Background: In 2019, a new coronavirus broke out worldwide and caused a pandemic. It has been shown that this patient group requires more time for supervision and nursing than other patient groups who are cared for in intensive care units. Nurses who have cared for patients with coronavirus have shown psychological and physical strain.Purpose: to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 in intensive care unitsMethod: Qualitative inductive approach based on unprocessed material in the form of descriptive blogs from the internet. Data were analyzed according to a manifest content analysis.Results: The results revealed an overall theme: "Being nurses in the front line". Furthermore, three categories and seven subcategories emerged. The categories that emerged were: "The virus causes changes in work and private life", " To care for seriously ill patients where many die " and " To experience an unreasonable workload ".Conclusion: The degree project can be seen as a contribution to creating an understanding of the complex work environment that prevailed during today's first pandemic outbreak in the world and nurses' experiences of caring in this situation. Through its foundation in analysis of qualitative research, this can be made possible and contribute to creating tools for nurses in the future to handle similar situations and reduce the risk of ill health. / Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer upplever att deras vardagsaktiviteter påverkats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som infördes i samband med Coronapandemin. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Författarna genomförde åtta semistrukturerade intervjuer via telefon med pensionärer som var medlemmar i PRO Gävleborg eller SPF Hälsingedistriktet i Södra Norrland och var 70 år och äldre. Vid analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det insamlade materialet resulterade i sex kategorier: Affärens betydelse, Minskad risk för att bli smittad och smitta andra, Tjänster i samhället som underlättar en fungerande vardag, Fysisk kontakt, social samvaro och inställda evenemang, Anpassningar i det egna hemmet och Boendets fördelar och utomhusaktiviteter för hälsan. Resultatet visade att många äldre hade anpassat sin vardag utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner. Förändringen av vardagen har lett till flera negativa aspekter som minskad fysisk kontakt och social samvaro men också positiva aspekter som ökad vistelse i naturen. Med hjälp av digital teknik, förändrade vardagsrutiner, ett säkerhetstänk och ett större fokus på utomhusmiljön hade tiden under Coronapandemin underlättats. Slutsats: I studien framkom att deltagarna funnit strategier och aktiviteter för att främja fysisk aktivitet för att få en fungerande vardag med meningsfulla aktiviteter. Anpassningarna i vardagen ledde till en förbättring av individens mående. / Purpose: The purpose of the study was to investigate how older people feel that their everyday activities have been affected by the Swedish Public Health Agency's recommendations and restrictions that were introduced in connection with the Corona pandemic. Methods: The study was conducted with a qualitative design. The authors conducted eight semi-structured interviews by telephone with pensioners who were members of PRO Gävleborg or SPF Hälsinge district in Southern Norrland and were 70 years and older. A qualitative content analysis was used in the analysis. Result: The collected material resulted in six categories: The importance of the store, Reduced risk of becoming infected and infecting others, Services in society that facilitate a functioning everyday life, Physical contact, social interaction and canceled events, Adaptations in one's own home and Accommodation benefits and outdoor activities for health. The results showed that many older people have adapted their everyday lives based on the public health authority's recommendations and restrictions. The change in everyday life has led to several negative aspects such as reduced physical contact and social interaction, but also positive aspects such as increased stays outdoors. With the help of digital technology, changed everyday routines, a safety mindset and a greater focus on the outdoor environment, the time during the Corona pandemic has been made easier. Conclusion: The study shows that the participants have found strategies and activities to promote physical activity and to have a functioning everyday life with meaningful activities. The adjustments and adaptations of everyday life have led to an improvement of the individual's well-being.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

Bakgrund: COVID-19 är ett coronavirus som identifierades hos patienter med oförklarlig lunginflammation i Kina i december 2019. Sedan början av pandemin har operationsavdelningar i Sverige stängts till förmån för särskilda COVID-IVA. Anestesisjuksköterskor har flyttats från sina ordinarie arbetsplatser för att hjälpa till och stötta arbetet. Inga tidigare studier finns om anestesisjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med COVID-19. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med COVID-19 på COVID-IVA. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 anestesisjuksköterskor på ett mellanstort sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskorna kände oro inför första arbetsdagen på COVID-IVA. De kom dock snabbt in i arbetsuppgifterna och det skapade trygghet. Att inte få använda sin erfarenhet till fullo var negativt men att slippa patientansvar upplevdes positivt. Arbetet på COVID-IVA var påfrestande gällande både arbetsmiljön och privatlivet. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde blandade känslor inför arbetet på COVID-IVA. Det fanns en oro över tillgången till skyddsutrustning. Flera trivdes ej med arbetsuppgifterna och ville inte arbeta på COVID-IVA ”för alltid”. Arbetet på COVID-IVA utvecklade dem personligen men inte inom yrkesprofessionen. Man var beroende av sina kollegor i teamet för att klara av att ta hand om patienterna. Känslan av att vara behjälplig, att känna sig uppskattad och värdefull bidrog till upplevelsen av att känna sig behövd. Arbetsmiljön på COVID-IVA upplevdes dålig då den var påfrestande gällande både arbetstempo och arbetsbelastning. De flesta anestesisjuksköterskor var ej nöjda över att behöva arbeta på COVID-IVA men flera uppgav att stämningen på COVID-IVA ändå var god. / Background: COVID-19 is a coronavirus that was identified in patients with unexplained pneumonia in China in December 2019. Since the beginning of the pandemic, operating wards in Sweden have been closed in favor of special COVID-ICU’s. Nurse anesthetists have been moved from their regular workplaces to help and support the work. There are no previous studies on nurse anesthetists’ experience of caring for patients with COVID-19. Aim: To explore nurse anesthetists’ experiences of caring for patients with COVID-19 at COVID-ICU. Method: Semi-structured interviews were conducted with 10 nurse anesthetists at a medium-sized hospital in southern Sweden. The data material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The nurse anesthetists felt anxious before their first working day at COVID-ICU. However, they quickly got into the tasks and it created safety. Not being able to use their experience to the full was negative but avoiding patient responsibility was experienced as positive. The work at COVID-ICU was stressful regarding both the work environment and private life. Conclusion: The nurse anesthetists experienced mixed feelings before working in COVID-ICU. There was concern about the availability of personal protective equipment. Many did not like the tasks and did not want to work at COVID-ICU "forever". The work at COVID-ICU developed them personally but not in their professional profession. They were dependent on their colleagues in the team to be able to care for the patients. Feeling appreciated and valuable contributed to the experience of feeling needed. The work environment in COVID-ICU was perceived as poor as it was stressful in terms of both work pace and workload. Despite the fact that most nurse anesthetists were not satisfied with having to work at COVID-ICU, several stated that the atmosphere in COVID-ICU was still good.

The covid-19-pandemic spread across the entire world during 2020 and the hospital counselors’ workplace has during this time been in the centre of pandemic management. The aim of this study has been to investigate how hospital counselors in Sweden experience and manage their health and work during the covid-19-pandemic between January and October 2020. Eight hospital counselors have been studied using semi-structured interviews which were thematically sorted and analyzed based on Antonovsky's theory Sense of Coherence. The results showed that the counselors have experienced a different work situation with new routines such as supporting patients over the phone or while wearing personal protective equipment. The counselors have had to deal with increased patient mortality and more complicated cases that have challenged them emotionally and physically. As a consequence this has involved increased fatigue, muscle tension, worry and anxiety. At the same time, they have felt that they lacked the necessary staffing and work equipment to meet the increased demands. They have handled this by adding more importance to the collegial support and making sure to get a break from information about the pandemic in their spare time.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av terapeutisk allians vid sessionvia digitalt format. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sju respondenter varav fem var kvinnor och två var män. Studiens insamlade material har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat: Osäkerheten i vad som sker, och vad man inte ser eller hör, vilket beskriver respondenternas upplevelse av hinder i kommunikationen via det digitala mötet. Andra temat: Begränsat handlingsutrymme,beskriver respondenternas känsla av att det digitala formatet minskar deras verktygslåda som behandlare. Det tredje temat: Avsaknad av fysisk närhet, beskriver hur respondenterna saknar den fysiska närheten i det digitala formatet men upplever det digitala formatet vara ett gott komplement till det fysiska rummet, dock ingen fullgod ersättning. / The purpose of the study was to investigate therapists' experience of therapeutic alliance in therapy through digital format. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. The study involved seven participants, five of whom were women and two were men. The study's collected material has been analyzed based on Braun and Clarke's (2006) Thematic analysis. The Thematic Analysis generated three themes: The first theme: The uncertainty in what happens, and what one does not see or hear, which describes the participants' experience of obstacles in communication through the digital meeting. Second theme: Limited room for maneuver, describes the participants' feeling that the digital format reduces their toolbox as a therapist. The last theme: Lack of physical proximity, describes how the participants lack the physical proximity in the digital format but experience the digital format as a good complement to the physical space, however, no adequate replacement.

Socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö grundar sig på individens sammantagna upplevelse av allting som omfattar individen på arbetsplatsen. Tidigare forskning och utredningar visar att socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas av hög arbetsbelastning, höga krav, bristande stöd och vägledning, hög personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Utifrån tidigare forskning är många idag både medvetna och upplysta om vilka faktorer som bidrar till att skapa friska, välmående medarbetare och organisationer samt hur man bör arbeta för att främja god psykosocial hälsa i organisationerna. Trots medvetenheten påvisar risken för höga ohälsotal att pika i en negativ riktning. Ambitionen med studien är att undersöka och nå förståelse för hur socialsekreterare upplever sin psykosociala arbetsmiljö under den rådande pandemin Covid-19 för att få en inblick i hur arbetsmiljön upplevs i en kris som pandemin bär med sig. De teorier som valts ut för att analysera studiens resultat är Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell samt modellen känsla av sammanhang (KASAM) utvecklad av Aaron Antonovsky. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från barn- och ungdomsenheten och har genom en tematisk analys som analysmetod, tolkat och kategoriserat insamlade empirin. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön upplevs som avsevärt positiv trots de omställningar pandemin Covid-19 burit med sig. Den främst bidragande faktorn för god upplevd psykosocial arbetsmiljö under Covid-19 är det sociala stödet. Socialsekreterarna omges av ett gott socialt stöd på sin arbetsplats från både kollegor, arbetsledning och chef. Sammanfattningsvis visar resultatet att det föreligger en rimlig kravnivå på arbetsplatsen, kontroll i och över arbetsuppgifterna samt en hög nivå av socialt stöd som bidrar till skapandet av tillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö under pandemin Covid-19. / Many different studies have been made about social workers, their working conditions and working environment. Previous studies show that high workload, high demands, low social support and employee turnover is very common for the social services and indeed for the social workers. These working conditions tend to lead to stress and illness among the social workers. Today most organizations are aware of methods that build a healthy organization and healthy employees. Despite this, illness and stress tend to increase. The purpose of our study is to examine and gain an understanding of how social workers experience their psychosocial work environment during the current pandemic Covid-19. To investigate this, we chose a qualitative method and used semi structured interviews. Six social workers were interviewed. Two theories have been selected to analyze the results of the studie, Robert Karasek and Töres Theorell’s demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s sense of coherence model. The result of our study shows that the psychosocial work environment among the social workers is perceived as significantly positive despite the consequences of the Covid-19 pandemic. The main contributing factor that tends to create a good psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic is social support, both from colleagues, the management and managers. In summary, the results show that there is a reasonable level of demands in the workplace. The social workers have a high control over and in their work and experience a high amount of social support. This leads to a good psychosocial work environment and high work satisfaction among the social workers during Covid-19.

Fler länder har under Covid-19-pandemin rapporterat att deras restriktioner har inneburit en ökning av våld i nära relation. I Sverige har socialtjänsten det yttersta ansvaret att erbjuda stöd och hjälp till en våldsutsatt kvinna. Under pandemin förväntas socialtjänsten att ge ett likartat stöd som innan pandemin trots de uppmaningar och restriktioner som utfärdats. Syftet med denna studie är således att undersöka hur socialsekreterare upplever sitt arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relation under rådande pandemi. Studien är baserad på material från åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. Michael Lipskys (2010) teori om gatubyråkrati används för att undersöka och förstå socialsekreterarnas handlingsutrymme i relation till den våldsutsatta kvinnan under rådande pandemi. Vidare används Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer för att förstå sammanhanget som studiens socialsekreterare och de våldsutsatta kvinnorna befinner sig. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete karaktäriseras av flera aspekter, bland annat av den betydelse som motivations- och informationsarbetet har för att etablera en första kontakt med den våldsutsatta kvinnan samt hur en hög grad av handlingsutrymme krävs för att både kunna ge rätt stöd och upprätthålla en interaktionsritual med klienten. Covid-19-pandemin har förändrat socialsekreterarnas arbete genom att de inte längre kan ha fysiska möten i samma utsträckning som tidigare, vilket visar sig vara en förlust i deras yrkesroll. / Several countries have reported an increase in intimate partner violence during the Covid-19 pandemic due to their restricted measures to control the spread of the virus. In Sweden, the social services have the responsibility to offer services in the form of support and help to a woman subjected to intimate partner violence. During the Covid-19 pandemic, the social services are expected to provide similar services as before the pandemic, despite the issued exhortation and restrictions. The purpose of this study is to examine how social workers experience their work with women who are subjected to intimate partner violence during the Covid-19 pandemic. The study is based on data from eight semi-structured interviews with social workers from different municipalities in Sweden. Michael Lipsky’s (2010) theory about street-level bureaucracy is used to examine and understand the social workers’ discretion in relation to the abused women during the current pandemic. Furthermore, Randal Collins’ (2004) theory about interaction rituals is used to understand the context in which the social workers in this study and the abused women find themselves.  The results of the study show that the work of social workers is characterized by several aspects, including the importance of motivational and information work to establish a first contact with the abused woman and how a high degree of room for maneuver is required to both provide the right support and maintain an interaction ritual with the client. The Covid-19 pandemic has changed the work of social workers in that they can no longer have physical encounters to the same extent as before, proving to be a loss in their professional role.

The purpose of this study is to understand how companies in the retail industry altered the disposition of their marketing during the Covid-19 outbreak and whether crisis management plans contributed to the producers' choice of disposition. To conduct the survey, semi-structured interviews were held with three retail companies, which are categorized as “large companies” according to the Swedish Agency for Economic and Regional Growth. The respondents consisted of senior managers from the marketing department of within each firm. The results show that crisis management plans contributed to companies' ability to identify new opportunities and counter threats, while dynamic functions contributed to their ability to respond to the crisis in an effective way by their choice of marketing disposition. Furthermore, the respondents stated that crisis management plans are not relevant until the outcome of the crisis is more clear. Lastly, the results show that most companies saw opportunities to reach more potential consumers on the internet with the new migration of pensioners on the internet, when the pandemic forced society to become more active on the internet. / Denna studies syfte är att skapa förståelse för hur producenter inom detaljhandelsbranschen ställde om sin disponering av marknadsföring under Covid-19 samt huruvida krishanteringsplaner bidrog till producenternas val av disponering. För att genomföra undersökningen utfördes semistrukturerade-intervjuer med tre stycken detaljhandelsbolag, vilket kategoriseras som “stora företag” enligt tillväxtverket. Respondenterna bestod av högt uppsatta chefer från marknadsavdelningen inom respektive företag. Resultatet visar att krishanteringsplaner bidrog till företags förmåga att identifiera nya möjligheter och motverka hot, samtidigt som dynamiska funktioner bidrog till att bemöta krisen på ett effektivt sätt genom deras val av disponering avseende marknadsföring. Vidare, redogör respondenterna att krishanteringsplaner inte är av relevans förrän man kan tydliggöra utfallet av den pågående krisen. Slutligen, visar resultaten att majoriteten av företagen såg möjligheter att nå ut till fler potentiella konsumenter på internet då pandemin tvingade samhället att bli mer aktiva på internet. I synnerhet, har man sett en drastisk ökning av pensionärer på internet vilket skapat nya möjligheter för företag.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.