Idag sitter flera aktörer inom byggbranschen kvar i gamla mönster och arbetssätt på grund av tidsbrist, rädsla och främst kunskapsbrist om ny teknologi. Building Information Modeling (BIM) är ett datoriserat verktyg för byggsektorn som skapar en digital 3D-modell av ett byggnadsverk där all information i byggnadsverkets livscykel kan samlas i modellen. Detta öppnar upp fler möjligheter än vad arbete med traditionella 2D-ritningar gör och BIM kommer spela en stor roll i byggbranschen i framtiden.  Syftet med denna rapporten är att undersöka hur en implementering och eventuell övergång till BIM skulle kunna gå till hos ett byggentreprenadföretag, samt hur BIM påverkar de olika processerna i anbudsskedet hos företaget.  För att samla in relevant kunskap om ämnet har litteraturstudier utförts under hela arbetets gång. För datainsamling har kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts på byggentreprenadföretaget Wästbygg och mjukvaruåterförsäljaren Cadcraft. Observationer har även verkställts på Wästbygg för att få kännedom om företagets arbetssätt i dagsläget.  Att implementera ett nytt arbetssätt med BIM skulle bevisligen kräva engagemang och tålamod från företagets sida. Nationella standarder finns inte för BIM i dagsläget och detta bedöms som en svårighetsfaktor. Vitalt är därför att företaget beslutar en tydlig strategi och målbild på förhand, samt fördelar ansvarsroller kring BIM-implementeringen till en eller två anställda. Att påbörja implementeringen i anbudsskedet är ett förnuftigt beslut – anbudsskedet befinner sig tidigt i byggprocessen och lyckas man framgångsrikt realisera BIM här är möjligheterna bättre för en vidareutveckling av företagets BIM-arbete. Framgångsrikt nyttjande av BIM innebär en semi-automatiserad mängdavtagning och kalkylering, ett förenklat informationsutbyte i anbudsskedet, samt en enkel och snygg visualisering både för personal och kund. Detta bidrar till en smidig och mer precis anbudprocess som kommer stärka företagets konkurrenskraft på marknaden. / Many construction businesses are stuck in old work patterns and procedures due to lack of time, nervousness and foremost lack of knowledge of new technology. Building Information Modeling (BIM) is a computer-aided instrument for the building sector which creates a digital 3D-model of a construction where all the information in the lifecycle of the construction is stored in the model. This entails additional opportunities compared to traditional 2D-drawings and BIM is due to play a huge part in the construction businesses in the future.  The purpose of this study is to examine how an implementation of BIM would be realized at a construction company, and furthermore how BIM affects the different processes within the tender stage of the company.  To gather appropriate knowledge surrounding the subject a literature study has been ongoing during the entirety of the study. For the purpose of data gathering, qualitative semi-structured interviews has been performed on the construction company Wästbygg and the retail company Cadcraft. Observations has also been performed on Wästbygg to get acquaintance with their current work procedures.  To implement a new work procedure with BIM would prove to require engagement and patience from the company. National standards do not currently exist, and this makes the progression more challenging. It is therefore vital for the company to decide a well-defined strategy and goals, and furthermore hand out responsibility to one or two employees on the BIM-implementation. To commence the implementation in the tender stage is a wise decision, the tender stage acts early in the construction process and if a realization of BIM is successful here, the opportunities for further expansion with BIM in the company is more probable. Successful practise with BIM would contribute to a semi-automated quantity take-off and calculation, a simplified information exchange in the tender stage, and a comfortable and appealing visualization for both staff and customer. This contributes to a straightforward and more precise tender stage which will strengthen the company’s competitiveness.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer. Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11. Definitionen av vem som utgör tredje man och vem som inte gör det är således central för förståelsen av ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör. 5:11 och 5:13 skiljer sig åt vad gäller ansvarsform (presumtionsansvar i 5:13, och culpaansvar eller felansvar i 5:11) och placeringen av bevisbördan. Dessutom innehåller 5:11 ansvarsbegränsningar vad gäller beloppet (15 % av kontraktssumman, eller det belopp som ansvarsförsäkring utgör) och industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet. Genom den vida skrivningen i 5:13 och genom att ingen praxis finns i frågan finns osäkerhet kring frågan om ansvarsfördelningen. Med tredje man i den betydelse som åsyftas i 5:13 måste, enligt uppsatsens resultat, förstås alla som inte är part i avtalet, undantaget underentreprenörer, underleverantörer och övriga som står i avtalsförhållande med någon av parterna avseende entreprenaden. Det vill säga såväl sådana skadelidande som är helt frikopplade från avtalsparterna, som skadelidande som står i avtalsförhållande med någon av parterna, men inte rörande entreprenaden. Med detta som grund blir effekten att de skadetyper som räknas in under första stycket i 5:13 är alla skador som kan träffa dessa personer som kan vara tredje man. Det finns inget gehör för begränsningar av vad paragrafen är ”åsyftad” att innebära, likt de Byggandets kontraktskommitté (BKK) ger uttryck för i sina yttranden. En osäkerhet av den typ som finns i AB 04 är olämplig, med tanke på de stora skillnader som finns i 5:11 och 5:13. Genom ett förtydligande av paragraf 5:13 vid exempelvis nästa revidering av AB 04, och en anpassad standardiserad försäkringslösning, skulle problematiken enkelt kunna undvikas.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar. Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts.

Denna uppsats undersöker Early Contractor Involvement (ECI) som är en ny samverkansmetod vilken är avsedd att hantera komplexiteten i samhället och handskas med problematiken inom den svenska byggindustrin. ECI syftar främst till involvering och användning av entreprenörens expertkunskaper i projekteringen för projektet. Detta för att öka möjligheterna att i förväg kunna säkerställa att ett byggprojekt kan byggas på ett effektivt sätt, både vad gäller tid och pengar.Vi har genomfört en fallstudie av ECI-projektet deletapp Centralen, som är en del av det omfattande infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur konceptet ECI handskas med problematiken inom samhället och byggindustrin. Genom djupgående analys av intervjuer med involverade aktörer i projektet har vi identifierat faktorer som påverkar implementeringen och upprätthållandet av ECI som samverkansmetod.I vår undersökning har ECI presenterat diverse praktiska möjligheter för vårt studieobjekt, såsom innovativa tekniska lösningar och effektivisering inför byggnation. Dock har en hel del utmaningar med ECI framträtt. Resultaten som har framkommit är att den inledande tiden då beställare, entreprenör och konsulter påbörjade arbetet var bristfällig. Både teori och resultat från intervjupersoner pekar på att problematiken kring förtroende, arbetsfördelning och personkemi går att härledas till den allra första inledande tiden för projektet. Dock var involverade aktörer väl medvetna om att problem eller kritiska situationer skulle uppstå men där fanns sällan bra sätt att hantera dessa. Resultat i vår studie visar även på problematik att införa dynamiska processer, såsom ECI, i organisationer som efterfrågar strukturell ordning. / This paper examines Early Contractor Involvement (ECI), which is a new method of collaboration that is designed to handle complexity in society and deal with the problems in the Swedish construction industry. ECI aims primarily at the involvement and use of the entrepreneur's expert knowledge in the early design and planning phase of the project. This in order to increase the opportunities to ensure that a construction project can be built efficiently, both in terms of time and money.We have conducted a case study of the ECI project deletapp Centralen, which is part of the extensive infrastructure project West Link in Gothenburg. The purpose of our study was to investigate how the ECI concept deals with the problems in society and the construction industry. Through in-depth analysis of interviews with involved actors in the project, we have identified factors that affect the implementation and maintenance of ECI as a collaborative method.In our study, ECI has presented various practical possibilities for our study object, such as innovative technical solutions and efficiency for construction. However, a lot of challenges with ECI have emerged. The results that have emerged are that the initial time when the client, contractor and consultants started work was inadequate. Both theory and results from interviewees point out that the problem of trust, division of work and personal chemistry can be deduced to the very first initial time of the project. However, actors involved were well aware that problems or critical situations would arise, but there were seldom good ways to deal with them. Results in our study also show problems in introducing dynamic processes, like ECI, in an organization that seeks structural arrangements.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.