This study aims to examine high school teachers experiences with non-binary students in different aspects of social and cultural factors. The use of the pronoun they will have a central role in terms of how teachers perceive its signification and function in everyday meetings with non-binary students. From its origin, circa 1970, to todays modern society the pronoun they have changed the view of the LGBTQ-circles (in background of greater influence) which has given a better general understanding of different identities and their internal processes. In this context, this study is gender orientated in the sense of how non-binary students are internalized in the educational system of Sweden today. The questions asked are solely based on teachers perceptions of these specific meetings with non-binary students. The answers given, by conducting interviews with 4 different teachers, showed that the experiences were similar to each other in many aspects. In its more simplified version the study showed that institutions are perceived as more modernized in the sense of educational inclusion but distinct complexities were instead more visible in deeper levels of human interaction, for example cultural differences were shown to be clear as to how binary and non-binary students interact. The respondents also confirmed that the educational possibilities of non-binary students are still marginalized by traditional influence, despite modern changes. More specifically, norms were shown to be distinguished in everything from language to teaching materials which gives the impression of a societal model, in its traditional sense, that is being reinforced by gender binary ambitions. / Denna studie ämnar att undersöka högskolelärares erfarenheter i mötet med icke-binära elever i olika aspekter av sociala- och kulturella faktorer. Användningen av pronomenet hen kommer att ha en central roll i termer av huruvida lärare ser på dess betydelse och funktion i vardagliga möten med icke-binära elever. Från sitt ursprung, ca 1970, till dagens moderna samhälle har pronomenet hen förändrat den samhälleliga bilden av HBTQ-kretsar (i bakgrund till ökat inflytande), vilket har giviten mer generell förståelse för olika identiteter och deras interna process. I denna kontext är studien orienterad kring genus i den mening att undersöka hur icke-binära identiteter är internaliserade i det svenska utbildningssystemet idag. Frågorna som besvaras är enbart baserade på lärares upplevelser av specifika möten med icke-binära elever.  Svaren som gavs, genom att leda intervjuer med 4 olika lärare, visade att erfarenheterna sinsemellan alla respondenter var likadana i många aspekter. I sin enklare version visade studien att institutionen uppfattas som moderniserad i mening av inkludering men andra distinkta komplexiteter blev istället synligare på ett djupare plan av mänskliga interaktioner, t.ex visade sig att kulturella skillnader var tydligare mellan binära och icke-binära elever. Respondenterna bekräftade också att utbildningsmöjligheterna för icke-binära elever kan tolkas som marginaliserade genom inflytandet av tidigare traditioner, trots moderna förändringar. Mer specifikt visade det sig att normer kunde urskiljas i allt från språk till läromedel, vilket gav intrycket av en traditionsenlig samhällsmodellsom underbyggs av könsbinära ambitioner.

Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding  contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcare-providers / Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman. Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans. Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

Vi har estimerat betalningsviljan i Linköpings kommun för att undvika intrång i tätorten av projektet Ostlänken. Två alternativ ställs mot varandra, ett som innebär att utbyggnad av järnväg sker i markplan mot ett som innebär att ny och befintlig järnväg förläggs i en tunnel. Detta leder till att betalningsviljan består av att undvika nytt intrång och bli av med befintligt intrång. Trafikverkets kalkyl visade högre samhällsekonomisk nytta vid dragning i markplan. De har dock inte värderat betalningsviljan för minskat intrång och vi undersöker därför om betalningsviljan påverkar resultatet av den samhällsekonomiska lönsamheten för att förlägga järnvägen i en tunnel genom tätorten. För att göra estimeringen har vi använt oss av binär CVM genom att dela enkäter via nätet. Länkar till enkäterna delades i grupper på Facebook knutna till Linköping. Respondenterna randomiserades med hjälp av en server till en enkät med något av de fyra buden. Studien visar att estimeringen av betalningsviljan är svår att precisera för det erhållna urvalet. Enligt de estimerade 95%-konfidensintervallen hamnar betalningsviljan mellan 6 662 miljoner kronor och 20 417 miljoner kronor. Nettonuvärdet när vår estimerade betalningsvilja kompletterar Trafikverkets kalkyl blir då som lägst -690 miljoner kronor och som högst 13 065 miljoner kronor. Detta ger indikationer på att ett tunnelalternativ som undviker intrång skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med alternativet att förlägga järnvägen i markplan. Till följd av trunkeringar i datamaterialet och ett ej slumpmässigt urval finns osäkerhet i resultatet. Studien visar ändock vikten av att kvantifiera förväntat stora effekter som kan ha en påverkan på den samhällsekonomiska lönsamheten. / We have estimated the willingness to pay in Linköping's county in order to avoid encroachment in the urban area from the project Ostlänken. Two alternatives are compared, one which involves an extension of the railroad on the surface and another which involves the new and existing railroad being located in a tunnel. This means that the willingness to pay consists of avoiding new encroachment as well as getting rid of existing encroachment. Trafikverket's estimation displayed a higher economic benefit from constructing the railroad on the surface. However, they have not estimated the willingness to pay in order to avoid the encroachment. We therefore investigate whether the willingness to pay for a tunnel through the urban area affects the outcome of the economic benefit. In order to perform the estimation, we have used binary CVM through online surveys. Links to the surveys were shared in groups on Facebook which were tied to Linköping. The respondents were randomised with the use of a server to any of the four bids. The study shows that the estimated willingness to pay is hard to pinpoint given the acquired sample. According to the 95\% confidence intervals the willingness to pay is between 6 662 million crowns and 20 417 million crowns. The net present value, when our estimated willingness to pay complements Trafikverket's analysis, ranges from -690 million crowns to 13 065 million crowns. This indicates the possibility that an alternative with a tunnel, which avoids encroachment, is more economically beneficial than the alternative to construct the railroad at the surface. Following truncation in the acquired data in combination with the non-random selection, there is uncertainty in the outcome. The study nevertheless highlights the importance of quantifying effects which are expected to be great enough to impact the outcome.

This thesis is written with the intent to draw attention towards two of the gendernorms that affects us all while living in today’s society. By looking closer to the books, songs and stories children have access to and by both observing and interviewing teachers, I try to raise the knowledge of how the heteronorm and cisnorm are being challenged in the two preschools participating in this thesis. Both preschools are located in Sweden and the two persons I have interviewed are both preschoolteachers. I analyze the result of my research from a perspective that criticizes societal norms and has roots in both French post structuralism and queer theory. I also put my result in comparison to previous studies done by other researchers. My result shows that most of the books, songs and stories that children have access to in preschool are cisnormative and heteronormative and one of the teachers I have interviewed say that they don’t have enough knowledge about norms while the other teacher says that they have gotten enough knowledge about norms through in-service training. This thesis verifies, through my presentations of previous research and my own research, that our society is steeped in these two norms.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.

The overall aim was to study transgender persons’ experiences of, and reactions upon, attitudes and social norms in relation to their gender identity. Another question that was relevant to answer was how transgender persons are affected by the hetero norm. The method used to collect data was through questionnaires published on the internet. The only requirement to participate was to be a transgender over 18 years old, and when the survey closed, 35 respondents had answered it. The questionnaire consisted of both quantitative and qualitative questions. Collected data were analyzed using descriptive statistics and content analysis. The results indicate that transgender persons living conditions are largely affected by norms, and that they encounter a considerable amount of negative attitudes due to their gender identity. To "pass" as either man or woman turned out to be something that made it easier for transgender people to evade negative attitudes. One hope is that this study can provide knowledge to different instances in the community to open up to be more open to critical thinking around norms. The conclusion was that persons with a transgender identity are affected by societal norms and by heteronormativity. It takes a lot of courage to be able to be one self but everything boils down to how strong a person are and the availability of support and role models in the surrounding society. / Studiens övergripande syfte var att studera transpersoners erfarenheter av, och reaktionerpå, omgivningens attityder samt samhällets normer i relation till deras könsidentitet. Ytterligare en fråga som var relevant att besvara var hur deras liv påverkas av heteronormen. Forskning kring transpersoner och hur de påverkas av normer och det omgivande samhället är relativt begränsat vilket var en av anledningarna till valet av ämne. Data samlades in genom enkäter publicerade på webben där 35 respondenter svarade. Kriterierna för att delta var att man var transperson och över 18 år. Svaren som kom in var från transpersoner spridda i Sverige. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Majoriteten av frågorna hade hämtats från Folkhälsomyndighetens frågeformulärriktat till transpersoner. Insamlat material har analyserats med hjälp av beskrivande statistik samt innehållsanalys. Resultatet tyder på att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av normer samt att de får utstå en hel del negativt bemötande på grund av sin könsidentitet. Att ”passera” som antingen man eller kvinna visade sigvara något som gör det enklare för transpersoner att undvika negativt bemötande. Kränkande behandling kom vanligast från främlingar och personer på internet. Negativt bemötande var något som respondenterna var vana vid och många berättade om händelser i vården där de blivit negativt bemötta av personalen. En förhoppning är att detta arbete kan bidra till att sprida kunskap till människor inom olika instanser i samhället för att öppna upp för ett mer normkritiskt perspektiv. Slutsatsen blev att transpersoner i stor utsträckning påverkas av normer och av det omgivande samhället. Dock beror mycket på hur stark man är som person, vilka förebilder som finns och hur mycket stöd man får från omgivningen.

<p>The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".</p>

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".

<p>Virtualisering är en abstraktion av underliggande fysisk hårdvara som omvandlas till en förutbestämd struktur av hårdvara via mjukvara. En virtuell maskin kan då vara frånkopplad från hårdvaran. Virtualisering tillåter hårdvara att delas upp som flera separata virtuella hårdvaror vilket kan ske transparent för operativsystem i virtuella maskiner. Virtualisering ökade under 90-talet och det utvecklades två virtualiseringsteknologier: (i) den fullständiga systemvirtualisering och (ii) parallell systemvirtualisering. Fullständig systemvirtualisering erbjuder abstraktion som utgör en frånkoppling från hårdvara. Operativsystem som använder en virtuell maskin känner då inte till att virtualisering skett med resultatet att alla operativsystem kan användas. Parallell systemvirtualisering använder en delvis abstraktion då operativsystem modifieras för att virtuell maskin skall vara medveten om att virtualisering utförts för att möjliggöra för prestandaförbättringar. Den problemställningen som ställts försöker utröna vilken av dessa två teknologier som kan leverera bästa prestanda över FTP. Experiment har då utförts och visade att det är inga skillnader mellan teknologierna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka queeridentitet. Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av samhörighet, men även förankring i sitt egna jag, så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör anta för typ av identitet. Valet om queeridentitet i denna studie framför en normativ identitet gör att begreppet queer åskådliggör komplexiteten om hur identitet kan ta sig i uttryck, och även hur identiteten skapar konfliktartade känslor och en inre friktion av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och tillhörighet. Studien antar en kvalitativ ansats varvid fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på att queeridentiteten är svår att definiera, även för individer som själva åberopar identiteten, men samtidigt görs tydliga anspråk på normkritik och dekonstruktion om vad identitet är och bör vara. Identiteten blir tydlig när den kontextualiseras till en omvärld, när den interagerar och handlar i ett socialt sammanhang, men svår att konkretisera när den isoleras inför individen själv.