Bakgrund: En bristande patientsäkerhet medför att en patientsäker vård inte kan bedrivas. Brister i patientsäkerheten orsakar vårdskador, som trots ökad kunskap förekommer i stor utsträckning. En betydande del i arbetet med patientsäkerheten är att både patienten och sjuksköterskan skall känna sig säkra på sin arbetsplats. Brister i patientsäkerheten påverkar sjuksköterskans tillvägagångsätt att kunna arbeta korrekt och därmed försäkra en patientsäker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om patientsäkerhetens brister inom slutenvården. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten baserades på sammanlagt 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Organisatoriska orsaker och Personliga orsaker med tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna uppfattade många bristande orsaker i arbetet som påverkade patientsäkerheten negativt. Bristande kommunikation, vårdmiljö, teamsamarbete och ledning var några orsaker som sjuksköterskorna uppfattade påverkade patientsäkerheten negativt. De påvisande orsakerna orsakade vårdskador som sjuksköterskorna inte vågade rapportera på grund av rädsla för påverkan på deras licens, vilket medförde risker för patienternas säkerhet. Slutsats: Brister i patientsäkerheten påverkas av olika bidragande orsaker. Sjuksköterskorna uppfattade att de inte kunde bedriva ett säkert patientsäkerhetsarbete eftersom de befann sig i ogynnsamma förhållanden. / Background: A lack of patient safety means that patient-safe care cannot be provided. Deficiencies in patient safety cause health care injuries, which despite increased knowledge occur to a large extent. A significant part of the work with patient safety is that both the patient and the nurse must feel safe in their workplace. Deficiencies in patientsafety work affect the nurse's approach to being able to work correctly and there by ensure patient safe care. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of why patient safety is lacking in inpatient care. Method: The method used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study was based on 16 qualitative and quantitative articles. Results: The results revealed two main categories: Organizational reasons and Personal reasons with associated subcategories. The nurses perceived many causes of deficiencies in the work that negatively affected patient safety. Lack of communication, care environment, teamwork and management were some reasons that the nurses perceived negatively affected patient safety. The demonstrable causes caused nursing injuries that the nurses did not dare to report due to fear of impact on their license, which poses risks to patient safety. Conclusions: Deficiencies in patient safety are affected by various contributing factors. The nurses perceived that they could not carry out safe patient safety work because they were in unfavorable conditions.

Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården. Metoden som använts i denna studie var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar har använts i studien och i resultatet har det framkommit två teman: gynnsamma faktorer för palliativ vård och utmaningar inom palliativ vård. Gynnsamma faktorer för palliativ vård är faktorer som upplevdes positivt av sjuksköterskan i arbetet med palliativ vård, följande underteman till gynnsamma faktorer är: kommunikativa aspekter, berikande upplevelser och holistisk synsätt. Utmaningar inom palliativ vård är de faktorer som upplevdes negativt av sjuksköterskan, och följande underteman hör till: kommunikativa aspekter, känslomässiga aspekter, kliniska aspekter och utbildning och erfarenhet. / As more people die in hospitals or cared for by medical staff at home or in residential care it means that for nurses the meeting with patients in end of life cannot be overlooked. In every aspect of health and social care nurses find patients in end of life and in caring for these patients the nurses' professional role is important. Patients and their family will be met for adequate care and treatment so that quality of life will be achieved. Studies and reports have shown that in this area, there are deficiencies and nurses' experience of care at the end of life is not always perceived positively. The purpose of this study was to provide a nursing perspective to examine the factors that were considered by the nurse to be significant in order to achieve good palliative care and the possible challenges that nurses experienced in palliative care. The method used in this study was a literature review. Ten articles were used in the study and the results have revealed two themes: enabling factors for palliative care and challenges in palliative care. Enabling factors for palliative care are factors that were experienced positively by the nurse in the work of palliative care, the following sub-themes to the favorable factors are: communicative aspects, enriching experiences and holistic approach. Challenges in palliative care are the factors that were negatively perceived by the nurse, and the following sub-themes are: communicative aspects, emotional aspects, clinical aspects and the training and experience.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur förskollärare identifierar barn i behov av särskilt stöd inom förskolans verksamhet, men även att höja medvetenheten kring detta viktiga ämne. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med förskollärare som arbetar i en förskoleverksamhet. Det material som samlats in har bearbetats utifrån Rennstam och Wästerfors (2015) dvs sortera, reducera och argumentera, samt tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av detta presenteras i resultatavsnittet i form av två huvudkategorier samt tre underkategorier utifrån studiens forskningsfrågor. Resultat visar att det finns betydande skillnader mellan förskollärarna gällande såväl kompetens i ämnet, som metoder för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Sammantaget visar resultatet att de barn som definieras av förskollärarna som ett barn i behov av särskilt stöd inte är någon klart avgränsad grupp, men att de ändå skiljer sig från majoriteten på något område exempelvis genom sociala svårigheter, fysiska eller psykiska svårigheter. Vidare visar det också att miljön kan ha stor betydelse för huruvida ett barn anses vara i behov av särskilts stöd eller i vilken omfattning de behövs.

In recent years, it has been reported about an increasingly large aging population and that the substance abuse problem has increased for people over the age of 65. Despite this, there are no specific guidelines for older people with addiction problems. Society may face a major challenge where an increasingly large aging population with social problems risks being left without help. This study therefore aims to investigate what kind of help older people with alcohol abuse receive and what advantages and obstacles there are for treatment.  With the aim of getting an overview of the field, a scoping review was used to collect data. Thematic analysis was used to analyze the data, with the hope of seeing a new angle in the articles. The results show that there is a lack of research in ​​older people with substance abuse and also a lack of knowledge to design adequate help. It also appears that professionals believe that their work with elderly people can be compared to working in a gray area, where their responsibilities often become vague. The gray area is largely since the social service's care for the elderly, welfare officers and individual and family care are lacking in their cooperation. Although the results also show that there are some ways of working is better than others, the importance of new research is emphasized to provide the right help. / De senaste åren har det rapporterats om en allt större åldrande befolkning och att missbruksproblem hos personer över 65 år har ökat. Trots detta saknas det specifika riktlinjer för äldre med missbruksproblem. Samhället kan stå inför en stor utmaning där en allt större åldrande befolkning med sociala problem riskerar att bli utan hjälp. Den här studien syftar därför till att undersöka vilken typ av hjälp äldre med alkoholmissbruk får och vilka fördelar respektive hinder det finns för behandling. Med syftet att få en översikt över området används vid datainsamling en scoping review. Vid analys av materialet användes tematisk analys, med förhoppningen att se de insamlade artiklarna ur nya perspektiv. I resultatet framkommer det att det är brist på forskning i området för äldre personer med missbruksproblematik och att det därför saknas kunskap för att utforma adekvat hjälp. Det framkommer även att professionella anser att deras arbete med äldre i alkoholmissbruk kan liknas vid att arbeta i en gråzon där deras ansvar många gånger blir otydligt. Gråzonen beror till stor del på att socialtjänstens äldreomsorg, biståndshandläggare och individ- och familjeomsorg brister i sin samverkan. Trots att resultatet också visar på att det finns arbetssätt som verkar fungera bättre än andra betonas vikten av ny forskning för att säkerställa rätt hjälp.

Bakgrund: Att genomgå ett missfall kan vara psykiskt tungt och återhämtningen kan vara lång. Var fjärde kvinna går igenom ett missfall som innebär att kroppen själv spontant avbryter en graviditet. Varför ett missfall uppstår är okänt men det finns flertalet riskfaktorer som kan orsaka ett missfall. Kvinnor och deras partner kan uppleva en intensiv sorg efter förlusten. De båda ska få vara delaktiga i missfallupplevelsen och bemötas med empati och respekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; ett personligt misslyckande präglat av sorg och besvikelse, behovet av emotionellt stöd, tungt att återgå till vardagen och önskan om att bli förstådd. Konklusion: Det finns vissa brister gällande information, kommunikation och känslomässigt stöd när kvinnor söker vård för missfall. För att kunna bemöta kvinnorna finns det fortfarande behov av kunskap av en god kommunikation och information från vården och förbättra kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Ämnet behöver lyftas mer för att normaliseras och förbättra kvinnors erfarenheter vid missfall. / Background: Having a miscarriage can be psychologically difficult and recovery can be long. Every fourth woman goes through a miscarriage, which means that the body itself spontaneously terminates/interrupts a pregnancy. Why a miscarriage occurs is unknown, but there are several risk factors that can affect a miscarriage. Women and their partners experience intense grief after the loss. The woman and her partner must be allowed to participate in the miscarriage experience and be treated with empathy and respect. Aim: To describe women's experiences in connection with miscarriage. Method: A literature-based study with ten qualitative articles. Findings: Four themes were identified; A personal failure characterized by sadness and disappointment, the need for emotional support, heavy to return to everyday life and the desire to be understood. Conclusions: There are certain flaws regarding information, communication and emotional support when women seeking medical care for miscarriage. In order to respond to women, there is still a need for knowledge of good communication and information from medical care and to improve women's experiences of miscarriage. The subject needs to be talked about more in order to normalize and improve women's experiences of miscarriage.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem världen över och orsakar många kvinnor fysiska och psykiska skador. Det är oftast män som utsätter kvinnor för våld, detta tyder på en tydlig mansdominerad samhällsstruktur och är en direkt kränkning av kvinnors rättigheter. Sjuksköterskor utgör en nyckelroll i att identifiera våldsutsatta kvinnor då dessa fall förekommer i alla olika vårdinstanser. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie vars resultat är baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och har både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och utbildning i sitt yrke för att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. Brister i verksamheten som avsaknaden av rutiner och riktlinjer eller för hög arbetsbelastning gör att sjuksköterskor inte kan eller hinner ta sig tiden att hjälpa dessa kvinnor. Att ämnet är stigmatiserat och kulturella skillnader är bidragande faktorer till att sjuksköterskor upplever ett hinder i sitt yrke att ta sig an fall av våld i nära relationer. Slutsats: För att arbetet mot våld i nära relationer ska gå framåt och för att kvinnor ska få god och relevant vård så är detta ett ämne som bör uppmärksammas mer. Vidare krävs tydliga rutiner och riktlinjer från arbetsplatser som sjuksköterskor kan förhålla sig till och stödja sig emot. Utbildning på sin aktuella arbetsplats men även så tidigt som under utbildningen till sjuksköterska behövs för att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra och bekväma i sin roll att bemöta våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a public health problem worldwide and is the cause of many women’s physical and psychological injuries. The fact that men often subject violence against women indicates a male-dominant social structure and is a direct violation of women’s rights. Nurses therefore play a key role in identifying women exposed to violence as these cases occur in various healthcare institutions.  Aim: To describe nurse’s experiences of meeting women exposed to intimate partner violence.  Method: A descriptive literature study. The results are based on 12 scientific articles. These articles were collected from the database PubMed and have both qualitative and quantitative approach.  Result: Nurses experience a lack of knowledge and training to identify and respond to intimate partner violence. Shortage in healthcare operations such as a lack of routines and guidelines or heavy workload means that nurses cannot or do not have the time to help these women. Stigma and cultural differences contribute to nurses experiencing obstacles in their profession to deal with cases of intimate partner violence.  Conclusion: In order for the work against intimate partner violence to progress and for women to receive qualitative care, this is a topic that should receive more attention. Furthermore, routines and guidelines from the workplace are required for the nurses to relate to and lean against. Training in the current workplace, but also as early as in nursingschool are needed so that the nurses feel confident and comfortable in their role of responding to women exposed to intimate partner violence.

Bakgrund: Smålands Skafferi har genomgått betydande tillväxt på senare år och har anpassat sin verksamhet för att möta den ökade efterfrågan. Företaget arbetssätt har utvecklats organiskt under expansionsperioden. Nya medarbetare har anställts i takt med att arbetsbelastningen har ökat för befintlig personal. Trots fungerande arbetssätt söker företaget nu möjligheter att förbättra effektiviteten, minska kostnader och öka konkurrenskraften. En central del av Smålands Skafferis värdekedja är Order-To-Delivery-processen, som sträcker sig från mottagning av kundorder till avslutad leverans och fakturering. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de brister i Smålands Skafferis OTD-process, inklusive bristernas orsaker och konsekvenser samt föreslå förbättringsåtgärder. Metod: Studien är en fallstudie på Smålands Skafferi. Metoden är kvalitativ med en deduktiv ansats och tillämpar kritisk realism som vetenskapligt synsätt.  Semistrukturerade intervjuer och observationer som observatör-som-deltagare användes för datainsamlingen. Analysen utfördes genom mönsterjämförelse med inslag av logiska modeller.  Slutsats: Brister som identifierats i Smålands Skafferis OTD-process är följande: otillgängliga varor, bristande kommunikation, begränsningar med affärssystem, begränsat lagerutrymme, felplock, restnoteringar, utmaningar med färskvaror, ineffektiv ruttplanering samt övervikt på lastbilar. Rekommenderade åtgärder för att eliminera brister i OTD-processen är följande: mätningar (lagerservicenivå), uppdatering i realtid, skanningssystem och sammanställning av vikt för att upptäcka övervikt. / Background: Smålands Skafferi has experienced significant growth in recent years andhas adapted its operations to meet the increased demand. The company's workingmethods have evolved organically during the expansion period. New employees havebeen hired as the workload has increased for existing staff. Despite functional procedures,the company is now seeking opportunities to improve efficiency, reduce costs, andenhance competitiveness. A central part of Smålands Skafferis’s value chain is theOrder-To-Delivery process, which extends from receiving customer orders to completeddelivery and invoicing. Purpose: The purpose of the study is to identify deficiencies in Smålands Skafferi’s OTD-process, including the causes and consequences of these deficiencies, and to propose improvement measures. Method: The study is a case study at Smålands Skafferi. The method is qualitative with a deductive approach, applying critical realism as the scientific perspective. Semi-structured interviews and observations as participant observers were used for data collection. The analysis was conducted through pattern comparison with elements of logical models.  Results: Deficiencies identified in Smålands Skafferi's OTD-process are as follows: unavailable goods, lack of communication, limitations with business systems, limited warehouse space, mispicking, backlogs, challenges with fresh products, inefficient routeplanning and overweight trucks. Recommended measures to eliminate deficiencies in the OTD-process are the following: measurements (warehouse service level), real-time updating, scanning system and compilation of weight to detect excess weight.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

Titel: Brister och åtgärder i produktionsprocessen i en distributionscentral - En fallstudie på Staples AB i Växjö Författare: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Handledare: Hana Hulthén Examinator: Peter Berling Bakgrund: Den mest tids- och arbetskraftintensiva processen i lagret är plockprocessen, vilket omfattar hämtning av objekt från lagerplatser för att uppfylla kundorder. Plockprocessen står även för en stor del av lagrets kostnader och det är därför viktig att undersöka den för att öka effektiviteten i organisationen. En stor del av den kostnaden går till arbetskraften som arbetar med detta manuellt. Det finns idag idag stor potential för att göra denna process mer automatiserad.   Syfte: Studiens syfte är att visa vilka åtgärder det finns till brister inom manuella samt automatiserade plockprocesser inom företag som levererar kontorsmaterial.   Genomförande: Den genomförande studien är en fallstudie på Staples. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på Staples men även genom enkäter som besvarats av Atea och Office Depot. Målet med studien har varit att ta reda på vilka brister som finns i en plockprocess och hur dessa kan åtgärdas.   Slutsats: Ett företag som levererar kontorsmaterial kan effektivisera sin plockprocess och åtgärda sina felplock genom att använda sig av automatiserade lösningar, så som WMS. Detta hjälper dessa företag att integrera sina system vilket kommer att stödja det dagliga lagerarbetet genom att exempelvis visa information i realtid av vad som finns i lagret och vart det är placerat. Genom att ha detta system behöver inte lagerarbetare plocka efter minne eller erfarenheter utan de kan hela tiden förlita sig till systemet. Genom att implementera detta kan kostnaderna minska kraftigt.   Nyckelord: Logistik, Lager, Automatiserat lager, Manuellt lager, Plockprocessen, Plockning, WMS, Manuella brister, Automatiserade brister / Title: Shortcomings and measures in the production process in a distribution center - A case study at Staples AB in Växjö Authors: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Tutor: Hana Hulthén Examiner: Peter Berling   Background: The most time- and labor-intensive process in the warehouse is the picking process, which includes retrieving objects from storage locations to fulfill customer orders. The picking process also accounts for a large part of the warehouse's costs and it is therefore important to examine it to increase the efficiency of the organization. Much of that cost goes to the workforce who works with this manually. Today, there is great potential for making this process more automated.   Purpose: The aim of the study is to show what measures are available for deficiencies in manual and automated picking processes within companies that supply office supplies.   Method: The implemented study is a case study at Staples. Data has been collected through semi-structured interviews at Staples but also through questionnaires that were answered by Atea and Office Depot. The aim of the study has been to find out which shortcomings exist in a picking process and how these can be fixed.   Conclusions: A company that supplies office supplies can streamline its picking process and fix its picking error by using automated solutions, such as WMS. This helps these companies integrate their systems, which will support the daily inventory work by, for example, displaying real-time information of what is in the warehouse and where it is located. By having this system, warehouse workers do not need to pick by memory or experience, and they can always rely on the system. By implementing it, costs can decrease sharply.   Keywords: Logistics, Warehouse, Automated Warehouse, Manual Warehouse, Picking Process, Picking, WMS, Manual Shortcomings, Automated Shortcomings

The purpose of this study is to find out how housebuilding meets the demands of availability for people with some sort of disability. The rules and demands of availability are stated in Boverkets byggregler, BBR and the Swedish standard, SS 91 42 21:2006 (publ.5). The projects in this study are compared to the rules and demands of BBR and SS 91 42 21:2006 (publ.5). The rapport studies three different house projects in three different municipalities and the result shows that only three of these nine projects meet the demands of availability for disabled people.