This study is a qualitative study on professionals' thoughts and experiences about autism in the wake of covid-19. To investigate this, three people who are professional psychologists in different fields with experience on people with autism participated through individual interviews via Zoom of between 25 to 55 minutes.         The results of the study are based on the material from these interviews that were reworked from audio file to transcription, which in turn was analyzed with thematic analysis carried out in a six-step process. The thematic analysis resulted in five themes: introverted/extrovert human autism, need for clarity when unclear, reduced risk of being identified as odd – the digital rescue, support and actions and  post-pandemic response and evaluation.          Conclusions that can be drawn from the results of the study are that as a result of the restrictions on social distance, people with autism and neurotypical people suffer approximately equally based on whether the person is socially interested or not. People with autism during the covid-19 pandemic may have gotten it in part better, those who previously asked for distance learning or opportunities to work remotely from their own home have now been given the opportunity. It is important that people with autism receive the support they need during the pandemic from, for example, school health teams. After the pandemic, evaluations of what worked and not during the pandemic for people with autism need to be carried out. / Föreliggande undersökning är en kvalitativ studie om professionellas tankar och erfarenheter om autism i spåren av covid-19. För att undersöka detta deltog tre personer som är yrkesverksamma psykologer inom olika områden med erfarenhet om personer med autism genom enskilda intervjuer via Zoom på  mellan 25 till 55 minuter.     Resultatet i studien är grundat på materialet från dessa intervjuer som bearbetades om från ljudfil till transkribering som i sin tur analyserades med tematisk analys som genomförs i en sexstegsprocess. Den tematiska analysen resulterade i fem teman: den introverta/extroverta mänskliga autismen, behov av tydlighet när det är otydligt, minskad riska att bli utpekad som udda – den digitala räddningen, stöd och insatser och utvärdering efter pandemin.     Slutsatser som är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att till följd av restriktionerna om social distansering drabbas personer med autism och neurotypiska personer ungefär likvärdigt utifrån om personen är socialt intresserad eller ej. Personer med autism under pandemin med covid-19 kan ha fått det delvis bättre, dom som tidigare efterfrågat distansstudier eller möjligheter att få arbeta på distans från det egna hemmet nu har getts möjligheten. Det är viktigt att personerna med autism får det stöd de behöver under pandemin från till exempel skolhälsoteam. Efter pandemin behöver det ske utvärderingar om vad som fungerat och inte under pandemin för personer med autism.

Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory  (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s. / The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites.  Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. / In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

Anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva Abstrakt Bakgrund: I december 2019 kom nyheten från Kina om Covid-19 viruset. Ett smittsamt virus som spred sigt över världen och skapade en ny pandemi. Covid-19 kan ge mycket allvarliga luftvägssymtom som kräver avancerad intensivsjukvård. Anestesisjuksköterskor har fördjupad kunskap av att hantering av luftväg samt övervaka sövda patienter i respirator. De placerades därför på Covid-19 iva för att förstärka bemanningen. Studier visar att den mentala hälsan påverkas i större utsträckning hos sjukvårdspersonal som jobbar med svårt sjuka patienter med Covid-19. Motiv: Att få insikt hur det som anestesisjuksköterska är att jobba med Covid-19 smittade patienter och hur de hanterar det. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Informanterna upplevde arbetet på Covid-19 iva som lärorikt, givande och positivt men även till viss del stressigt och tungt. Vissa kände en stress och osäkerhet till en början som sedan minskade ju mer de arbetade där. Ingen av informanternaupplevde att detta har påverkat dem psykiskt på något sätt men några uppgav att de fortfarande kan få ångest när de tänker tillbaka. Kontakten med patienternas anhörigavia telefon kändes speciell och berörde då de inte fick komma på besök på grund av smittorisken. Ingen uppgav att de själva var rädda att bli smittade men det fanns en stor rädsla för att eventuellt smitta andra och ingen av de intervjuade vill arbeta på Covid-19 iva igen. Konklusion: Det inte bara är skrämmande, stressande och nervöst när något nytt inträffar och man som anestesisjuksköterska utmanas i sin arbetsroll, utan även givande, lärorikt och intressant. Studien tyder att ett behov av återhämtning och paus är viktigt för anestesisjuksköterskors psykiska hälsa. / Nurse anesthetists experiences from working at Covid-19 icu Abstract Background: In December 2019 news came from China about the Covid-19 virus. A contagious virus that quickly spread across the world and created a new pandemic. Covid-19 can cause very serious airway symptoms that require advanced intensive care. Nurseanesthetists have in-depth knowledge regarding managing airway and monitoring sedated patients in respirator thus they were placed at Covid-19 icu to reinforce. Studies show that mental health is affected to a greater extent by healthcare staff who work with seriously ill patients with Covid-19. Motive: To gain insight into what it is like as a nurse anesthetist to work with Covid-19 infected patients and how they handle that. Aim: Describe nurse anesthetist experiences from working at Covid-19 icu. Methods: Qualitative content analysis with inductive approach. An interview study with semi-structured interviews. Result: Participants experienced the work at covid-19 icu as instructive, rewarding and positive but also to some extent stressful and dense. Some felt a stress and insecurity early on that later decreased the more they worked there. None of the participants experiencedthat this has affected them psychologically any way but some reported that they can still get anxiety when they think back. The contact with the patients relatives by telephone felt special and affected as they were not allowed to visit due to the risk of infection. No one stated that they were afraid of becoming infected themselves, but there was a great fear of possibly infecting others. No participant wanted to work at Covid-19 icu again. Conclusion: It’s not only scary, stressful, and nervous when something new shows up and as a nurse anesthetist you are challenged in your professional role, but also rewarding, instructive and interesting. This study suggests that a need for recovery and pause is important for the mental health of anesthesia nurses.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Det finns flera kopplingar mellan försämrad hälsa och missbruk åt båda hållen. Personer med missbruksproblematik är en särskilt utsatt grupp på flera sätt för Covid-19. Hur pandemin påverkat dessa människor i Sverige är en lucka som behöver fyllas. Syftet med denna studie är att beskriva hur missbruksbehandlare uppfattar att samhällsläget under Covid-19 pandemin påverkat behandling och förekomst av missbruk. Studien behandlar substansmissbruk gällande alkohol- och/eller narkotika. Denna studie bygger på tematisk analys utifrån fem enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsverksamma behandlare inom öppenvårds- och slutenvårdsbehandling för missbruksproblem. Intervjuerna var semistrukturerade och studiens resultat analyserades tematiskt med hjälp av sociokognitiv teori. Studiens resultat talar för att det skett förändringar i relationer, psykisk hälsa, arbetsmiljö och förekomst av missbruk. Den ökande psykiska ohälsan kopplad till restriktioner för att minska smittspridningen av Covid- 19 med minskade sociala kontakter och ändrade vanor som följd ökar risken för att hamna i eller för att återfalla i missbruk. Restriktioner och ändrade arbetsformer har påverkat missbruksbehandlingen negativt. / There are multiple correlations between reduction in health and substance use disorder in both directions. People suffering from substance use disorder are an especially vulnerable group in many regards to Covid-19. How the pandemic has affected these persons in Sweden is a gap that needs to be filled. The purpose of this study is to describe how addiction counsellors perceive that the state of society during the Covid-19 pandemic has impacted the therapy and prevalence of substance abuse. This study deals with substance abuse of alcohol and/or drugs. This study is founded on a thematic analysis from five individual qualitative interviews with addiction counsellors, working in either in- or outpatient care mental and behavioural disorders due to psychoactive substance use. The interviews were semi-structured, and the results were scrutinized through thematic analysis with a social cognitive theory lens. The results point towards changes in both private and professional relations, mental health, the work environment, and an increased prevalence of substance abuse. Decreased mental health related to restrictions to decrease the spread of Covid-19 with changes in habits and less social contacts increases the risk of starting or relapsing a substance abuse. Restrictions and change in work conditions has had a negative impact on substance abuse treatment.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.

Bakgrund: Efter förlossningen kan familjen få fortsatt vård och stöd på en BB-avdelning. Ett gott stöd efter förlossningen är av stor vikt för nyblivna föräldrar och är något som främjar föräldrablivandet. Dock drabbades världen av ett nytt virus, covid-19 i slutet av året 2019. Viruset medförde restriktioner på BB-avdelningarna, vilket innebar skyddsutrustning för personalen samt att partnern ej fick närvara på avdelningen. Nya rutiner samt okunskapen av Covid-19 har medfört att stödet förhindrats till viss del. Detta ämne är relativt outforskat och det finns ytterst få studier som berör Covid-19 pandemins inverkan på svensk BB-vård. Syfte: Att undersöka hur barnmorskan inom svensk BBvård upplever att ge stöd till föräldrar under pågående pandemi. Metod: Genom elvaindividuella intervjuer samlades datamaterial som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bestod av temat -Skyddsutrustning och besöksrutiner kräver uppfinningsrikedom och påverkar barnmorskors professionella stöd på BB och huvudkategorierna - Barnmorskan behöver anpassa sitt professionella stöd utefter pandemirestriktioner & Pandemin påverkar förutsättningar att ge stöd negativt. Konklusion: Barnmorskor har under Covid-19 pandemin fått utöka stöd till mödrar samt vara uppfinningsrika för att nå hela familjen. Barnmorskor upplever att stödet har varit otillräckligt, begränsat av hög arbetsbelastning och den skyddsutrustning som används. / Background: After giving birth, the new family can receive care and support in a maternity-ward. Parenting is encouraged through support from the maternity-ward after the birth. By the end of the year 2019, the world was affected by Covid-19. Virus entailed restrictions at the maternity-ward, which resulted in protective equipment and partner restrictions. Covid-19´s restrictions have prevented the support. This topic is relatively unexplored and there are few studies in the field. Aim: To explore how midwives in Swedish maternity-ward experience to support parents during the ongoing pandemic. Method: The method is a qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven midwives were interviewed individually. Result: The theme that emerged was: Protective equipment and visiting restrictions requires ingenuity and affects midwives professional support at maternity-ward. The results presented in two categories: The midwifes needs to adapt professional support according to the Covid-19 pandemic restrictions & how the Covid-19 Pandemic affects the conditions for providing support negatively. Conclusion: Midwives have had to increase their support to the mothers in various ways and be inventive in reaching the whole family. Midwives have also experienced the support as insufficient and limited by high workload and the use of protective equipment.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

Den rådande pandemin, Covid-19, förändrade samhällets syn och behov av konsumtion. I och med att fler började arbeta hemifrån och skolan utfördes på distans, blev efterfrågan på bekväma kläder allt högre. Eftersom att det inte längre gick att sysselsätta sig socialt och träffa andra människor fick människor lära sig att sysselsätta sig på andra sätt. Statistiken visar att produktgruppen träningskläder ökat kraftigt under 2020 och har fortsatt in i 2021. Fler människor valde att prioritera sin fysiska hälsa och fick upp ögonen för träning. Förutom att pandemin påverkade samhället och konsumtionen i stort påverkade det även människan på individnivå, vilket resulterade i förändrade sätt att yttra sin identitet på. Just konsumtionen blir av stor vikt när människan ska kunna bearbeta sin identitet, men när begränsningar i samhället uppkommer tvingas människan att tänka om kring dess konsumtionsval. Syftet med denna studie var att undersöka hur konsumenters identitetsprojekt påverkas till bakgrund av pandemin. Mer specifikt har vi valt att fokusera på att förstå hur träningskläder har haft betydelse för konsumenters identitetsprojekt under pandemin. Det är av intresse att undersöka förändringar inom konsumentbeteende- och identitet för att kunna kartlägga hur konsumenter blir påverkade när de tvingas anpassa sig till samhällsförändringar och krissituationer. Studiens forskningsfrågor: • Hur har pandemin covid-19 påverkat konsumentens identitetsprojekt? • Vilken betydelse har träningskläder haft på konsumenters identitetsprojekt? Metoden som användes i studien är en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes mot bakgrund av en intervjuguide med strukturerade frågor. Tio stycken deltagande kvinnor och män intervjuades, samtliga med ett intresse eller behov av träning och träningskläder i sin vardag. Utöver detta gjordes även en litteraturstudie för att få en övergripande insikt i vad som studerats tidigare samt få tillgång till fler perspektiv och aspekter. Det förekom även att statistik användes för att fastställa siffror inom förändrad försäljningsstatistik. Resultatet bekräftade att konsumenters identitetsprojekt har påverkats och förändrats under loppet av pandemin, fler har fått upp ögonen för träning, nya träningsformer och träningskläder. För att anpassa sig till den nya situationen har många anammat träningen och träningskläder som en ny identitet, vilket var ett resultat av en begränsad vardag och förändrat socialt liv. Samtliga respondenter var eniga om att träningskläder har ökat i popularitet under det senaste året, samt att det anses mer socialt accepterat. / The prevailing pandemic, Covid-19, changed society's views and needs for consumption. As more people started working from home and school took place digitally, the demand for more comfortable clothes increased. Since it was no longer possible to socially interact and meet other people, we had to learn how to occupy ourselves in other ways. Statistics show that the product group ‘training clothing’ increased sharply in 2020 and continued into 2021. More people chose to prioritize their physical health during a period of uncertainty and opened their eyes to training. But in addition to the fact that the pandemic affected society and consumption in general, it also affected humans on an individual level, which resulted in changed ways of expressing one's identity. Consumption in particular becomes of great importance when a person wants to process its identity, but when limitations arise in society, we are forced to rethink his consumption and choice. The purpose of this study was to examine how consumers' identity projects are affected by the pandemic. More specifically, we have chosen to focus on understanding how training clothing has been important for consumers' identity projects during the pandemic. It is of interest to examine changes in consumer behavior and identity in order to be able to map how consumers are affected when they are forced to adapt to societal changes and crisis situations. Study research questions: • How has the pandemic covid-19 affected the consumer's identity project? • What significance have training clothes had on consumers' identity projects? The method used was qualitative where semi-structured interviews were conducted on the basis of a structured interview guide. Ten participating women and men were interviewed, all with an interest or need for training and training clothes in their everyday lives. In addition to this, a literature study was also conducted to gain an overall insight into what has been studied previously and to gain access to more perspectives and aspects. It also happened that statistics were used to determine figures in changed sales statistics. The results confirmed that consumers' identity projects have been affected and changed during the course of the pandemic. More people have opened their eyes to training, new forms of training and training clothes. To adapt to the new situation, many had adopted training and training clothes as a new identity, which was a result of a limited everyday life and changed social life. All respondents agreed that training clothes have increased in popularity over the past year, and that it is considered more socially accepted.