I början av 2020 drabbades världen av Covid-19, och med pandemins intåg följde restriktioner för allmänheten av olika slag. WHO klassade äldre människor över 60 år som en riskgrupp och de tvingades till skyddande hälsobeteenden, som bland annat att undvika att ta emot besök i sitt hem som inte är helt nödvändigt, samt undvika folktäta platser. Många gemensamma aktiviteter i samhället stängdes ned vilket resulterade i att många äldre människor isolerades i sina hem. Syftet med denna scoping review har varit att kartlägga vad befintlig forskning visar avseende hur äldre människor påverkats av restriktioner som Covid-19 inneburit. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar och analysen har gjorts tematiskt respektive narrativt. Resultatet visar att äldre människor blev ensammare under pandemin men att det inte nödvändigtvis var till det negativa. / In 2020, WHO declared COVID-19 pandemic, and to control/minimize the spread of COVID-19 restrictions were enforced of varying degree around the world. The WHO classified older people over the age of 60 as a risk group and they were forced into protective health behaviors, including avoiding unnecessary visits to their homes and avoiding crowded places. Many of the common activities in the community were shut down and older people werei solated in their homes. The purpose of this scoping review has been to map what existing research shows regarding how older people were affected by restrictions during COVID-19. The study contains both qualitative and quantitative articles and the analysis has been done thematically and narratively.The results show that older people became more lonely during the pandemic but the loneliness was not necessarily negative.

Bakgrund: Den nationella strategin för stärkt föräldraskapsstöd som beslutades av regeringen 2018 har som mål att öka kunskapen, tillgängligheten och antal aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd till föräldrar för bland annat ett jämställt föräldraskap. Då covid-19 pandemin bröt ut i början på 2020 förändrades förutsättningarna att ge stöd drastiskt på grund av olika restriktioner i samhället. Samhället digitaliserades på flera områden och möjligheterna till socialt umgänge och att bygga sociala nätverk minskade. Syfte: Att kartlägga blivande föräldrars deltagande i och nöjdhet av föräldraskapsstöd under covid-19 pandemin. Metod: Tvärsnittsstudie med datainsamling genom webbenkät under sommaren 2022. Data presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 418 respondenter deltog i studien med regiontillhörighet från samtliga Sveriges regioner. Undersökningen omfattade 396 gravida och 22 partners under den undersökta perioden. Resultatet visade ett missnöje gällande information om tiden efter förlossningen, till exempel hur parrelationen förändras och om nedstämdhet efter förlossning. De vanligaste informationskällorna var barnmorskan, internet och det egna sociala nätverket. Majoriteten av respondenterna hade inte deltagit i någon föräldragrupp under graviditeten (76,3%). Resultatet visade att 56,5% upplevde föräldraskapsstödet som tillräckligt under graviditeten. Att veta vart blivande föräldrar kan vända sig vid frågor framkom som en viktig aspekt för att uppleva tillräckligt föräldraskapsstöd under graviditeten. Slutsats: Det är viktigt att föräldraskapsstödet är individanpassat. Digitalt föräldraskapsstöd kan fungera bra som ett komplement till det fysiska mötet. Föräldrar som vet vart de ska vända sig vid frågor är mer nöjda med erhållet föräldraskapsstöd under graviditeten. / Background: The national strategy for reinforced parental support was introduced by the Swedish government in 2018 with the goal to increase the knowledge, the accessibility and the number of actors that offer support to parents to insure equal parenting, among other things. The conditions for giving support changed drastically when the COVID-19 pandemic started at the beginning of 2020, due to several restrictions in society. The Swedish society was digitized in several areas and the opportunities to socialize and build social networks decreased.  Aim: The aim of the study was to map expectant parents’ participation in and satisfaction regarding parental support during the COVID-19 pandemic.   Method: A cross-sectional study with a web-based questionnaire was conducted in the summer of 2022. Data was presented with descriptive statistics.  Result: A total of 418 respondents participated in the study with participants from all regions of Sweden. The study included 396 pregnant and 22 partners during the studied period. The results showed a displeasure with the information about the time after the delivery, for example how the partner relationship changes and depressive symptoms after the delivery. The most commonly used sources of information for the respondents were the midwife, the Internet and their own social network. The majority of the respondents had not participated in any parental groups during their pregnancy (76.3%). The result showed that 56.5% felt that they had received sufficient support during their pregnancy. Knowing where to turn to with any questions related to their child or themselves as parents was an important aspect of their perception of whether or not they had been given enough support during their pregnancy.   Conclusion: It is important that the support is adaptable. Digital support may work well as a complement to the physical support. Knowing where to turn to is important in order to feel secure in one’s parental role.

Under de senaste åren har världen drabbats av en pandemi. I och med denna kom restriktioner för att minska smittspridningen, en följd av detta var att förskolor fick flytta ut sin verksamhet till största möjliga mån. Forskning visar att förskollärare har en positiv syn på planerad utomhuspedagogik men att det inte används i så stor utsträckning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på och inställning till planerad utomhuspedagogik, i relation till covid-19. Syftet har två tillhörande frågeställningar. För att genomföra detta användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Materialet analyserades genom en tematisk analys och det sociokulturella perspektivet. I resultatet presenteras två teman utifrån frågeställningarna, “förskollärares syn på planerad utomhuspedagogik för barns lärande” och “förändring av förskollärares inställning till planerad utomhuspedagogik i och med pandemin”, dessa med tillhörande kategorier. Slutsats är att majoriteten av förskollärarna i studien har utvecklat sin syn på den planerade utomhuspedagogiken i och med ökad utomhusvistelse. Få anser att de har samma inställning till det nu som innan. Studien visar att förskollärare är positiva till planerad utomhuspedagogik för att den bland annat bidrar till ökad fysisk aktivitet och större lärande med alla sinnen. Men förskollärarna kan också se vissa hinder och svårigheter med detta, exempelvis väder och kläder.

[pt] A pandemia de Covid-19 alterou o comportamento do consumidor no varejo a nível mundial. Este trabalho apresenta uma análise longitudinal do comportamento do consumidor ao longo entre 2018 e 2021, possibilitando, dessa forma, a comparação entre o comportamento do consumidor pré e pós pandemia de covid-19 em uma loja do varejo brasileiro. Para realizar essa análise, o modelo RFM é aplicado a partir de métodos de inteligência artificial para a análise de grandes volumes de dados transacionais com o objetivo de classificar os clientes de acordo com os seus comportamentos de consumo. Para o caso apresentado foram identificados 5 segmentos de consumo distintos e de grande utilidade para a gestão de CRM da empresa. / [en] The Covid-19 pandemic has changed consumer behavior in retail worldwide. This work presents a longitudinal analysis of consumer behavior between 2018 and 2021, thus making it possible to compare consumer behavior before and after the covid-19 pandemic in a Brazilian retail store. To perform this analysis, the RFM model is applied using artificial intelligence methods to analyze large volumes of transactional data in order to classify customers according to their consumption behaviors. For the case presented, 5 distinct and very useful consumer segments were identified for the company s CRM management.

Denna studie har behandlat ämnet gällande vilka framgångsfaktor som varit relevanta inom restaurangbranschen under den extrema period som pågick under Covid-19 pandemin. En bransch som har drabbats hårt pandemin är restaurangbranschen. Riksdagens smittskyddsinsatser innebar exempelvis begränsat antal gäster i lokalen, näringsförbud efter vissa tider. Ansvar för att besökare efterföljde restriktionerna låg på näringsidkaren, i de fall åtgärderna var otillräckliga fanns risk böter och näringsförbud   Studien har en kvalitativ ansats med stöd av semistrukturella intervjuer, gett en bild av hantering av- och framgångsfaktorer under extrema omständigheter likt Covid-19 pandemin. Intervjuerna har behandlat begreppet framgång och framgångsfaktorer har diskuterats. I ett försök att finna specifika faktorer som restaurangerna applicerat för att undvika konkurs.  Slutsatsen visar att restriktionerna påverkat restaurangerna negativt i hög grad det har även krävts förändringar i verksamheterna för att undvika en konkurs. Restaurangerna har behövt anpassa sig efter marknaden och kundernas förändrade behov och önskemål, genom exempelvis tillhandahålla en plats att tvätta och sprita händer. Studien fann att god ekonomisk ställning samt möjlighet att planera verksamheten är viktiga framgångsfaktorer i krissituationer. Vidare dras slutsatsen att atmosfär och läget på restaurangen har en stor betydelse för dess överlevnad, vilket även visats i studier från tidigare krissituationer som lågkonjunktur. En bra ledning och en engagerad restaurangchef bidrar till framgång, detta har varit viktigt under en lågkonjunktur och även under pandemin.

In March 2020 WHO classified the coronavirus Covid-19 as a pandemic. Sweden took a different approach than most countries and let most parts of society stay open. This has gotten much criticism around the world. The main purpose of this essay is to examine to which degree this strategy took health aspects, such as psychical health, mental health, social health and domestic violence, into consideration. A theory of Sweden’s strategy as an individualistic approach will be applied and set against WHO’s definition of health as ”a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”. A qualitative literature review of Sweden’s strategy indicated that different health aspects have been taken into consideration, especially regarding what measures have not been done or measures which have been removed. It’s also been clear that different groups received different amounts of consideration. The most distinct difference was between different age-groups.

Bakgrund: Den 11 mars år 2020 deklarerade World Health Organisation att Covid-19 är en pandemi. Covid-19 är en akut luftvägsinfektion som kan leda till livshotande tillstånd. Folkhälsomyndigheten har belyst vikten av en fungerande elevhälsa i skolan där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fokusera på elevers mående och skolfrånvaro under pandemin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19 pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där tio intervjuer analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Ur analysen framkom ett innebördstema: Anpassningar och förändringar, som beskrevs genom åtta innebördselement: Förhållningssätt till information och kommunikation från ledningen, Anpassningar i den fysiska arbetsmiljön, Planering och prioritering, Ökad användning av digitala verktyg, Förändringar i elevers skolfrånvaro, Skolsköterskors känsla av ansvar, Förstärkt roll som trygg vuxen, Skolsköterskors upplevda känslor i det dagliga arbetet. Konklusion: Anpassningar och förändringar i skolsköterskors dagliga arbete i grundskolan har införts utifrån Covid-19 restriktioner och allmänna råd. Under Covid-19 pandemin har skolsköterskornas självständiga arbete tydliggjorts i än större utsträckning genom hur de har förändrat och anpassat det dagliga arbetet. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared Covid-19 a pandemic. Covid-19 is an acute respiratory infection that can lead to life-threatening conditions. The Swedish Public Health Agency has highlighted the importance of a functioning student health in schools, where the health promotion and prevention work must focus on students' well-being and school absence during the pandemic. Purpose: To describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in primary school. Method: The study used a qualitative method where ten interviews were conducted and analyzed with descriptive meaning analysis. Result: From this analysis the theme of Adaptations and Changes emerged, which will be described through eight meaning elements; Approaches to information and communication from management, Adaptations in the physical work environment, Planning and prioritization, Increased use of digital tools, Changes in students 'school absence, School nurses' sense of responsibility, Enhanced role as a safe adult, School nurses' perceived feelings in their daily work.Conclusion: Adaptations and changes in school nurses' daily work in primary school have been introduced based on Covid-19 restrictions and general advice. During the Covid-19 pandemic, the independent work of school nurses has been clarified to an even greater extent through how they have changed and adapted their daily work.

Bakgrund: I mars 2020 klassade WHO covid-19 som en pandemi. Sjukhus världen över var oförberedda på en massiv tillströmning av svårt sjuka patienter. Andningssvikt var ett allvarligt symtom som kunde orsaka att patienter blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Sjuksköterskors uppgift var att tillhandahålla god omvårdnad, minska lidande och tillgodose patienternas grundläggande behov trots rådande omständigheter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad under covid-19-pandemin utifrån Hendersons omvårdnadsteori. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med deduktiv analys. En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har granskats och totalt sammanställdes 14 kvalitativa vetenskapliga artiklars resultat. Resultat: Presenteras utifrån tre teman som är; bristande basal omvårdnad, brister i etiskt ansvar och svårigheter att skapa goda patientrelationer. Teman presenteras sedan i underteman som är; svårigheter i att hjälpa patienten andas, brister i patientsäkerhet, besöksrestriktioner skapade etiska dilemman och starkare relation mellan sjuksköterska och patient. I dessa teman har svårigheter utifrån Hendersons omvårdnadsteori identifierats. Kritiskt sjuka patienter och ett högt patientflöde på sjukhus orsakade svårigheter i omvårdnad för sjuksköterskor. Konklusion: Brist på resurser, brister i teamsamverkan, kritiskt sjuka patienter och ett högt patientflöde ansågs hota vårdkvaliteten. Sjuksköterskors erfarenheter av covid-19-pandemin tyder på att sjukvården behöver fler resurser inför kommande pandemier / Background: In March 2020, the WHO classified covid-19 as a pandemic. Hospitals worldwide were unprepared for a massive influx of seriously ill patients. Respiratory failure was a serious symptom that could cause patients to be admitted to the intensive care unit. Nurses' job was to provide good care, reduce suffering and meet the basic needs of patients despite prevailing circumstances. Aim: To describe nurses' experiences of nursing during the covid-19 pandemic based on Henderson's nursing theory. Method: The study is based on a qualitative method with deductive analysis. A literature study has been carried out where qualitative articles have been reviewed and a total of 14 qualitative scientific articles' results were compiled. Findings: Presented based on three themes which are; lack of basic care, shortcomings in ethical responsibility and difficulties in creating good patient relationships. The themes are then presented in sub-themes which are; difficulties in helping the patient breathe, deficiencies in patient safety, visiting restrictions created ethical dilemmas and stronger relationship between nurse and patient. In these themes, difficulties based on Henderson's nursing theory have been identified. Critically ill patients and a high patient flow in hospitals caused difficulties in nursing for nurses. Conclusion: Lack of resources, deficiencies in team cooperation, critically ill patients and a high patient flow were considered to threaten the quality of care. Nurses' experiences with the covid-19 pandemic indicate that healthcare needs more resources for future pandemics.

The outbreak of the COVID-19 pandemic found a fertile ground for the spread of online misinformation, with emphasis on social media. Avoiding misinformation spread requires rapid, engaging, and effective science communication in a clear, easy-to-understand, attractive, and entertaining format that can be readily shared online. Comics fulfill these characteristics, being a promising tool to fight misinformation on social media. The goals of this study were: 1) Develop a novel narrative comic strip to promote recognition of misinformation about the COVID-19 vaccine among adult social media users (ages 18-65) based in the United States, drawing on the existing research on the Health Belief Model and Theory of Planned Behavior; 2.) Compare the comic strip evaluation and capacity to influence misinformation identification to those of an educational text about COVID-19 vaccination. 3a) Evaluate differences in the key outcomes (misinformation identification, and attractiveness, trust, perceived usefulness, willingness to share, and acceptance of each educational tool) across participants with varying demographic characteristics, health literacy levels, COVID-19 vaccination history, and demographic characteristics. 3b) Across the entire sample, evaluate the correlation between these constructs and health literacy, digital health literacy, vaccine attitudes, trust in science and health authorities, and social media use. Participants (N = 285) were recruited via social media advertisements and randomly assigned to the comic strip group (CS) (N = 92), educational text (TX) (N = 96), or a control 4 group (CL) (N = 97), which had not read any educational material. An online survey accessed the main outcomes (misinformation about the COVID-19 vaccines, evaluation of the educational tool (attractiveness, trust, perceived usefulness, willingness to share, and acceptance of the educational material). Participants also answered demographics questionnaires, COVID-19 vaccine concerns scale, and questionnaires on Health literacy, eHealth literacy, social media use, trust in health authorities and scientists, and COVID-19 vaccination history. Group CS answered questions regarding transportation into the narrative. There were no differences in misinformation identification between groups, possibly explained by a low sensibility of the misinformation identification instrument, timing of the data collection, and sensitiveness of the vaccination topic, subject to accrued attitudes, such as believing in misinformation. Participants with lower health literacy in group TX scored less on the misinformation identification questionnaire than those with higher literacy, which was not observed in the CS group, indicating that the comic strip may benefit better individuals with low health literacy. Vaccine hesitant/ refusers’ misinformation identification scores seem to have been benefited by the comic strip. The comic strip was better evaluated for trust in its content and acceptance than the educational text. Still, misinformation identification scores were not correlated to any evaluation construct in both groups CS and TX. Transportation into the narrative was positively correlated with all comic strip evaluation constructs but not with the misinformation identification score. Future studies should focus on exploring different styles and sizes of comic strips, using more heterogenous sample and addressing different health topics.

Introduktion: Pandemin Covid-19 utmanade hälso- och sjukvården på flera sätt under åren 2020-2022. Operationssjuksköterskor omplacerades till intensivvårdsavdelningar för att vårda svårt sjuka patienter med Covid-19 och har beskrivit upplevelser såsom ökad stress, oro, förvirring, misstro och osäkerhet men även ökad självsäkerhet och styrka. Det saknas forskning som beskriver operationssjuksköterskors återgång till operationsavdelning efter pandemin Covid-19.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av sin yrkesfunktion vid återgång till operationsavdelningarna efter pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett bekvämlighetsurval med 13 deltagare. Intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor på två olika sjukhus i Mellansverige. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema ”Att stå i frontlinjen och sedan återvända till det normala igen” och två huvudkategorier “Operationssjuksköterskans upplevelser av att komma hem igen” samt “Att återgå till utmaningar i arbetet när allt inombords kändes annorlunda” med tre respektive fyra underkategorier. Resultatet speglade olika utmaningar som operationssjuksköterskorna ställdes inför men också hur det bidrog till utveckling av deras kompetens och samarbete med övriga professioner. Konklusion: Att återgå till arbetet på operationsavdelningen efter pandemin Covid-19 innebar flera utmaningar för operationssjuksköterskorna. Det är av vikt för ledningen att ha förståelse för att deras återgång till yrkesfunktionen görs successivt. Samt att de erbjuds ett anpassat arbetstempo, ges möjligheter till återhämtning och tillse att det skapas goda samarbetsmöjligheter mellan olika professionerna på operationsavdelningen. / Introduction: The Covid-19 pandemic challenged healthcare in many ways during the years 2020-2022. Operating room nurses were replaced to intensive care units to care for seriously ill patients with Covid-19 and they have described experiences of increased feelings of stress, anxiety, confusion, disbelief and insecurity but also experiences of increased self-confidence and vigour. There is no research today that describes operating room nurses return to the operating unit after the Covid-19 pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of their professional function when coming back to the operating department after the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative method with inductive approach where used. A convenience selection with 13 participants. The interviews was carried out with operating room nurses at two different hospitals in the middle of Sweden. Results: The result is presented by one theme “Being in the front line and then returning to the normal again” and two main-categories “The OR nurse experiences of coming home again” and “Going back to challenges at work when everything inside felt different” with three and four sub-categories. The result reflected challenges but also rewarding experiences from the operating room nurses.  Conclusion: Going back to work at the operating unit after the pandemic Covid-19 meant several challenges for the operating room nurses. It is important for the management to take into account that the operating room nurses, when returning to their professional function is made successively. And that they get an adapted work pace, opportunity for recovery and make sure that the professions on the operating unit returns to good forms of cooperation.