This bachelor thesis aims to determine if there are certain characteristics of countries that can determine the mortality of Covid-19 in the countries. To determine this, a regression analysis was constructed with mortality as the response variable and eleven regressors that correspond to a country's traits. Data was collected from Our World in Data and aggregated over a one year time period (24 Feb 2020 - 5 Apr 2021). The result concluded that the best model for explaining mortality from Covid-19 is a model with five regressors. The five regressors from the final model were male smokers, female smokers, diabetes prevalence, GDP per capita and the human development index. The result gave important insight into what a country can focus on to try to decrease the mortality for that country in the case of a pandemic. Thus recommendations on how Sweden can act to decrease mortality from Covid-19 in a short term view and long term recommendations in case of a similar pandemic would break out in the future, was provided. / Detta kandidatexamensarbete syftar till att identifiera om vissa karaktärsdrag hos länder kan förklara dödligheten från Covid-19 i länderna. För att undersöka detta konstruerades en regressionsanalys med landets dödlighet från Covid-19 som responsvariabel och elva regressorer som alla är karaktärsdrag hos länder. Datan samlades in från Our World in Data och aggregerades över en ettårsperiod (24:e Feb 2020 - 5:e Apr 2021). Resultatet visade att den bästa modellen för att förklara dödligheten från Covid-19 var en modell med fem regressorer. De fem regressorerna från den slutgiltiga modellen var manliga rökare, kvinnliga rökare, förekomst av diabetes, GDP per capita och human development index.  Resultatet gav intressant insyn i vad ett land kan fokusera på för att minska antalet döda vid en pandemi som Covid-19 pandemin. Därför presenteras rekommendationer riktade till Sverige för hur de kan minska antalet döda under Covid-19 pandemin, vilket är kortsiktiga rekommendationer. Långsiktiga rekommendationer presenterades även för hur Sverige kan bättra sin situation vid en eventuell pandemi i framtiden som är av samma karaktär som Covid-19 pandemin.

Den svenska fastighetsmarknaden har trots sina upp- och nedgångar varit relativt stadig under åren, fram till att coronapandemin drabbade landet. Marknaden drabbades av högre osäkerhetsnivåer och vakanserna ökade för flera fastighetssegment. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur tre utvalda fastighetsbolag gick till väga vid värdering av sina avkastningsfastigheter under pandemin. Vidare undersöktes även de ökade vakanserna som var en konsekvens av pandemin, och hur bolagen påverkades av dessa. Avslutningsvis tydliggjordes lärdomarna som bolagen fick under pandemin, och hur dessa kommer tillämpas i framtida fastighetsvärdering. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer fastställde studien att den praktiska värderingen var oförändrad under pandemin. Däremot uppkom högre osäkerhetsnivåer, vilket innebar att bevis på marknaden behövde inväntas innan förändringar gjordes i värderingen. Hyresgästernas betalningsförmåga var ännu en osäkerhet, men genom att inkludera statens coronabidrag i kalkylerna uppnåddes fortsatt realistiska resultat. Vidare tog bolagen hänsyn till vakanser för de fastighetssegment som påverkades av dem mest. Kunskapen implementerades dock på olika sätt, där ett bolag räknade med fortsatta hyresintäkter medan ett annat gjorde avdrag. Slutligen fastställdes det att användning av relevanta jämförelseobjekt, undvikande att skriva ned fastighetsvärden innan bevis på marknaden kan stödja antagandena och god kontakt med branschkollegor är de lärdomarna som bolagen kommer tillämpa i framtiden. / Despite its ups and downs, the Swedish real estate market has been relatively stable over the years, until the corona pandemic hit the country. The market was affected by higher levels of uncertainty and vacancies increased for several property segments. The purpose of the essay was to investigate how three selected real estate companies proceeded in valuing their rental properties during the pandemic. Furthermore, the increased vacancies were also examined, and how the companies were affected by these. Finally, the lessons learned from the companies during the pandemic were clarified, and how these will be applied in future property valuation. Using semi-structured interviews, the study established that the practical valuation was unchanged during the pandemic. On the other hand, higher levels of uncertainty arose, which meant that evidence on the market needed to be awaited before changes were made to the valuation. The tenants' ability to pay rent was another uncertainty, but by including the state's corona contribution in the calculations, continued realistic results were achieved. Furthermore, the companies took into account vacancies for the property segments that were most affected by them. However, the knowledge was implemented in different ways, where one company counted on continued rental income while another made deductions. Finally, it was established that the use of relevant comparative objects, avoiding writing down property values before evidence on the market can support the assumptions and good contact with industry colleagues are the lessons that the companies will apply in the future.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.

Sammanfattning Bakgrund: Covid-19 innebar en stor påfrestning på sjukvården globalt och påverkade sjuksköterskor genom en föränderlig arbetssituation vilket orsakade fysisk och psykisk ansträngning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på sjukhus i Europa under Covid-19. Metod:Sammanställningen utgjordes av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats identifierade genom databassökning i PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom upplevelser av en turbulent arbetssituation med frekventa arbetsmiljöförändringar, otillräckligt chefsstöd och förberedelse inför situationen. Detta resulterade i osäkerhet relaterat till den okända situationen, rädsla över risken att ingå i smittkedjan och stigmatisering från omgivningen. Omvårdnadsutmaningar, i samband med egen rädsla, ledde till etiska dilemman för sjuksköterskorna som upplevde sig ge otillräcklig vård. Resultatet påvisar också hur sjuksköterskorna vuxit i sin yrkesroll, antagit större ansvar och vidgat sitt självständiga arbete samt tillsammans med team, erfarenhet och individuella strategier hittat sätt att hantera situationen. Slutsats: Att vara sjuksköterska på sjukhus i Europa under Covid-19 upplevdes vara en turbulent arbetssituation med psykisk och fysisk påfrestning och etiska dilemman gällande omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde otillräcklig förberedelse och kunskap inför situationen, vilket orsakade osäkerhet och rädsla. Trots det föranleddes en positiv utveckling av sjuksköterskerollen. Huvudresultatet antyder att behov av tydlig beredskap och utbildning inför extraordinära situationer, utvecklat psykosocialt stöd för sjuksköterskor och distinkta omvårdnadsriktlinjer för att minska etiska dilemman finns. / Abstract Background: Covid-19 placed a great strain on global healthcare and affected nurses through a changing work situation, which caused physical and mental strain. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of working in European hospitals during Covid-19. Method: The compilation consisted of 12 scientific articles with a qualitative approach identified through database search in PubMed. Main results: The results revealed experiences of a turbulent work situation with frequent changes in the work environment, insufficient managerial support and insufficient preparation for the situation. This prompted uncertainty related to the unknown situation, fear over the risk of being part of the infection chain and stigmatizing reactions from the surrounding. Nursing challenges, in conjunction with their own fear, led to ethical dilemmas for the nurses who felt they provided inadequate care. The results also demonstrate how the nurses growed in their professional role, assumed greater responsibility and expanded their independent work and together with team, experience and individual strategies found ways to master the situation. Conclusion: Being a nurse in a European hospital during the Covid-19 was experienced as a turbulent work situation with mental and physical stress and ethical dilemmas regarding nursing. Nurses experienced insufficient preparation and knowledge for the situation, which caused uncertainty and fear. Despite this, a positive development of the nursing role was induced. The main result suggests that there is a need for clear preparedness and training for extraordinary situations, developed psychosocial support for nurses and distinct nursing guidelines to reduce ethical dilemmas.

Covid-19 har påverkat hela världen och fokus har legat på att minska smittspridningen. I Sverige har detta föranlett att ett alkoholförbud infördes i november 2020, vilket begränsat serveringsställens öppettider. Hur pandemin och dess förbud har påverkat brottsligheten är ett relativt outforskat område och det finns enligt författarnas kännedom ingen studie om alkoholförbudets effekter. Denna studie ämnar undersöka vilken påverkan som förbudet haft på polisens arbete på mikroplatser samt nivåerna av våld i offentlig miljö och antal omhändertaganden enligt LOB i Malmö stad. Studien har såväl en kvalitativ som kvantitativ ansats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser och anmälningsstatistik mellan 2017–2021 över våld i offentlig miljö och omhändertaganden enligt LOB. Resultaten visar att de intervjuade poliserna upplever att alkoholförbudet minskat folkmängden på mikroplatserna i nöjesmiljöer och att det föranlett såväl en förskjutning av arbetstider som resursförflyttning. De är även av uppfattningen att berusningsgraden och det offentliga våldet på mikroplatserna har minskat efter alkoholförbudet. Däremot visar statistiken att nivåerna över offentligt våld är oförändrade, vilket kan innebära att platsen för brottet förändrats. Enligt såväl de intervjuade poliserna som statistiken över antal genomförda LOB:ar har det efter alkoholförbudet skett en avsevärd minskning, jämfört med tidigare år. Alkoholförbudet tycks därmed ha inneburit att rutinaktiviteter förändrats och att våldet begås på andra platser än på de mikroplatser där polisen arbetar. För att kunna dra säkra slutsatser om pandemin och dess restriktioners påverkan på brottsligheten behövs studier som kan undersöka dess långsiktiga effekter. / Covid-19 has affected the entire world and the main focus has been on reducing the spread of the virus. An alcohol restriction policy was implemented in Sweden as of November 2020, which has limited the opening hours of serving establishments. How the pandemic and its restrictions has affected crime has not been widely examined and there are to the authors knowledge no studies about the effects of the alcohol restriction. This study aims to look into what impact the restriction has had on the work of the police at hot spots and the levels of public violence and the number of people taken into custody in accordance with LOB in the city of Malmö. The study has a qualitative and quantitative approach. The data was collected through semi-structured interviews with five police officers and statistics of reported levels of public violence between 2017-2021 and the number of people taken into custody in accordance with LOB. The results show that the interviewees experience that the alcohol restriction has reduced the amount of people at hot spots located in entertainment environments and caused their working hours to change and resources to relocate. They are also of the perception that the intoxication level and public violence at the hot spots has decreased after the alcohol restriction. On the contrary, no changes of the levels of public violence has been identified in the analyzed statistics, which can indicate that the violence has relocated. According to both the interviewees and statistics, the number of people taken into custody in accordance with LOB has significantly decreased after the alcohol restriction, compared to previous years. The alcohol restriction may have changed people’s routine activities and that the violence is committed at other locations than at the hot spots. Further studies are needed to be able to make certain conclusions about the long-term effects of the pandemic and its restrictions on crime.

Introduktion: Pandemin Covid-19 innebar ett helt nytt scenario med en snabb och stor omställning för hela hälso- och sjukvården. Flera operationssjuksköterskor fick ändrade arbetsuppgifter och arbetade på andra enheter under pandemin Covid-19. De ställdes därmed inför nya krav. I och med operationssjuksköterskors specifika yrkeskompetens arbetar de traditionellt sällan utanför operationsavdelningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att ställas inför nya krav under pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 14 kvinnliga operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: ansträngande omständigheter, arbete utan vägledning och stabilitet i det nya. Av dessa huvudkategorier utformades åtta underkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att de arbetade under ansträngande omständigheter och där de försökte finna stabilitet i arbetet. De upplevde att de hade bristfällig vägledning men de fick också möjlighet att ta del av nya erfarenheter. Kunskap från resultatet i studien kan möjliggöra identifiering av de områden som kan utvecklas och förbättras för att främja goda arbetsförhållanden för operationssjuksköterskor under eventuellt kommande extraordinära händelser. / Introduction: The Covid-19 pandemic meant a completely new scenario with a rapid and major change for the entire health care. Several operating room nurses were given shifted tasks and worked in other units during the Covid-19 pandemic. They were therefore faced with new requirements. Due to the very specific professional competence of operating room nurses, they traditionally don’t work outside the operating department. Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of being faced with new requirements during the Covid -19 pandemic. Method: Qualitative interview study with inductive approach. A total of 14 female operating room nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The result were presented in three main categories: exhausting circumstances, working without guidance and stability in the new. Of these main categories, eight subcategories were designed. Conclusion: The operating room nurses worked under exhausting circumstances and they tried to find stability at work. They had inadequate guidance, but they also had the opportunity to take part of new experiences. Knowledge from the result of the study can enable the identification of the areas that can be developed and improved to promote good working conditions for operating room nurses during any future extraordinary events.

A popular area that has increased in interest within the literature of International Business has lately been devoted to the field of international small and medium-sized enterprises (SMEs). Parallelly, the literature concerning uncertainties and crises has also grown, particularly regarding coronavirus disease 2019 (COVID-19). In todays’ highly volatile and fast- changing business environment, managing a crisis is a task many organizations are used to. However, the subsequent consequences that certain crises entail are crucial for an organization to overcome as well as adapt to and handle for it to survive as an operating mechanism in the world market. The COVID-19 pandemic entails consequences never experienced before, therefore, the importance of researching the phenomenon becomes vital to develop ways for organizations, particularly international SMEs, to cope with the situation. For this reason, this study began by investigating Swedish SMEs, with international connections, with the purpose to discover how internal communication in SMEs occurs as well as how it is impacted by leadership and organizational climate during the COVID-19 pandemic. This study conducted six semi-structured interviews with managers and executives from six Swedish organizations within the industry and manufacturing sector.  This thesis generated several interesting findings generating an enriched understanding of how and why internal communication during the COVID- 19 pandemic is important to manage for SMEs. The findings inform that internal communication is perceived as highly important by managers and executives to mitigate uncertainties, create a feeling of trust, and create or keep engagement within the firm. Further uncoverings indicate how leadership and organizational climate impact how internal communication occurs, is perceived, and practiced. In other words, leadership and organizational climate can be assumed to influence internal communication in various levels and are important to be aware of. In conclusion, the study has showcased that during the COVID-19 pandemic, the way that internal communication occurs and how it is impacted by both leadership and organizational climate are, within SMEs, intertwined. Moreover, it seems evident that internal communication, leadership, and organizational climate are, independently and interdependently, affected by the COVID-19 pandemic which, in turn, impact how they interact. / Ett sedan tidigare populärt område som den senaste tiden fått ett ökat intresse och som har uppmärksammats i litteratur inom internationellt företagande är små och medelstora företag (SMF). Parallellt med detta har även mängden litteratur avseende osäkerheter och kriser ökat, speciellt gällande pandemin av Coronavirussjukdom 2019 (COVID-19). I dagens flyktiga företagsmiljöer är krishantering en uppgift som många verksamheter har erfarenhet av. Trots detta är det avgörande för företag att ta sig igenom, anpassa sig till och hantera de konsekvenser som särskilda kriser kan leda till, för att kunna säkerställa sin överlevnad som fungerande mekanismer i en världsmarknad. Eftersom COVID-19 pandemin medför konsekvenser som tidigare aldrig upplevts blir det extra avgörande att undersöka detta för att ta fram och utveckla verktyg för hur företag, och specifikt SMFs, kan hantera dessa. Med detta som grund påbörjades arbetet med denna forskning genom att undersöka svenska SMF av internationell karaktär med ett syfte att utreda hur intern kommunikation inom SMF uppstår, så väl som hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat under COVID-19 pandemin. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med chefer och managers från sex olika svenska företag inom industri - och tillverkningssektorn.  Studien genererade ett flertal intressanta resultat som bidrog till en fördjupad förståelse av hur och varför intern kommunikation är viktigt att hantera för SMF under COVID-19 pandemin. Resultaten påvisar att intern kommunikation uppfattas som högst relevant av chefer och managers för att minimera osäkerhet, skapa en känsla av tillit och för att skapa eller bibehålla engagemang inom företaget. Dessutom indikerar dessa rön på hur ledarskap och det interna klimatet påverkar hur intern kommunikation uppstår, uppfattas och praktiseras. Med andra ord kan det antas att ledarskap och företagsklimatet påverkar den interna kommunikationen på flera nivåer vilka är viktiga att vara medvetna om. Sammanfattningsvis har studien visat att hur intern kommunikation under COVID-19 pandemin uppstår och hur den påverkas av ledarskap och företagsklimat inom dessa SMF är sammanflätat. Det blev också påtagligt att ledarskap, företagsklimat och intern kommunikation är påverkade av COVID-19 pandemin, både var för sig och beroende av varandra, vilket i sin tur påverkar deras inflytande över varandra.

People have now lived through a pandemic for over a year, where many parts of the world have undergone big changes. Such as, restrictions, which has made us keep physical contact with other people to the bare minimum. Because of this, people are more dependent on their social media platforms to stay updated, such as Instagram, where Swedes usage has increased since covid-19. According to previous research, this can impact our behaviour in different ways. We do not have the same freedom to do the things we enjoy as before the pandemic, which has impacted our opportunities to go shopping in clothing stores. However, users can still shop and get inspired by influencers' opinions online, on for instance the social media platform Instagram. According to previous research, an influencer on Instagram can impact other users' decisions regarding online purchases, and as the platform grows larger, so does influencer marketing. Previous research also suggests that motives for different behaviours online can be determined by one's age and gender. The purpose of this study was to analyse if there  was a connection between Swedish users’ level of activity and their extent of trust towards influencers  regarding purchase intention, to later analyse if there was a connection to users’ age and gender. This question has not been studied during covid-19 and therefore we wanted to investigate this gap within the research field. This study wanted to analyse Instagram users' own experience regarding the factors above.  Based on the purpose of this study, the following research questions emerged; What is the connection, if any, between users’ level of activity and their extent of trust towards influencers regarding purchase intention? In what way, if any, can users’ level of activity and their extent of trust towards influencers, regarding purchase intention, be connected to their age and gender? Is there a relationship between covid-19, their level of activity and their extent of trust towards influencers regarding purchase intention? Further, this thesis used a quantitative survey, built upon theories such as the uses and gratifications approach, eWOM communication, influencer marketing, opinion leadership theory and previous research within the field. This study analysed the answers of 210 respondents between the ages of 18-34, collected through an online survey in the Survey & Report program. The survey was spread through Instagram, Facebook and LinkedIn, and later analysed in SPSS. The results indicated that it is their level of non-engaging activity that increases the trust they experience towards influencers, not their level of engaging activity. Further, the extent of trust towards influencers has two levels: one, users who trust influencers fashion expertise, therefore, turn to influencers for inspiration and the second level, the trust towards influencers regarding specific clothing purchases. It takes a higher extent of trust towards the influencer if a consumer were to purchase the specific clothing item. We found that this extent of trust occurs within the users’ that are active regarding both engaging and non-engaging activities. Furthermore, their level of engaging activity or their age did not show any connections to their level of trust towards influencers.  The results also showed that women are more active on Instagram regarding both engaging and non-engaging activities than men. Those who are the most active women on Instagram, trust influencers to a higher extent when searching for clothing inspiration. According to our results, we could not conclude that users have trusted influencers regarding purchase intention either more or less during covid-19. However, we detected a relationship, that the users who experience an increase in their Instagram use, have also followed new influencers, looked at influencers content and clothing inspiration more during covid-19. / Människor har i över ett års tid levt i en pandemi och många delar av världen har genomgått stora förändringar, något som inneburit begränsningar. Vi har bland annat fått minska vår psykiska kontakt till andra människor, vilket som har gjort att många istället vänt sig till sociala medier för att hålla sig uppdaterade. Svenskarnas Instagram-användning har sedan covid-19 ökat och enligt tidigare forskning kan detta påverka vårt beteende på olika sätt. Vi har heller inte samma frihet att göra vissa saker som vi gjorde före pandemin, exempelvis shoppa i klädbutiker. För att få inspiration och åsikter inför ett eventuellt klädköp kan användare vända sig till influencers på Instagram. Tidigare forskning visar på att influencers kan påverka andra användare och i takt med att plattformen blir större, blir även influencer marketing större. Forskning visar även att motiven för olika beteenden online kan dessutom påverkas av ens ålder och kön. Syftet med denna studie var att analysera om det fanns en koppling mellan svenska Instagram användares aktivitetsnivå och graden av förtroende gentemot influencers när det gäller köp-avsikter, för att senare analysera om det fanns en koppling till användarnas ålder och kön. Denna fråga hade inte studerats under covid-19 och därför ville vi undersöka detta för att fylla ett hål i forskningen. I denna studie analyserade vi Instagram-användarnas egna erfarenhet gällande faktorerna ovan. Baserat på syftet i denna studie uppstod följande forskningsfrågor; Vad är kopplingen, om någon, mellan användarnas aktivitet och graden av förtroende gentemot influencers när det gäller köp-avsikter? På vilket sätt, om något, kan användarnas aktivitet och omfattning av förtroende gentemot influencers kopplas till deras ålder och kön? Finns det ett samband mellan covid-19, användarnas aktivitetsnivå och graden av förtroende gentemot influencers när det gäller köp-avsikter? Denna studie är en kvantitativ undersökning, byggd på teorier som Uses & gratifications, eWom-kommunikation, influencer marketing, opinion leadership teorin och tidigare forskning inom området. I denna studie analyserades 210 respondenter mellan 18-34 år, som samlades in via programmet Survey & Report. Enkäten spreds online via Instagram, Facebook och LinkedIn och datan analyserades sedan i SPSS. Resultaten visade på att det är deras nivå av icke-engagerande aktivitet som ökar det upplevda förtroendet till influencers och inte deras nivå av engagerande aktivitet. Vidare visar studien på att graden av förtroende gentemot influencers har två nivåer: den första, att användare som litar på influencers mode expertis, vänder sig till influencers för inspiration och den andra nivån, förtroendet till influencers beträffande specifika klädinköp. Det krävs en högre grad av förtroende gentemot influencers om konsumenten skulle köpa ett specifikt klädesplagg. Resultatet visade på att denna grad av förtroende förekommer hos användarna som är aktiva gällande både engagerande och icke-engagerande aktiviteter på Instagram. Fortsättningsvis, deras nivå av engagerande aktivitet eller deras ålder visade inte på några kopplingar till deras förtroende gentemot influencers. Resultaten visade även att kvinnor är mer aktiva än män, när det gäller både engagerande och icke-engagerande aktiviteter på Instagram. De kvinnor som visade sig vara mest aktiva, litade i högre utsträckning på influencers när de söker efter klädinspiration, eftersom influencers kan ha en expertis inom mode. Gällande covid-19 kan det inte dras någon slutsatsen att användare har litat varken mer eller mindre på influencers gällande köp-avsikter. Vi upptäckte dock ett samband, att användarna som upplever en ökad Instagram användning har också följt nya influencers, tittat på influencers innehåll och klädinspiration mer under covid-19.

As a result of the Covid-19 pandemic, society was facing major changes. To slow down the spread of infection, restrictions were introduced that forced people to work and study digitally from home. This essay examines the mental state of lecturers and students, and whether they have a positive or negative attitude toward distance education. The purpose is to create an in-depth understanding of the effects of distance education on individuals’ interactions, which have arisen as a result of the pandemic. The research questions the study is based on are about what the existing research says about what effects distance education has on people’s social interactions and the quality of education. The study is based on a systematic literature review where the results are based on previous research. A total of 22 scientific articles were selected that were considered relevant based on the purpose of the study. The empiric is presented through four different perspectives in a results section which is then analyzed with the help of concepts from George Herbert Mead and Georg Simmel. The essay shows that there are divided opinions about how distance education works as a teaching method. Some believe that distance learning gives more freedom, and facilities and is more comfortable. While others think it is lonely and feel isolated from society. The results of the study indicate that how individuals choose to accept and adapt to the new society, determines what effects it has on the new teaching method. It is all about a new way of shaping identity. / Till följd av pandemin Covid-19 ställdes samhället inför stora förändringar. För att bromsa smittspridningen infördes restriktioner som tvingar människor till att arbeta och studera på distans. Denna uppsats undersöker lektorers och studenters mående, samt om de har en positiv eller negativ inställning till distansundervisning. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för vilka effekter distansundervisningen har för individers interaktioner, som uppkommit till följd av pandemin. Forskningsfrågorna studien utgår från handlar om vad den befintliga forskningen säger om vilka effekter distansundervisningen har för människors sociala interaktioner samt för utbildningskvalitén. Studien utgår från en systematisk litteraturstudie där resultatet grundar sig i tidigare forskning. Totalt valdes 22 vetenskapliga artiklar efter utvalda teman. Empirin presenteras genom fyra olika perspektiv i ett resultatavsnitt som därefter analyseras med hjälp av begrepp från George Herbert Mead och Georg Simmel. Uppsatsen visar att det finns delade åsikter om hur distansundervisning fungerar som undervisningsmetod. En del anser att distansundervisning ger mer frihet och är mer bekvämt. Medan andra känner sig ensamma och isolerade från samhället. Studiens resultat indikerar på att hur individer väljer att acceptera och anpassa sig till det nya samhället, avgör vilka effekter det får på den nya undervisningsmetoden. Allt handlar om ett nytt sätt att forma identitet.