Att få sina barn omhändertagna av socialtjänsten väcker många känslor hos biologiska föräldrar. Därför vill vi med denna studie undersöka biologiska föräldrars upplevelse av att få sina barn omhändertagna samt deras upplevelse av stöd från socialtjänsten. För att besvara syftet genomförde vi en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra biologiska mammor. Med hjälp av en tematisk innehållsanalys tolkade vi vårt resultat utifrån system- och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visade att föräldrarna hamnade i chocktillstånd i samband med omhändertagandet. De uppgav även att de i samband med omhändertagandet betraktades som misslyckade föräldrar både av sig själva och omgivningen. Föräldrarna upplevde ett bristfälligt stöd från socialtjänsten att hantera de krisreaktioner som uppstått. Vidare upplevde de brister i både bemötandet och samarbete med socialtjänsten.

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

När ett barn placeras i familjehem så har socialtjänsten det övergripande ansvaret för att skapa bra samarbete mellan de tre parterna socialtjänst, familjehem och de biologiska föräldrarna. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningar för det så kallade tre delade föräldraskapet utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Det tredelade föräldraskapet består av socialsekreterare, familjehem och föräldrar, vars mål är att verka för barnets bästa vid en placering. Socialtjänsten och de socialsekreterare som arbetar inom myndigheten är de som har det övergripande ansvaret för att ett bra samarbete skapas mellan de tre parterna. Studiens deltagare består av fem socialsekreterare som arbetar på enheten för barn och unga i en kommun i Mellansverige. Resultatet visar att socialsekreterarna arbetar aktivt för att delge information till föräldrar och familjehem. De har också ett gemensamt synsätt i hur de hanterar svårigheter i det tredelade föräldraskapet. Detta genom gemensamma möten mellan socialsekreterare, familjehem och biologiska föräldrar. Det finns också en medvetenhet kring sin myndighetsroll och dess maktposition.  Likaså visar resultatet att det finns en hög tillit mellan socialsekreterare och deras chefer. En av slutsatserna är att denna tillit gynnar hur socialsekreterarna upplever och hanterar sin myndighetsroll i det tredelade föräldraskapet, vilket i sin tur kan öka förutsättningarna för ett bra samarbete.

Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

Adoptive parents need to be able to reflect on the interaction with the child, both from the perspective of their own relational experience with the child and from the perspective of the previous experience of the child. This essay explores five adoptive parent´s thoughts and feelings about their children’s background. It also looks into how they think that the children’s background influences their way of expressing their needs and how this makes the parents feel. Data has been collected through semi-structured interviews which have been analyzed using thematic analysis. The thoughts and feelings around the children’s background mainly concerns how the children were taken care of prior to the adoption and the birth parents. The parents expressed feelings of sadness and sorrow regarding how the children were taken care of prior to the adoption. Thinking of how it could have been for the children gave rise to strong emotions. The parents expressed sympathy and sorrow but also rivalry, envy and anger towards the birth parents. They describe different behaviors’ and expressions that the children have and how they think that these may be related to the experiences the children had prior to the adoption. The parents describe what the children’s behaviors and expressions arouse within themselves. They tell about strong somatic and dissociative reactions, feelings of guilt, uncertainty and insufficiency. The parents also describe how the interaction with their children reminds them of painful experiences from their own childhood. The accounts show the importance of the parents´ ability to mentalise and how they think about needs that the children don´t express.

Syftet med den här studien har varit att undersöka familjehemsföräldrars relation till placerade barns biologiska föräldrar, det stöd familjehemsföräldrar upplever att de får eller saknar i relationen till de biologiska föräldrarna samt hur det stödet påverkar de placerade barnen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med 14 familjehemsföräldrar från 11 familjehem, från olika kommuner i Södra delen av Sverige, för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har sedan analyserat empirin och det resultatet visar är att majoriteten av familjehemsföräldrarna i vår studie är positiva till att ha en relation till de biologiska föräldrarna men att de saknar stöd i den, ofta svåra, relationen. Det som också framkommer i vårt resultat är att familjehemsföräldrarna är överens om vilket stöd de skulle önska för att få till en fungerande relation och att relationen till de biologiska föräldrarna fungerar bättre för de familjehemsföräldrar som har stor erfarenhet av att vara familjehem. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys av intervjuerna har vi valt ekologisk systemteori och socialkonstruktionism. / The purpose of this study has been to research foster parents' relationship to the biological parents of foster children, the support foster parents receive or lack from the social workers in the relationship to the biological parents and how that support affects the children. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with 14 foster parents from 11 foster homes, from different municipalities in the southern part of Sweden, to get answers to our purpose and our questions. We have then analyzed the empirical data and the results show that the majority of the foster parents in our study are positive about having a relationship with the biological parents but that they lack support in the, often difficult, relationship. What also emerges in our result is that the foster parents agree on what support they would like to have in a functioning relationship and that the relationship with the biological parents works better for the foster parents who have extensive experience of being a foster home. As a theoretical starting point for our analysis of the interviews, we have chosen ecological systems theory and social constructionism.

This study aimed to analyze how the Court of Appeal takes the child's best interest intoaccount when considering a custody transfer decision in favor of the family homeparents. The analysis of this study´s chosen Court of Appeal judgements were codedthrough a thematic analysis to gather recurring patterns in the Court of Appealsestablishment of the child's best interest. Some of the most recurring patterns that thestudy concluded were the child's needs, the child's own will on the basis of age andmaturity, the biological parents adequacy as well as if there had been any functioningaccess between the biological parents and the child during the time of placement in thefamily home. The results were analyzed through the attachment theory as well as antheory of legal interpretation, which led to an understanding of the part attachmenttheory plays in custody cases, both the child's attachment to its biological parents andfamily home parents. The study could also conclude that the interpretation of the child'sbest interest in a legal matter depended on how the child's legal role was considered bythe Court of Appeal. The consideration of the child's best interest were seen to varybetween cases that led to an transfer of custody for the family home parents and caseswhere the custody transfer were rejected, based on what the Court of Appeal consideredthe Child´s best interesest to be in each particular case. / Denna studie syftade till att analysera hur hovrätten beaktar barnets bästa i rättsfall somgäller vårdnadsöverflytt till familjehemsföräldrar. Studiens valda hovrättsdomar analyserades utifrån en tematisk analys Återkommande mönster i hur hovrätten argumenterade för-, och fastställde barnets bästa i sin bedömning eftersöktes. Några av de meståterkommande mönstren tematiserades under rubrikerna barnets behov, barnets egenvilja utifrån ålder och mognad, de biologiska föräldrarnas lämplighet och ett fungerande umgänge under tiden för placering. Resultatet analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt- och ett rättsteoretiskt perspektiv, vilket bidrog till en djupare analys avanknytningens roll i en vårdnadsöverflytt, både barnets anknytning till de biologiskaföräldrarna såväl som till familjehemsföräldrarna. Även framkom det att beroende påhur hovrätten ser barnets roll i en rättslig process, så varierar tolkningen av barnetsbästa. Hur hovrätten beaktade barnets bästa skiljde sig i de domar som kom att leda tillen vårdnadsöverflytt, kontra de domar som kom att leda till ett avslag i frågan om envårdnadsöverflytt på så sätt att det som ansågs vara barnets bästa, skiljde sig från fall tillfall.

Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. Studien undersöker föräldrars upplevelser och därav metodvalet, att kunna ställa respondenternas perspektiv i centrum, i detta avseende deras individuella upplevelser. Studien utgår från teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och intersubjektivitet för att belysa föräldrars upplevelser av att vara förälder till ett placerat barn. Studien belyser även det negativa sociala arvet samt generationstrauma, vilket visar sig i att flera av föräldrarna har erfarenhet av att själva ha utsatts för våld från sina föräldrar och flera har även själva varit familjehemsplacerade som barn. Studiens resultat visade på varierande upplevelser av att få sitt barn placerat enligt 2§ LVU. Flera respondenter beskrev en känsla av att inte uppleva sig själva som förälder förutom under umgänge, andra respondenter ansåg sig själva fortfarande vara föräldrar trots placeringen. De föräldrar som upplevde placeringen som negativ uppgav en känsla av motstånd från familjehemmet samt att bli fråntagen sin roll som förälder. Vissa föräldrar beskrev även en känsla av ambivalens utifrån att de upplevde en viss tacksamhet gentemot familjehemmet trots att föräldern inte samtycker till placeringen. / ABSTRACTThis study deals with parents' experiences regarding the placement of their children in accordance with “lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§”. The study was carried out using a qualitative method, where seven parents were interviewed. The study investigates parents' experiences and hence the choice of method, to be able to place the respondents' perspective in the center, in this respect their individual experiences. The study is based on the theoretical starting points of symbolic interactionism and intersubjectivity to shed light on parents' experiences of being the parent of a placed child. The study also highlights the negative social legacy and generational trauma, which is shown in the fact that several of the parents have experience of having been subjected to violence from their parents themselves and several have also themselves been placed in family homes as children. The results of the study showed different experiences of being seated according to § 2 LVU. Several respondents described a feeling of not experiencing themselves as a parent except during socializing, other respondents still considered themselves to be parents despite the placement. The parents who experienced the placement as negative stated a feeling of resistance from the family home and of being deprived of their role as a parent. Some parents also described a feeling of ambivalence based on the fact that they felt a certain gratitude towards the family home despite the parent not consenting to the placement.

Återförening är en del av det sociala arbetets uppgifter och är en förutsättning för att föräldrar och deras placerade barn ska kunna återförenas. Trots detta, är återförening ett outforskat eller ett begränsat område. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka återförening med hjälp av två forskningsfrågor. Metoden som har använts är en scoping-review av 15 peer-reviewed artiklar. Det första syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som begränsar eller möjliggör återförening mellan föräldrar och deras placerade barn. Studiens resultat visar att föräldrar, familjehemsföräldrar och socialarbetare är faktorer som både utgör hinder och möjligheter till en återförening. Det andra syftet var att undersöka vilka olika stödformer som främjar kontakten mellan föräldrar och deras familjehemsplacerade barn. Studiens resultat visade att det krävs känslomässigt och praktiskt stöd till föräldrar för att kunna hålla kontakt med sina placerade barn. Föräldrar som har kontakt med sina barn ökar enbart inte sannolikheten för en återförening, utan är även viktig för både föräldrars och barns välbefinnande, oavsett placering. Forskningen visade att det ofta var svårt för föräldrar att hålla kontakt med sina barn av flera olika anledningar. Socialarbetare behöver både öka sin förståelse för föräldrar till familjehemsplacerade barn och samarbeta med olika aktörer. Trots resultatet har det blivit tydligt att föräldrar till familjehemsplacerade barn och återförening är ett område som kräver ytterligare forskning. Detta för att belysa föräldrar och belysa vilka faktorer socialarbetare behöver arbeta med för att leva upp till sina uppdrag. / Reunification is one of the tasks of social work and is a prerequisite for the reunification of parents and their children in care. Despite this, reunification is an unexplored or limited area. The aim of this study has therefore been to investigate reunification by means of two research questions. The method used is a scoping review of 15 peer-reviewed articles. The first aim of the study was to investigate the factors that limit or enable reunification between parents and their placed children. The results of the study show that parents, foster parents and social workers are factors that constitute both obstacles and opportunities for reunification. The second aim was to investigate the different forms of support that promote contact between parents and their children in foster care. The results of the study showed that parents need emotional and practical support to maintain contact with their foster children. Parents having contact with their children not only increases the likelihood of reunification, but is also important for the well-being of both parents and children, regardless of placement. The research showed that it was often difficult for parents to maintain contact with their children for a variety of reasons. Social workers need to both increase their understanding of parents of children in foster care and collaborate with different stakeholders. Despite the findings, it has become clear that parents of foster children and reunification is an area that requires further research. This is to shed light on parents and highlight what factors social workers need to work with to fulfill their mission.

The purpose of this thesis was to achieve a deeper knowledge of the dilemma whichcan arise during a social welfare workers judgement of a reunion according to whatis best for the child in relation to a child’s right to their biological parents. Thisbachelor thesis was based on three research questions: What influences a socialwelfare workers judgement of a reunion according to what is best for the child, aswell as children’s right to their biological parents? How does a social welfare workerperceive its leeway during a judgement concerning reunion family reunion? How doesa social welfare worker perceive their authority to interpret according to their leeway?A qualitative study has been used to gain a deeper knowledge according to a socialwelfare workers experience. A hermeneutic approach has been used to answer thepurpose of our bachelor thesis and has contributed to a wider perspective of our study.The focus was to understand the dilemma through evaluating and interpretation. Sixsocial welfare workers participated in the following vignette survey, which werecomplemented with semi-structured questions. The participants have answeredregarding their experience concerning their leeway and authority to interpret the lawaccording to what is best for the child and their entitlement to their biological parents.This bachelor thesis research results show that social welfare workers did possessleeway which implies empowerment to interpret legislation, concepts and varioussituations. This can be seen as a prerequisite for correct decisions to be made duringdaily work. Although, it can also act as a risk since clients may receive differentconclusions depending on the social welfare worker. Furthermore, a conclusion of thethesis is that different judgements are made, even though the contributed informationwas identical. The explanation to these different assessments may relate to the socialwelfare workers leeway and authority to interpret the law, which makes investigatingchildren’s right to their parents and what is best for them even more complex.