As a result of the covid-19 pandemic, organizations have been forced to undergo rapid and significant changes. One of the more extensive changes has been the transfer of work from physical offices to virtual environments, which implies that employees have been forced to adapt to new conditions. Moreover, implementing major changes is a far more complex process for larger, traditional and older organizations, since they generally have an inveterate organizational culture. Thus, there is an interest in analyzing large organizations, such as Scania, since they have been forced to undergo major changes due to covid-19, and how these changes have affected the employees' perceptions and experiences of the organizational culture. This study is based on a qualitative approach, and examines how Scania’s employees have experienced the shift from a physical workplace to a virtual workplace, and how this has affected the perceived organizational culture. The empirical data was analyzed on the basis of the study's theoretical framework, The Cultural Web, and with the help of the theory of sensemaking, as well as Schein's three levels of organizational culture. The result indicates that the transition to a virtual workplace has generated both positive and negative implications on the perceived organizational culture of Scania. This is explained by the fact that the transition to a virtual workplace has increased the individual part of sensemaking, and reduced the collective part. The results also show that employees identify more with Scania after the change than before, as they experience that the workplace has become more flexible with allowing remote work. / Till följd av covid-19-pandemin har organisationer tvingats genomgå både hastiga och stora förändringar. En av de mer omfattande förändringarna har varit förflyttningen av arbetet från de fysiska kontoren, till en virtuell miljö vilket medfört att anställda tvingats anpassa sig efter nya förutsättningar. Samtidigt har det påvisats att större, traditionella och äldre organisationer har svårare att genomföra stora förändringar på grund av en inbiten organisationskultur. Således finns ett intresse av att undersöka stora organisationer, likt Scania, som tvingats genomgå en stor förändring i samband med covid-19, och hur det har påverkat de anställdas upplevelse av organisationskulturen. Denna studie har, utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, undersökt hur de anställda på Scania upplever att organisationskulturen har påverkats av den digitala omställningen – att gå från en fysisk arbetsplats till en virtuell. Empirin analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk The Cultural Web och med hjälp av teorin om meningsskapande, samt Scheins tre nivåer av organisationskultur. Studien visade att omställningen till en digital arbetsplats har genererat både positiva och negativa implikationer på Scanias organisationskultur. Detta då övergången till en virtuell arbetsplats har ökat den individuella delen av meningsskapande, och samtidigt minskat den kollektiva. Resultatet visar även att medarbetarna identifierar sig mer med Scania efter omställningen än tidigare, då de upplever att arbetsplatsen blivit mer flexibel genom möjligheten till distansarbete.

Syfte: Det har riktats stor uppmärksamhet mot företagens sociala ansvar under senaste decennierna och CSR har därmed blivit en alltmer viktig fråga för företag och dess intressenter. Huruvida högre CSR bidrar till högre aktievärde har varit ett omstritt ämne inom tidigare studier. Covid-19-pandemin anses ha varit en kris som har kastat nytt sken på denna fråga. Många forskare ser därför ett behov av att undersöka om CSR har kunnat göra aktier immuna under börskraschen följt av Covid-19 samt om CSR bidrar till mer motståndskraftiga aktier under kriser. Det finns dock motstridiga resultat inom tidigare studier huruvida det finns ett samband mellan CSR och aktieprestation. Syftet och huvudfrågan i studien är därför att undersöka detta samband hos börsnoterade bolag inom transport- och logistiksektorn. Mer specifikt i G20-länder under börskraschen till följd av Covid-19-pandemin. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och antar en hypotetisk-deduktiv ansats. En kvantitativ forskningsstrategi och en tvärsnittsdesign har antagits för att genomföra studien med data över 371 publika bolag inom transport- och logistiksektorn i G20-länder. Studiens data är sekundärdata inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat finner vi inget stöd till våra hypoteser gällande ett positivt samband mellan CSR, dess separata dimensioner och aktieprestation. Det finns inget som tyder på att aktiernas prestation har påverkats av företags ESG-satsningar. Detta resultat är i linje med aktieägarteorin som syftar till att företag endast bör ha aktieägarnas vinstmaximering som sin huvuduppgift. Studien använder ESG-betyg som ett kvantitativt mått på CSR, men de problem som finns med ESG och som har diskuterats i stor omfattning kan ha påverkat studiens resultat. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap gällande sambandet mellan CSR och aktieprestation inom transport- och logistiksektorn i G20-länder. Studien bidrar även med en diskussion gällande ESG-betygets validitet samt även med ytterligare empirisk forskning och teoretisk information. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien är avgränsad till G20-länder samt transport- och logistiksektorn, går det inte att applicera resultatet på andra sektorer eller länder. Ett förslag till vidare forskning är därmed att undersöka sambandet i andra länder för att skapa större förståelse hur hållbarhetsarbete implementeras i denna sektor. Annat förslag till vidare forskning är att utgå från andra kontrollvariabler för att undersöka sambandet då det kan finnas andra faktorer än de som tagits upp i denna studie som kan påverka hur resultatet ter sig. / Aim: Great attention has been paid to Corporate Social Responsibility in recent decades and CSR has thus become an increasingly important issue for companies and their stakeholders. Whether higher CSR contributes to higher stock value has been a controversial topic in previous studies. The Covid-19 pandemic is considered to have been a crisis that has shed new light on this issue. Many researchers therefore see a need to investigate whether CSR has been able to make stocks immune during the stock market crash followed by Covid-19 and whether CSR contributes to stock resilience during crises. However, there are conflicting results in previous studies as to whether there is a relationship between CSR and stock performance. The purpose and main question in this study is therefore to investigate this relationship in public companies in the transportation- and logistics sector. More specifically in G20 countries during the stock market crash due to the Covid-19 pandemic. Method: The study is based on a positivistic research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. A quantitative research strategy and a cross-sectional design have been adopted to conduct the study with data on 371 public companies in the transportation- and logistics sector in G20 countries. The data is secondary and obtained from the Thomson Reuters Eikon database. The data have been analyzed in the statistical program SPSS. Result and conclusions: Based on the result of the study, we find no support for our hypotheses regarding a positive relationship between CSR, its separate dimensions and stock performance. There is no indication that the stock performance has been affected by companies’ ESG investments. This result is in line with the shareholder theory, which aims that companies should only have the shareholders’ profit maximization as their main task. The study uses ESG scores as a quantitative measure of CSR, but the problems that exist with ESG and have been discussed to a large extent may have affected the result of the study. Contribution of this thesis: The study contributes to filling a research gap regarding the relationship between CSR and stock performance in the transportation- and logistics sector in G20 countries. The study also contributes with a discussion regarding the validity of the ESG rating as well as with further empirical research and theoretical information. Suggestions for future research: As the study is limited to G20 countries and the transportation- and logistics sector, the result cannot be applied to other sectors or countries. A proposal for further research is thus to investigate the connection in other countries in order to create a greater understanding of how sustainability work is implemented in this sector. Another proposal for further research is to assume other control variables to investigate the relationship as there may be other factors than those addressed in this study that may affect how the result appears.

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.

Bakgrund: Restriktionerna som infördes under Covid-19 pandemin påverkade ungdomar på olika sätt. Aktiviteter begränsades och skolor stängde till viss del ner. Enligt Bris har barn och ungdomar uppvisat försämrat psykiskt mående i samband med Covid-19 pandemin. Enligt skollagen ska det finnas tillgång till elevhälsa som har till uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Alla elever ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterskan och utöver det ska skolsköterskan finnas tillgänglig för lättare sjukvårdsinsatser.   Motiv: Psykisk ohälsa bland ungdomar upplevs öka. Skolsköterskor träffar eleverna vid hälsosamtal och antas därför kunna bidra med viktig kunskap.   Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers mående under Covid-19 pandemin.      Metod: Studien genomfördes med åtta individuella semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetat på högstadium under pandemin. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Skolsköterskorna har varierande erfarenhet av högstadieelevernas mående under pandemin. Under analysen framkom tre huvudkategorier med totalt sju subkategorier. Första huvudkategorin: uppmärksammande av hälsotecken, med subkategorierna förstå vad som påverkar elevers psykiska hälsa och definiera psykisk ohälsa. Andra huvudkategorin: upprätthållande av stödfunktioner med subkategorierna följa upp elevers psykiska hälsa och stödfunktioner som kan stärka elevers psykiska hälsa. Tredje huvudkategorin: faktorer som påverkat måendet med subkategorierna förutsättningar för studier, tillgång till aktiviteter och känsla av sammanhang.   Konklusion: Skolsköterskorna upplever att den psykiska ohälsan ökar men är inte säkra på orsaken till det. Många vuxna kan finnas tillgängliga för eleverna men det saknas tydliga riktlinjer för på vilket sätt arbetet med psykisk hälsa ska skötas. De elever som tycks ha drabbats hårdast av pandemin och dess restriktioner är de som redan innan var utsatta. Slutsatsen är att samhället behöver vara bättre förberedda när det gäller att hantera psykisk ohälsa och riktlinjer behöver utformas för hur eleverna ska kunna ges rätt stöd. / Background: Restrictions introduced during the Covid-19 pandemic affected the adolescents in various ways. Activities were restricted and schools partly closed. According to Bris, children and adolescents have shown impaired mental health during the Covid-19 pandemic. According to the education act, students must have access to student health service whose obligation is to promote health and prevent illness. All students must be offered health visits and the school nurse must be available for easier medical care.     Motive: Mental illness among adolescents is perceived to increase. School nurses meet the students during health visits and may therefore be able to contribute with important knowledge.     Aim: The aim of this study was to highlight school nurses’ experiences of junior high school student frame of mind during the Covid-19 pandemic.    Methods: Individual semi-structured interviews with eight school nurses who worked in junior high during the pandemic were conducted. Qualitative content analysis was used.   Result: School nurses experience of students’ mental health during the pandemic varied. During the analysis three main categories and seven subcategories emerged. First main category: attention to health signs with subcategories understand what affects students’ mental health and define mental illness. Second main category: maintain support functions with subcategories follow up students’ mental health and support functions that can strengthen students’ mental health. Third main category: factors that affected the frame of mind with subcategories conditions for studies, access to activities and a sense of coherence.    Conclusion: School nurses experience that mental illness is increasing but are not sure of the cause. Many adults may be available to students’ but there are no clear guidelines for how to work with mental health. The most vulnerable students seem to have been most affected during the pandemic and by the restrictions. The conclusion is that the society needs to be better prepared when it comes to handle mental illness and guidelines needs to be designed so the students can be given the right support.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress.  Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pandemin.  Studiens slutsats är att arbetssättet har förändrats till följd av covid-19 pandemin och att stresspåverkan av denna förändring är högst individuell, där hälften av respondenterna upplever att den arbetsrelaterade stressen har ökat och den andra hälften upplever att den arbetsrelaterade stressen har minskat. Den främsta anledningen, enligt revisorsassistenterna, var att de upplever ökade eller minskade krav. Det visade sig däremot att även kontrollen och stödet hade inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Någon tydlig skillnad i arbetsrelaterad stress mellan de två olika respondentgrupperna framkom inte, vad som däremot framkom var skillnader i upplevd effektivitet. / Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that the work method has changed as a result of the covid-19 pandemic and that the stress impact of this change is highly individual, where half of the respondents feel that the work-related stress has increased and the other half feel that the work-related stress has decreased. The main reason was, according to the auditor assistants, due to the fact that they experienced an increase or a decrease in demands. However, it also turned out that the control and support had an impact on the perceived work-related stress. There was no clear difference in work-related stress between the two different respondent groups, but what emerged were differences in perceived efficiency.

Bakgrund: Det råder inga tvivel om att revisorn har en explicit funktion till att stärka redovisningens trovärdighet. I det sociologiska perspektivet kan vi även förstå revisorns funktion som en producent av komfort medan vi i det ekonomiskt rationella perspektivet ser revision som ett medel för att minska informationsasymmetri. Covid-19 har orsakat omfattande utmaningar bland både företag och revisorer, vilket lyfter frågan om hur olika aspekter i revisionen har påverkats av att revidera företag med en uttalad riskfaktor. Riskfyllda företag i denna studie avser företag som har fått en utfärdad going concern-anmärkning. Sådana bedömningar har varit svåra för revisorn under covid-19, mot bakgrund av den ovisshet som präglat pandemin. Av den orsaken var det intressant att undersöka om revisionsprocessen har förändrats under covid-19 genom att analysera om det skett en förändring av revisionsarvodet och längden för revisionsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringen av revisionsprocessen i samband med ökade risker i företag i en orolig samhällskontext. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär då vi undersöker om det skett någon förändring av revisionsarvodet och längden på revisionsprocessen under covid-19. För att besvara syftet har relevanta variabler från årsredovisningar inhämtas för att göra tre olika statistiska undersökningar. Syftet var att undersöka frekvensen av skillnader och samband mellan variablerna. Slutsats: Resultatet visar att det skett en förändring av revisionsarvodet under covid-19. Resultatet påvisade även att det inte skett en förändring av revisionsprocessens längd under covid-19, även fast det förelåg en viss samvariation mellan revisionsarvode och längden på revisionsprocessen. Resultaten har visat tendenser till att kunna förklaras och förstås med hjälp av informationsasymmetri och skapande av komfort. / Background: There is no doubt that auditors have an explicit function to strengthen the credibility of a firms’ accounting and reporting. In the sociological perspective it can be understood that auditors function as a producer of comfort, meanwhile in the economical rational perspective, auditors are a function to reduce information asymmetry. Covid-19 has caused extensive challenges for firms and auditors, which enlightens the issue of auditing troubled firms. Troubled firms are in this study referenced to firms that have been assessed with a going-concern opinion. Going-concern opinions was difficult for the auditors to review during Covid-19, in the light of the uncertainties that bear the stamp of the pandemic. For this reason, it was interesting to study if the audit effort had changed during covid-19 by analyzing the possible changes in audit fees and audit reporting lag. Purpose: The purpose of this study is to analyze the changes of audit effort in association to increased risk in firms in context to a crisis. Method: The study identifies with a quantitative orientation as it studies the changes of audit fees and audit reporting lag during Covid-19. In order to achieve the purpose of the study, pertinent variables from the firms’ annual reports have been obtained to perform three statistical analyses. The purpose was to study the changes between two years and the correlation between the two variables. Conclusion: The results suggest an increase in audit fees during Covid-19. The results also indicate no change in the length of audit reporting lag during Covid-19, even though a covariance between audit fees and audit reporting lag was identified to a certain extent. The results have shown to be understood with support by information asymmetry and establishment of comfort.

Den ökade digitalisering har lett till att e-handeln ökat rejält vilket har resulterat i att köp i fysiska butiker minskat. Idag är inköpen inte begränsade till fysiska butiker, utan konsumenter kan enkelt handla via sina datorer, surfplattor eller mobiltelefoner. När Covid-19 pandemin slog till så ökade e-handeln ännu mer, och flera bedömningar har varit att e-handeln kommer att fortsätta växa efter att restriktionerna från pandemin är över.  Idag är kläder den näst mest köpta produkten via e-handel utav svenska konsumenter. Syftet med studien har varit att jämföra två olika åldersgruppers konsumentattityder gentemot köp av kläder via e-handel respektive i fysiska butiker till följd av Covid-19 pandemin.Undersökningen skedde via kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som riktades till de två olika åldersgrupperna. Respondenterna ur den yngre åldersgruppen var individer som tillhörde generation z. Respondenterna ur den äldre åldersgruppen var individer som tillhörde generation y. Vi valde att fokusera på tre möjliga barriärer som vi fördjupade oss i, nämligen tillgång till information, trygghet, samt lojalitet. Vår studie visar att den yngre generationen är mer benägen att handla kläder via e-handel till skillnad från den äldre generationen till följd av pandemin. Vidare visar vårt resultat att det råder skillnader mellan de olika åldersgruppernas syn på tillgång till information, trygghet samt lojalitet.  Slutligen ämnar studien bidra till en djupare förståelse av de förändrade konsumentbeteendena till följd av Covid-19 pandemin. / The increased digitalization has led to a significant increase in e-commerce, which has resulted in a decrease in purchases in physical stores. Today, purchases are not limited to physical stores, but consumers can easily shop via their computers, tablets, or mobile phones. When the Covid-19 pandemic struck, e-commerce increased even more, and several assessments have been that e-commerce will continue to grow after the restrictions from the pandemic are over. Today, clothing is the second most purchased product via e-commerce by Swedish consumers. The purpose of the study has been to compare the consumer attitudes of two different age groups towards buying clothes via e-commerce and in physical stores as a result of the Covid-19 pandemic. The survey was conducted via a quantitative method in the form of questionnaire surveys aimed at the two different age groups. The respondents from the younger age group were individuals who belonged to generation z. The respondents from the older age group were individuals who belonged to generation y. We chose to focus on three possible barriers that we delved into, namely access to information, safety, and loyalty. Our study shows that the younger generation is more likely to buy clothes via e-commerce unlike the older generation due to the pandemic. Furthermore, our results show that there are differences between the different age groups' views on access to information, safety and loyalty. Finally, this study aims to contribute to a deeper understanding of the changing consumer behaviors resulting from the Covid-19 pandemic.

Covid-19 pandemin har kommit att göra en global påverkan och risken för mäns våld mot kvinnor i nära relationer har således ökat. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnojourers arbete och insatser, samt deras samverkan med socialtjänsten, har kommit att påverkas och förändras av covid-19 pandemin och om nya insatser har implementeras. Studien utgår från kvalitativ ansats där åtta kvinnojourer, placerade i Skåne, blivit intervjuade. Tillsammans med den insamlade empirin och studiens teoretiska val, samt en tematisk analysmetod, ämnar jag att uppmärksamma kvinnojourernas berättelser om pandemins påverkan. Följaktligen ämnar jag att belysa deras tillvägagångssätt för upprätthålla och förändra sitt arbete för att nå sitt mål och fortsätta hjälpa våldsutsatta kvinnor och således förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultaten påvisar att det blivit svårare för kvinnojourerna att utföra sitt arbete och sina insatser på grund av rädslan pandemin medfört, samtidigt som de observerar en ökning gällande antalet våldsutsatta kvinnor som kontaktar dem. Kvinnojourerna beslutar sig för att förändra och utöka sina tidigare insatser, men även implementera nya, som de tillsammans med sitt nya tankesätt sedan väljer att kvarhålla när samhället börjar öppna upp igen. Kvinnojourernas samverkan med socialtjänsten påverkas och förändras då de inte längre kan samtala och besöka varandra som de tidigare gjort. Utöver problematiken kring deras samtal med socialtjänsten så observeras även att färre kvinnor placeras av socialtjänsten i kvinnojourernas skyddade boenden. Denna uppsats belyser vikten i kvinnojourernas arbete kring förebyggandet av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur väsentligt det är att besitta kunskap om krishantering när osäkra tider, som covid-19 pandemi, uppstår. / The Covid-19 pandemic has made a global impact and the risk of domestic violence against women has thus increased. The purpose of this study is to examine whether the work and actions of women’s shelters, as well as their cooperation with the social services, has been affected or changed by the covid-19 pandemic and if new actions have been implemented. The study is based on a qualitative approach where eight women’s shelters, located in Skåne, have been interviewed. Together with the collected empirical data and the study’s theoretical choices, as well as a thematic analysis method, I aim to illuminate the women shelter’s stories concerning the pandemic’s impact. Furthermore, I intend to illumine their course of action to maintaining and changning their work to achieve their goal and continue to help abused women and thus prevent men's violence against women in close relationships. The results demonstrate that it has become more difficult for women's shelters to carry out their work and actions due to the fear caused by the pandemic, while at the same time observing an increase regarding the number of women exposed to violence who contact them. The women's shelters decide to change and expand their previous actions, but also to implement new ones, which they, together with their new way of thinking, then choose to retain when society begins to reopen. The women's shelters' cooperation with the social services is affected and changed as they can no longer talk and visit each other as they previously did. In addition to the problems concerning their communication with the social services, it is also observed that fewer women are placed by the social services in the women's sheltered housing. This essay enlightens the importance of women shelter's work in regards to the prevention of men's violence against women in close relationships and how essential it is to possess knowledge about crisis management when uncertain times, such as the covid-19 pandemic, arise.

Bakgrund: Under året 2020 spreds Covid 19-viruset och en global pandemi bröt ut. Patienterna som vårdades på intensivvårdsavdelningar hade symtom i form av respiratorisk insufficiens och vårdades i respirator. Intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför en ny patientkategori med avvikande symtom och reaktioner på behandling. Att träna ur patienter från respirator är en tidskrävande process som kräver förberedelser och planering. Hänsyn ska tas till flera faktorer, både fysiska, psykiska och miljömässiga. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av urträningsprocessen vid respiratorbehandling av patienter med Covid-19.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes och författarna analyserade materialet genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt medverkade 10 intensivvårdssjuksköterskor i studien. Huvudresultat: Huvudkategorierna som framkom ur resultatet var ”intensivvårdssjuksköterskans nya erfarenheter och utmaningar under urträningsprocessen” ” Det kollegiala stödet är viktigt” samt ”behov av tydligare struktur för personalen under urträningsprocessen”. Det essentiella som identifierades var intensivvårds-sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med en ny och dittills okänd patientkategori, de upplevde det som en utmaning både yrkesmässigt och känslomässigt. De emotionella känslorna som intensivvårds-sjuksköterskan upplevde att hon ställdes inför var uppgivenhet, meningsfullhet, tålamodsprövning och svårigheten av att se patienterna lida av ångest. Det kollegiala stödet var betydelsefullt under den här perioden men bristen på fysioterapeuter, riktlinjer och kontinuitet identifierades.Slutsats: Att inte kunna förlita sig på sin tidigare kunskap gällande patientens vård upplevdes som frustrerande och osäkert eftersom Covid-19 är och var en ny sjukdom. Genom att utarbeta riktlinjer, upprätthålla en god kollegial stämning, skapa högre tillgänglighet av fysioterapeuter samt att vårdarbetet genomsyras av kontinuitet så kan patientsäkerheten öka, arbetsmiljön optimeras och intensivvårdssjuksköterskan kan känna en högre grad av säkerhet i sitt arbete. Det identifierades både organisatoriska och patientrelaterade faktorer som eventuellt kan ha påverkat längden på urträningsprocessen från respirator. / Background: During 2020, COVID-19 spread across the globe resulting in a pandemic. Patients that required intensive care suffered from respiratory insufficiency and were put on mechanical ventilation support. Intensive care unit (ICU) nurses were exposed to a new category of patients with unfamiliar symptoms and unpredictable reactions to treatment. Weaning patients from mechanical ventilation is a time consuming process that requires preparation and planning. Consideration needs to be taken to both physiological and psychological factors. Aim: To describe the ICU nurses´experiences on weaning patients with Covid-19 from mechanical ventilation. Method: An interview study with qualitative approach was used and the authors analyzed the material through context analysis. A total of 10 ICU nurses participated in the study. Results: The Category that appeared from the result was ”ICU nurses new experience and challengesin the weaningprocess” “The collaboration with the teams is important” and “ The need for better structure under the weaningprocess”. The essential that was identified was the ICU nurses´experience from working with a new and until then unknowncategory of patients, they experienced it as a challenge, both professional and emotional. Emotions that the ICU nurses´felt was a feeling of resignation, meaningfullness, patience testing and the struggle of seeing patients with anxiety. The support from colleagues was signficant under this period but the lack of physiotherapists, guidelines and need of continuity in the care for the patients was identified. Conclusion: To not be able to rely on ones previous knowledge about patients caregiving was frustrating and uncerting because the Covid 19 was a new type of disease. By developing guidelines, maintaining good teamwork, create a higher availability of physiotherapists and to let the caregiving of patients contain continuitycan the patient safety be increased, the working evironment can be optimized and the ICU nurse can feel a higher experience of surety in her work. It was identified that the organizational and patient related factors could have prolonged the weaning process from mechanical ventilation.

Fear of missing out (FoMO) represents a fear of losing out on rewarding experiences that others might have. The Covid-19 pandemic has required great restrictions on social interactions, with many reporting experiences of loneliness. The recommendations for the general public have been followed to different extents, depending on the individual. It is possible that FoMO could decrease compliance with social distancing recommendations and that socially desirable responding (SDR) also is involved. The aim of this study was to investigate the relationship between university students' FoMO and self-reported compliance with Swedish recommendations on social gatherings during the past year of the Covid-19 pandemic. A second aim was to explore the influence of SDR on this relationship. The study population consisted of 162 university students that responded to an on-line survey containing the validated FoMO scale, the two-factor SDR scale BIDR-16 and questions exploring compliance with restrictive recommendations on social gatherings (CRG). Utilizing a cross-sectional quantitative study design, Pearson correlations and hierarchical regression analyses were performed to investigate these associations. The study results showed that there were no significant difference in CRG between high and low FoMO groups. Analyzed together with the two SDR variables, FoMO was related to worse attitudinal compliance (0.4%) and worse behavioral compliancy (2.9%). A higher level of efforts to be positively perceived by others was associated with higher attitudinal and behavioral compliance. A higher level of unintentionally embellishing one’s own self-assessment decreased behavioral compliance by relating to a higher number of reported events going against the guidelines. / Fear of missing out (FoMO) representerar en rädsla för att missa givande erfarenheter som andra har. Covid-19-pandemin har inneburit stora restriktioner av sociala interaktioner och många rapporterar en upplevelse av ensamhet. Rekommendationerna som utfärdats för allmänheten har följts i olika utsträckning, beroende på individen. Det är möjligt att FoMO skulle kunna minska följsamhet av rekommendationer om att hålla socialt avstånd samt att socialt önskvärda responser (SDR) också är involverade. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan universitetsstudenters FoMO och självrapporterad följsamhet av de svenska rekommendationerna kring sociala sammankomster under det senaste året av Covid-19-pandemin. Ett andra syfte var att utforska hur SDR influerade detta förhållande. Studiens population bestod av 162 universitetsstudenter som besvarade en enkät on-line; innehållande det validerade FoMO-formuläret, det tvåfaktorskaliga BIDR-16-formuläret som mäter SDR samt frågor kring följsamhet av restriktiva rekommendationer om sociala sammankomster (CRG). I en tvärsnittlig kvantitativ design studerades associationer med Pearson-korrelationer och hierarkiska regressionsmodeller. Studiens resultat visade att det inte var någon signifikant skillnad i CRG mellan hög och låg nivå av FoMO. Vid analys tillsammans med de två SDR-variablerna, relaterade högre FoMO till lägre följsamhet i attityd (0,4%) och lägre följsamhet i beteende (2.9%). En hög nivå av strävan efter att bli positivt utvärderad var förknippad med en högre nivå av attityd- och beteendemässig följsamhet. En högre nivå av omedvetet förskönande av egen självbild minskade följsamhet genom att relatera till ett högre antal angivna tillställningar som bröt mot rekommendationerna.