmen i större utsträckning erbjuder estetiska och betydelseorienterade läsarter (för definition av begrepp se Tengberg 2011). Vidare tycks yrkeseleverna i sin litteraturundervisning möta ett färdighetsämne, till skillnad från eleverna på studieförberedande program som i stället möter ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Utifrån det material jag läst och analyserat drar jag två slutsatser. För det första menar jag att yrkeseleverna kan komma att erbjudas färre möjligheter att via litteraturundervisningen lämna det som Ziehe (2003) kallar för egenvärldar – vilket förefaller problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv. För det andra verkar det som att de studieförberedande programmens litteraturundervisning inte alltid erbjuder eleverna möjligheten att lämna sina egenvärldar. Utifrån detta drar jag slutsatsen att ett litteraturhistoriskt bildningsämne inte automatiskt bidrar med den främmandegörande bildning som Gadamer (1997) menar är central.

No description available.

Bakgrund: Sedan den första kryptotillgången lanserades 2008 har marknaden uppvisat en påfallande tillväxt och under 2017 hade priset på Bitcoin haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 300%. I takt med att intresset för kryptotillgångar ökat har även allmänintresset tilltagit och många experter har lyft en viss oro huruvida investerare är medvetna om de risker som härrör kring handeln med kryptotillgångar. Kombinationen av den höga risken som kryptoinvestering medför, de beteendefinansiella faktorernas existens samt relevansen av finansiell bildning vid investering gör denna kombination väsentlig att studera för att bättre förstå marknadens kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska kryptoinvesterares kännedom om kognitiva bias, deras finansiella bildning, perspektiv på risk och motivationer till sitt innehav för att bidra med helhetsbild av kryptoinvesterarens tankegångar. Metod: Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Slutsats: Tre investeringsprofiler har identifierats som motiverar sina innehav i kryptotillgångar baserat på tre olika faktorer. Respondenternas förhållande till risk, kännedom och fallenhet för kognitiva bias samt nivå av finansiell bildning ligger delvis i linje tidigare forskning, samtidigt tyder vissa resonemang på motsättningar.

The purpose of this thesis is to present, contextualize and interpret the educational philosophy of Natanael Beskow between 1920–1932. The examined source material consists of articles published in the journal Studiekamraten which ordinated from Birkagården folk high school (Birkagårdens folkhögskola) where Beskow served as principal. The content of the articles is related to previous research and to a historical context. This historical context deals primarily with the modernization of the Swedish society. The basic theoretical perspectives are theories about Bildung and liberal adult education presented by Bernt Gustavsson. This thesis finds that Beskow regarded education as an inner process that gradually raised and developed the individual’s moral capacity. Such neo-humanist views dominated pedagogical philosophy of the time. In addition, Beskow saw education as an instrument that could initiate a spiritual awakening. A challenging alternative to the established liberal adult education movement (folkbildningsrörelsen) was the class struggle education (klasskampsbildningen) that was formed within SKP. Its advocates regularly attacked Birkagården folk high school. Beskow was critical of the movement. He represented a contrasting ideal built around mutuality and democracy which partly originated from the foreign settlement movement.

Bibliotekslagens ändamålsparagraf anger att bibliotek i det allmänna väsendet ska arbeta med att främja intresset för bildning. Det gäller således alla typ av offentligt finansierade bibliotek och uppdraget tar ingen hänsyn till resurser eller ekonomiska faktorer. Såväl bokbussar som biblioteksverksamhet på landsbygden kan ha begränsade resurser i förhållande till större städer och tätorter. Lagen har inte heller någon tydlig beskrivning av hur arbetet med att främja intresset för bildning ska gå till. Denna uppsats ämnar därför att undersöka hur personal på bokbussar på landsbygden ser på begreppet bildning, bokbussens betydelse på landsbygden samt hur de arbetar med bildning i den dagliga verksamheten. Den insamlade empirin består av samtalsintervjuer med sju bokbussmedarbetare. Uppsatsen har ett praktikteoretiskt perspektiv där bokbusspersonalens berättelser och dagliga arbete används för att synliggöra och fördjupa förståelsen för och arbetet med bildning. Som teoretiskt verktyg för att belysa skillnader och utmaningar med att arbeta på en bokbuss på landsbygden används Stein Rokkan och Derek Urwins teori om centrum och periferi. Studiens resultat visar att personalen på bokbussar på landsbygden arbetar med bildning genom att erbjuda låntagarna tillgång till ett brett utbud litteratur men även genom programverksamhet och det sociala mötet. Bokbussens funktion på landsbygden beskrivs som viktig, framförallt som en social mötesplats men även som en brygga för att överbygga den isolering som landsbygdens periferi kan uppleva i relation till centralorternas centrum. / The Swedish library act states that the public libraries should promote the interest for bildung. The act regulates all public libraries and does not consider how different libraries vary in resources or economic factors. Both bookmobiles and rural libraries could have limited recourses and funds in relation to larger libraries and libraries in larger cities and the library act does not describe how the libraries should promote the interest for bildung. This study therefore aims to investigate how staff working on rural bookmobiles consider the concept of bildung, the rural bookmobiles importance and how the staff implements bildung in their daily work. The study consists of seven interviews with library staff from four different rural municipalities. To gain a deeper understanding of how the rural bookmobile staff consider and work with the concept of bildung a practice theory perspective is used. Stein Rokkans’ and Derek Urwins’ theory of center and periphery is used as a theoretical frame intending to illustrate possible differences and challenges that may occur on rural bookmobiles. The result of the study shows that the rural bookmobile staff work with bildung by offering a wide assortment of literature but also by library activities and by being a social gathering point. The function of the rural bookmobiles is described by the staff as important, especially as a gathering point but also as a bridge to reduce the isolation that can occur between the rural periphery and the central centers.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att genom en sammanställning av tidigare forskning undersöka svenskämnets konstruktioner i läroplanen för grundskolans årskurs 7–9, med fokus på den inledande delen, ämnets syfte och centralt innehåll. Den frågeställning som formulerades för att besvara syftet handlar om i vilken utsträckning svenskämnet i Lgr11 framställs som litteraturhistoriskt bildningsämne, färdighetsämne och erfarenhetsbaserat ämne. Den andra frågeställningen handlar om vilken relationen forskare ser mellan dessa tre ämneskonstruktioner i Lgr11. Ett resultat från föreliggande litteraturstudie är att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan som betonar ämnesspecifik kunskap. Ett annat resultat visar att svenskämnets konstruktioner som nämns ovan inte längre är aktuella för svenskämnet eftersom läroplansskrivningar inte delas in i ämneskonstruktioner. Ett ytterligare resultat är att svenska som färdighetsämne och litteraturhistoriskt ämne betonas mer än svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne och detta kan enligt föreliggande litteraturstudies resultat bero på att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan, som influerats av internationella organisationer som EU och OECD. Till följd avdessa organisationers påverkan betonas därför mätbara färdigheter som skrivande och läsande i Lgr11.De viktiga slutsatserna som kan dras från föreliggande studie är att svenskämnets tudelning i språk och litteratur som görs av Svedner (1999) och Teleman (1991) hade varit lämpligare för att undersöka Lgr11 eftersom läroplanens skrivningar delar svenskämnet i just språk och litteratur och de personlighetsutvecklande aspekterna av svenskundervisning ska förankras i dessa delar. En ytterligare slutsats utifrån denna litteraturstudie är att begreppen som används i svenskämnets kursplan i Lgr11 behöver problematiseras i svenskämnets kommentarmaterial för att underlätta förståelsen av läroplanen. En annan slutsats är att det kan finnas skäl att samma begrepp som används i Lgr11 återanvänds i Lgr22 utan problematisering.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärande i en autentisk miljö, i form av studiebesök på en teknikutbildning på gymnasienivå, kan främja elevers förståelse för teknikens relevans och samhällsanknytning. Totalt medverkade 43 elever i årskurs fem och undersökningen genomfördes med hjälp av digitala enkäter och en deltagande observation. Resultatet visar att studiebesöket gav eleverna en ökad förståelse för tekniken ute i samhället samt att intresset generellt ökade efter studiebesöket. Attityden till teknikämnet skiljde sig inte nämnvärt åt i enkäten före och efter studiebesöket, dock visade den deltagande observationen en värdefull samhörighet mellan gymnasie- och mellanstadieelever vilket bidrog till att intresset ökade för mellanstadieeleverna. Resultatet visade även att eleverna generellt sett hade en god förståelse för teknikämnets existens i skolan. Studiens slutsats är att eleverna ansåg att teknikämnet blev mer intressant och förståelsen ökade när de fick göra ett autentiskt besök på en teknikutbildning. För att studiebesök ska bli så meningsfullt och intressant som möjligt är det angeläget att elever får känna en samhörighet med de personer som eleverna träffar i samband med studiebesöket. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Genom den här intervjustudien vill vi belysa förskollärares erfarenheter av att arbeta med den estetiska upplevelsen som en del av omsorgsarbetet med förskolans yngsta barn. Genom den fenomenologiska teorin ges vi möjligheten till fördjupade kunskaper om denna upplevelse vilken visar sig för oss som olika essenser av ett generellt fenomen. Resultatet visar att den estetiska upplevelsen är av stor betydelse under hela förskolans vardag och inte enbart under en särskild aktivitet och sträcker sig ända in i barnens hemmiljöer. Intervjuerna och teorin hjälper oss att förstå denna upplevelse som verksamt i ett mellanrum där det verbala språket kan ses som bristfälligt vilket gör den till en särskilt viktig del av omsorgen för de yngsta barnen på förskolan. Slutsatsen som vi får av denna studie är att förskollärare som arbetar med det estetiska som en del i omsorgsarbetet anser att det arbetssättet gynnar såväl barnet som individ samt gruppen som helhet där både barn och pedagoger ingår.