Efter pandemins intåg i världen år 2020 har de flesta människor tvingats ändra sina levnadsvanor, både vad gäller privatliv som arbetsliv. I Sverige har anställda, där tjänsten tillåter, tvingats utföra sina arbetsuppgifter på distans och detta har oftast skett i det egna hemmet. Detta öppnar upp för en hel del frågor. Hur skall man kunna bibehålla en god informationssäkerhet när tjänster som hanterar känsliga och sekretessbelagda uppgifter flyttas till den anställdes hem? Denna studie kommer att undersöka en specifik forskningsfråga: Vilka konsekvenser har det ökade digitala distansarbetet resulterat i, vad gäller kommunal IT-säkerhet? En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Vi har tagit del av tidigare studier och rapporter i ämnet och utfört intervjuer med respondenter som innehar en kommunal tjänst inom IT. Undersökningen fokuserar framför allt på de digitala verktyg som används, vilka strategier som finns, rådande hot gentemot data- och informationssäkerheten samt hantering av tidigare och framtida attacker.   Resultatet visar på att de flesta kommunerna vi intervjuade, använder sig av liknande verktyg för att kommunicera vid distansarbete och även för att säkerställa en säker uppkoppling. Trots givna strategier och riktlinjer från diverse myndigheter, använder kommunerna dessa främst som inspiration till egna policydokument. Under intervjuerna framkom det att de kommuner som utsatts för dataintrång har tagit lärdom och därefter vidtagit diverse åtgärder för att det inte skall upprepas. En slutsats som kan dras av studien är att risken för dataintrång gentemot kommunerna inte har ökat under pandemin.  Däremot har man kunnat konstatera att det är den anställdes brist på utbildning i IT-säkerhet som kan ses som det största hotet vad gäller distansarbete. För att minimera riskerna att känsliga och sekretessbelagda uppgifter läcker ut och hamnar i orätta händer, krävs ökad kunskap och tydliga direktiv vad som skall följas vid distansarbete. / After the pandemic entered the world in 2020, most people have been forced to change their lifestyles, both in terms of private life and work life. In Sweden, employees, where the service allows, have been forced to perform their tasks remotely and this has usually taken place in their own home. This opens up a lot of questions. How can good information security be maintained when services that handle sensitive and classified information are moved to the employee's home? This study will examine a specific research question: What consequences has the increased digital teleworking resulted in, in terms of municipal IT security? A qualitative data collection method has been used. We have taken part in previous studies and reports on the subject and conducted interviews with respondents who hold a municipal position in IT. The survey focuses primarily on the digital tools used, what strategies are available, current threats to data and information security and the management of past and future attacks. The results show that most of the municipalities we interviewed use similar tools to communicate during telework and also to ensure a secure connection. Despite given strategies and guidelines from various authorities, the municipalities use these primarily as inspiration for their own policy documents. During the interviews, it emerged that the municipalities that have been subjected to data breaches have learned lessons and subsequently taken various measures to ensure that it is not repeated. One conclusion that can be drawn from the study is that the risk of data breaches against the municipalities has not increased during the pandemic. On the other hand, it has been established that it is the employee's lack of training in IT security that can be seen as the biggest threat in terms of teleworking. In order to minimize the risks of sensitive and classified information being leaked and falling into the wrong hands, increased knowledge and clear directives are required as to what must be followed in teleworking.

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Bakgrund: Det svenska samhället har historiskt sett genomgått stora förändringar där utvecklingen präglats av fyra industriella revolutioner. På senare tid har ny teknik som internet, webbkamera och uppkoppling varit av stor vikt och bidragit till nya möjligheter för företagen. Det första fallet av covid19 rapporterades i december 2019 och blev startskottet på en pandemi. Sverige presenterade restriktioner kring covid-19 i mars 2020 där företagen uppmanas till distansarbete. Restriktionerna har visat löna sig då statistik från SCB, hösten 2020, visade att en av tre svenskar arbetade hemifrån. Hur omständigheterna kring covid-19 har påverkat företagets interna styrsystem framgår dock inte och är således något studien ämnar förklara. Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förklara hur styrsystemets funktionalitet uppfattas av anställda under distansarbete till följd av restriktioner kring covid-19 i Sverige. Hur har styrsystemets funktionalitet påverkats efter kravet om utökat distansarbete? Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie grundades i en enkät som riktar sig till anställda som varit med i omställningen till distansarbete. Enkäten är uppbyggd utifrån studiens fem områden; handlingsstyrning, kulturell styrning, personalstyrning, resultatstyrning och prestation. Resultat: Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband för anställdas uppfattning av kulturell styrning och distansarbete. För styrformen resultatstyrning framkom att en av delhypoteserna visade statistiskt signifikant positivt samband angående förståelse av förväntade resultat och distansarbete. För resterande styrformer har inga statistiskt signifikanta samband påvisats och därmed kan inga ytterligare slutsatser dras / Background: The Swedish society has historically undergone major changes where the development has been characterized by four industrial revolutions. In recent times, new technology such as the internet, webcam and connection have been of great importance and contributed to new opportunities for companies. The first case of covid-19 was reported in December 2019 and was the start of a pandemic. Sweden presented restrictions on covid-19 in March 2020, where companies are encouraged to work remotely. The restrictions have proven to pay off when statistics from SCB, in the autumn of 2020, showed that one in three Swedes work from home. However, it is not clear how the circumstances surrounding covid-19 have affected the company's internal management control system and is thus something the study intends to explain.  Purpose and research question: The purpose of this study is to explain how the functionality of the control system is perceived by employees during telework as a result of restrictions on covid-19 in Sweden. How has the function of management control systems been affected by teleworking?  Methodology: This quantitative cross-sectional study was based on a questionnaire aimed at employees who had been involved in the transition to telework. The questionnaire is structured based on the study's five areas: action control, cultural control, personnel control, result control and performance.  Result: The study resulted in a statistically significant positive correlation for employees' perceptions of cultural control and teleworking. For the control system, result control, it emerged that one of the sub-hypotheses showed a statistically significant positive correlation regarding understanding of expected results and teleworking. For remaining control systems, no statistically significant correlation has been demonstrated and thus no further conclusions can be drawn.

The COVID-19 pandemic has affected everyone in some ways, with restrictions and social distancing. People had to adapt and learn how to deal with the situation. Some people turned to online communities to get social interactions they no longer could get in real-life due to restrictions. The aim of the study is to create an understanding of how people engaged in online communities deal with the pandemic with the help of their community. Can people create a new form of social capital online and get the support they no longer can get through offline resources. Previous studies show the possibility with online communities and how people that are missing resources offline search for new ways to make up for it, with help of online resources. The study was done with observations through chatlogs and conducting sixsemi structured interviews with members from two different communities. The collected empirical data was analyzed with Pierre Bourdieu theory of socialcapital and Nicholas A. Christakis and James Fowlers theory about networks.The outcome shows that there is a possibility for people to move resources such as social capital to an online environment, but all members need to put inmore effort and energy to make it possible. Furthermore, online communities have an advantage over offline communities due to not being limited to a physical location. The main conclusion is that online communities give their members possibilities to compensate for missing resources. However, it needs the right circumstances to create a social capital

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

The aim of the study was to examine, based on school counselors’ experiences, the impact of the covid-19 pandemic on the mental health of upper secondary school students. To examine this, six qualitative interviews were conducted with school counselors currently working in upper secondary school. The results showed that some students have problems maintaining routines in everyday life during the covid-19 pandemic. The school entails an automatic structure that has disappeared for the students in connection with distance education during the pandemic. Distance education and other restrictions in society have also meant that students have spent more time at home, which means that a safe and supportive family has become increasingly important. As a result of upper secondary school students spending more time at home and not meeting their classmates at school to the same degree as before the pandemic, some have also lost or impaired their relationships with friends. This in turn has according to the informants, contributed to increased loneliness and isolation. Mental problems such as stress, anxiety, difficulty sleeping, and lack of motivation are common topics in the conversations between the school counselors and the students linked to the pandemic. / Syftet med uppsatsen var att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vilken påverkan covid-19-pandemin haft på gymnasieelevers psykiska hälsa. För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer verksamma inom gymnasieskolan. Resultatet visade på att vissa gymnasieelever fått problem med att upprätthålla rutiner i vardagen under covid-19-pandemin. Skolan medför en automatisk struktur som försvunnit för eleverna i samband med distansundervisning under pandemin. Distansundervisning och andra samhällsrestriktioner har också medfört att gymnasieleverna spenderat mer tid i hemmet vilket gör att en trygg och stöttande familj blivit allt viktigare. Som följd av att gymnasieelever spenderat mer tid hemma och inte träffat deras klasskamrater i skolan samma grad som före pandemin så har också en del elever tappat eller försämrat sina relationer till vänner. Detta har i sin tur enligt informanterna bidragit till en ökad ensamhet och isolering. Psykiska besvär som stress, ångest, sömnsvårigheter och motivationsbrist är vanligt förekommande ämnen i samtalen mellan skolkurator och eleverna kopplat till pandemin.

No description available.

En pandemisk influensa medför en stor risk för samhället där både sociala och ekonomiska aspekter tar skada. Risker kräver beredskap på såväl internationella som individuella nivåer och kan påverka hur stor konsekvensen av en risk blir. Denna studie syftar till att undersöka den individuella beredskapen kring det nya coronaviruset, covid-19. Med stöd av ramverket Protection Motivation Theory som beskriver människors olika beteenden inför en risk och vad som motiverar individer till att vidta en eller flera skyddande åtgärder. Vilka faktorer som påverkar en individs riskperception och hur detta i sin tur kan påverka den individuella beredskapen undersöks i studien. Även betalningsviljan för ett eventuellt vaccin mot covid-19 undersöks.   Metoden som används för att undersöka individernas riskperception av covid-19 är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten konstruerades till stor del utifrån ramverket och dess faktorer som sägs påverka en individs beteende men också utifrån studiens forskningsfråga och för att uppfylla uppsatsens syfte. Enkäten genomfördes av studenter på tre olika program på Karlstads Universitet.   Studiens resultat visar att Karlstads Universitetsstudenter inte uppfattar smittan eller spridningen av covid-19 som något stort hot vid den tiden då undersökningen genomfördes, mellan 24 februari och 11 mars. Detta har även lett till att skyddande åtgärder inte vidtagits i någon stor omfattning för att stoppa smittan eller spridningen av coronaviruset. De skyddande åtgärderna har inte heller, enligt majoriteten av studenterna, uppfattats som effektiva för att undvika smitta eller spridning av covid-19 trots att de rekommenderats av svenska myndigheter.  Betalningsviljan för vaccinering är enligt denna studie hög i jämförelse med vad tidigare vaccineringar mot pandemisk influensa har kostat trots att viljan för vaccination mot covid-19 endast finns hos hälften av respondenterna.   Slutligen kan det konstateras att riskperceptionen påverkar den individuella beredskapen gentemot en risk och att detta bidrar till vilka åtgärder som vidtas eller inte. Uppfattningen av en risk kan påverka vilken information som tas upp av en individ, vilka åtgärder som vidtas och under en pandemisk influensa kan den individuella beredskapen påverka spridningen av ett virus och därmed ett helt samhälle. / A pandemic flu poses a great risk to society where both social and economic aspects are harmed. Risks require preparedness at both international levels and individual levels and can affect the extent of the risk. This study aims to investigate the individual preparedness of the new coronavirus, covid-19. With support from the framework Protection Motivation Theory which describes people's various behaviors at risk and what motivates individuals to take one or several protective measures. The factors that affect an individual's risk perception and how they in turn influence the individual preparedness are examined in the study. The willingness to pay for a possible covid-19 vaccine is also being investigated.   The method used to investigate individuals' risk perception of covid-19 is a quantitative survey. The questionnaire was constructed mainly on the basis of the framework and its factors that states to have influence on individual behavior. Also, the questionnaire was constructed to answer the study's research question and fulfill the purpose of the essay. The survey was conducted by students in three various programs at Karlstads University.   The study's results show that students at Karlstads University do not perceive the infection or extent of covid-19 as a major threat at the time the survey was conducted. This has shown that protective measures have not been taken to prevent the spread of coronavirus. The protective measures have not been considered effective to avoid the virus or the spread of covid-19 although they have been recommended by Swedish authorities. According to this study, the willingness to pay for vaccination is high in comparison with what previous vaccines against pandemic flu has cost, although the willingness for vaccination against covid-19 is found only in half of the respondents.   Finally, it can be found that risk perception affects individual preparedness in a crisis and that this contributes to what measures are taken. The perception of a risk can affect how information is taken up by an individual, what measures are taken and during a pandemic flu the individual preparedness can affect the extent of a virus spread and by that an entire society.

This thesis explains the role of social media in the COVID-19. It also discusses that what does the Swedish social media users think about the behavior of Sweden in this crisis situation. In depth interviews were conducted and results were analyzed qualitatively.