Bakgrund: Drygt 3 % av alla barn i Sverige drabbas av att en förälder dör innan de fyllt 18 år. Det innebär ca 3500 barn per år och i 600-650 fall av dem sker det plötsligt och oväntat. Barn som närstående glöms ofta bort eller hamnar i skymundan. De barn som förlorar en förälder förväntat genom sjukdom får stöd utifrån nationella riktlinjer.  Dock saknar de flesta regionerna i Sverige riktlinjer för vilket stöd barn skall få när dödsfallet sker plötsligt och oväntat. Händelser som involverar barn upplevs som kompetenskrävande och emotionellt påfrestande för ambulanssjuksköterskor.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn påverkas när en förälder plötsligt och oväntat avlider.   Metod: Studien utfördes genom en integrativ litteraturstudie. Studien inkluderar sjutton artiklar som bedöms ha måttlig till hög kvalitet. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls (2005) metod.   Resultat: Barn som förlorat en förälder ställs inför stora svårigheter i sin framtid. Resultatet delas upp i teman; Lidande med start i barndomen, Hanteringens svåra konst och Anpassning till det nya livet. Genom dessa teman kan man se att psykisk ohälsa är vanligt förekommande och det framkom svårigheter i att hantera sin sorg på ett bra sätt   Konklusion: Det behövs kunskapsutveckling gällande mötet och den vårdande relationen med barn i sorg samt riktlinjer för hur dessa barn skall fångas upp snarast efter dödsfallet. För att fånga upp barnen behöver vi se vården ur ett helhetsperspektiv. Det behövs mer forskning om hur detta stöd bör utformas för att bäst hjälpa barnen till en ljusare framtid. / Background: Approximately 3% of the children in Sweden experience the death of a parent before their 18th birthday. This is about 3500 children and  600-650 of the deaths happens suddenly and unexpected. Children as relatives are usually forgotten or unnoticed. Children who lose a parent expected through disease receive support accordingly to national guidelines. However the county council in Sweden lack or don't have guidelines to the same extent for what support the child should receive when the parent dies suddenly and unexpected. Events that involve children are experienced as strenuous both on their competence and emotionally for the ambulance nurses.   Aim: The aim of this study was to examine how children are affected when a parent dies suddenly and unexpected.   Method: This study was performed by an integrative literature review. The study include seventeen articles witch assessed to have moderate to high quality. Whittemore and Knafl (2005) method were used for the analysis.      Results: Children who lose a parent face great difficulties in their future. The result were divided into themes: Distress with start in childhood, The management difficult art and Adaption to the new life. These themes revealed that mental illness is common and it also emerge difficulties in managing the gries in an effective way.   Conclusion: There is need for more knowledge about the meeting with and the caring relationship to children with grief and guidelines for how these children should be identified shortly after the death. To identify these children the healthcare must see the care from a system theoretic point of view. Further research about how the support should be framed to best help the children so that they may get a brighter future is needed.

Aim: The overall aim of the thesis is to investigate whether a new care-model can be introduced – in which patients with primary care needs and not in need of hospital emergency department care can be referred directly to a healthcare centre – and respond to the patient’s need of trust and patient safety.   Methods: The four sub studies employ different methods: three are quantitative with varying approaches and one is qualitative. Sub study I is a retrospective explorative register study aimed to identify characteristics and frequency. Sub study II is an instrument development study aimed to measure patient trust. Sub study III is a randomized controlled trial, which compared the level of patient trust and patient-safety among low-priority ambulance patients who were randomized into two groups: the experimental group (care at the healthcare centre) and the control group (traditional care at Emergency department). Finally, sub study IV is a hermeneutic lifeworld study based on interviews with patients who participated in the new care model.   Main results: Sixteen percent of the patients to whom an ambulance was allocated could have received care at a healthcare centre instead of an emergency department. They were slightly younger and healthier as regards their histories, but were found at all priority levels and with almost all symptom codes. Patient trust in care did not differ regardless of whether they were cared for at a healthcare centre or at the emergency department. However, 59 patients of 188 overall (31%) fulfilled one or more of the given criteria for potentially reduced patient safety. The phenomenon of trust does not automatically involve medical care. However, attention to the patient’s lifeworld in a professional caring relationship enables the patient to trust the caregiver and the healthcare environment. It is clear that the “voice of lifeworld” enables the patient to feel trust.  Conclusion: One in six patients allotted an ambulance may get taken to primary care instead of the hospital emergency department. These patients are found at all priority levels and in most of the symptom codes.  An instrument has been developed that measures patient trust in the prehospital chain of care (Study I). The instrument has proved to be useful in this patient group and is based on two dimensions: Credibility and Accessibility (Study II). Patients’ trust in the prehospital care chain proved to be high and bore no relation to where they received care. Patient safety, on the other hand, appeared to be limited in view of the fact that an excessive proportion of patients were exposed to potential patient safety risks (Study III). Communication that appeals to a patient's lifeworld increases the opportunities for understanding and participation. In all, lifeworld communication creates trust in care at the right level of care as well as in care relationships and the healthcare environment (Study IV).

Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande samhällsproblem. Ibland brister sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Problem: Patienter med självskadebeteende som vårdas inom somatisk vård riskerar att inte få den vårdrelation med sjuksköterskan som det finns behov av. Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter gällande deras vårdrelation med patienter med självskadebeteende. Metod: Empirisk intervjustudie med fem sjuksköterskor inom en somatisk vårdavdelning på ett länssjukhus i Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier, betydelsen av sjuksköterskornas bemötande i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende samt brist på tillit i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende. Sex underkategorier identifierades utifrån dessa två kategorier. I sjuksköterskornas bemötande ansågs det avgörande för vårdrelationens utveckling att bekräfta patienten, visa intresse och skapa förtroende. Brist på tillit i vårdrelationen skapade känslor som misstro, osäkerhet och brist på motivation hos sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskornas bemötande i vårdrelationen med patienter med självskadebeteende är av betydelse för hur vårdrelationen utvecklas. Tillit är en väsentlig del i vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med självskadebeteende och det är av betydelse för vårdrelationen att den är ömsesidig. / Background: Deliberate self-harm has become an increasing problem in society. Nurses sometimes express negative attitudes towards patients who self-harm in somatic care settings. Problem: While being treated in somatic care settings, a patient who self-harm may not get the caring relationship with the nurse that is needed. Aim: To explore nurses’ experiences regarding their caring relationship with patients who self-harm. Method: Interview with five nurses within a somatic nursing ward in Sweden. The material was analyzed with qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in two categories, the meaning of nurses’ attitude in the caring relationship with patients who self-harm and lack of trust in the caring relationship between nurses and patients who self-harm. Six subcategories were identified based on these two categories. Within the nurses’ attitude it was considered crucial for the development of the caring relationship to acknowledge the patient, show interest, and create reliance. Lack of trust in the caring relationship brought feelings of mistrust, insecurity and lack of motivation. Conclusions: Nurses’ attitude in the caring relationship with patients who self-harm has meaning in developing the caring relationship, trust is essential between nurses and patients who self-harm and it is important that the trust is mutual.

Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.

Bakgrund: Målet inom palliativ vård är att lindra lidande, främja livskvaliteten samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Allt fler patienter vill vårdas i hemmet, vilket möjliggör att patienten bibehåller känslan av trygghet. Att vårda patienter i livets slutskede är en svår men viktig uppgift för sjuksköterskan. Författarna vill därför skapa en djupare förståelse av faktorer som utgör en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete i palliativ vård i hemmet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i patientens hem. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och Pubmed. Analysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Ur analysen framträdde tre huvudteman och två underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: vårdrelationens betydelse, utmaningar i vårdandet och samarbetet mellan olika vårdprofessioner. Vidare presenteras två underteman: svårigheter att etablera en god vårdrelation och områden som påverkar samarbetet.  Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen presenteras tre teman: medveten närvaro, känslomässiga upplevelser och bristande samarbete och stöd. Författarna diskuterade dessa teman utifrån egna reflektioner, tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och Watsons omvårdnadsteori. / Background: The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote quality of life and to take into account the individual’s physical, mental, social and existential needs in event of incurable illness. An increasing number of patients want to be cared for in their home, which allows them to maintain the feeling of security. Caring for patients at the end of life is a difficult, but important task for a nurse. The authors therefore want to create a deeper understanding of the factors that play an important part in the nurse’s work in palliative care in the home.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in the patient’s home.  Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. Databases used were CINAHL Complete, Medline and Pubmed. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Three main themes and two sub-themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three main themes: the importance of the nursing relationship, challenges in nursing care and the collaboration between different healthcare professions. Furthermore, two sub-themes are presented: difficulties in establishing a good care relationship and areas that affect collaboration.  Discussion: In the method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the results discussion, three themes are presented: conscious presence, emotional experiences and lack of cooperation and support. The authors discuss these themes based on their own reflections, previous research, the background of the literature review and Watson’s nursing theory.

Bakgrund: Ett stort antal individer är i behov av palliativ vård globalt, ca 56, 8 miljoner men endast 14% erhåller palliativ vård. Sjuksköterskan har en viktig roll och ansvarar för att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Sjuksköterskor fokuserar på att lindra lidandet och etablera en god vårdrelation för att möta individens alla dimensioner. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats enligt Fribergs femstegs analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: I resultatet framkom känslor av att känna otillräcklighet, vikten av vårdrelation, existentiella utmaningar, avsaknad av stöd samt yttre resurser som påverkar. Två teman identifierades: Sjuksköterskan och patienten och Utmaningar inom det dagliga arbetet, med tre subteman för varje tema. Slutsats: Starka vårdrelationer mellan sjuksköterskan och patienter är av stor vikt, särskilt inom palliativ vård. Helhetsperspektivet och vårdrelationen understryks som fundamental och skapar förutsättningar för god omvårdnad. När patientens mående hastigt förändras och nya beslut behövs, uppstår en osäkerhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor ställs inför olika etiska utmaningar i det nära arbetet med patienter med palliativ vård. Att känna sig otillräcklig förekommer i det dagliga arbetet. Att bejaka patientens olika dimensioner är utmanande men en stark vårdrelationen underlättar för sjuksköterskan. / Background: A large number of individuals are in need of palliative care globally. 56.8 million people are in need, only 14% actually receive palliative care. Nurses has an important role, and they are responsible for providing good palliative care within the home. Nurses focus on alleviating suffering and establishing a caring relationship to meet all dimensions of the individual. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care in home care. Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative design has been analyzed according to Friberg's five-step analysis method. The articles are taken from the databases CINAHL and MEDLINE.Results: The results revealed feelings of inadequacy, the importance of a caring relationship, existential challenges, lack of support and difficulties in external resources. Two themes were identified: The nurse and the patient and Challenges in the daily work, with three subthemes for each theme. Conclusion: Strong relationships between the nurse and the patients are of great importance, especially in care at the end-of-life. The comprehensive perspective and the relationship are emphasized as fundamental and create favourable circumstances for good nursing. When the well-being of the patient rapidly changes, and new decisions are required uncertainty arises within the nurse. Nurses face different ethical challenges in the close work with patients within the palliative care. Feeling inadequate is a common occurrence on daily basis. Embracing the various dimensions of the patient is challenging but a strong relationship facilitates the nurse´s task.

Background Palliative care is a holistic form of care that prepares individuals for the end stages of life and focuses on promoting the patient's quality of life by alleviating pain and other symptoms. Nurses play a central role by providing care to patients in palliative care and supporting their families in various care settings, including hospitals, nursing homes, hospices, and in the private home. Their main task is to offer both the patient and their family emotional and psychological support, as well as managing and alleviating symptoms to help them live as comfortably and meaningfully as possible during the time they have left. Aim To examine nurses' experiences of palliative care. Method The literature review was compiled using nine qualitative and one quantitative scientific original article from the databases PubMed and CINAHL Complete. A data analysis was carried out according to Friberg's description. Results The data analysis was revealing four thematic areas and seven sub-themes. Nurses in palliative care were valuing effective communication with physicians for collaboration. They were facing challenges and emphasizing the importance of palliative knowledge as well as emotional presence. Creating meaningful relationships and allocating time for patients were crucial for providing adequate care and support. Conclusions The conclusion is that nurses in palliative care emphasize the importance of good communication and collaboration with physicians to enhance patient care. Despite the significance of this, nurses sometimes encounter insufficient collaboration with physicians, complicating their work. They also stress the importance of having adequate knowledge and building meaningful relationships with patients, as well as allocating sufficient time for each patient and relatives. Challenges arise when disagreements with relatives regarding patient care occur. / Bakgrund Palliativ vård är en holistisk vårdform som förbereder människor för livets slutskede och fokuserar på att främja patientens livskvalitet genom att lindra smärta och andra symtom. Sjuksköterskors spelar en central roll genom att vårda patienter inom palliativ vård och ge stöd till anhöriga i olika vårdmiljöer, inklusive sjukhus, äldreboenden, hospice och i hemmet. Deras främsta uppgift är att erbjuda både patienter och deras familjer emotionellt och psykologiskt stöd samt att hantera och lindra symtom för att leva ett så bekvämt och meningsfullt liv som möjligt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård Metod En litteraturöversikt sammanställdes med hjälp av nio kvalitativa och en kvantitativ vetenskaplig originalartikel från databaserna PubMed och Cinahl Complete. En dataanalys genomfördes enligt Fribergs beskrivning. Resultat I dataanalysen framkom fyra temaområden och sju underteman. Sjuksköterskorna värderade god kommunikation med läkare i samarbete inom palliativ vård. De beskrev olika utmaningar och betonade vikten av palliativ kunskap samt känslomässig närvaro. Att skapa meningsfulla vårdrelationer och avsätta tid för patienter var avgörande för att ge adekvat vård och stöd. Slutsats Sjuksköterskor inom palliativ vård framhöll vikten av god kommunikation och samarbete med läkare för att förbättra vården för patienter vid palliativ vård. Trots betydelsen av detta möter sjuksköterskor emellanåt bristande samarbete med läkare, vilket försvårade arbetet vid palliativ vård. De rapporterade betydelsen av att ha tillräcklig kunskap och att skapa meningsfulla vårdrelationer med patienter, samt att avsätta tillräckligt med tid för varje patient och anhöriga. Utmaningar i arbetet var när meningsskiljaktigheter med anhöriga angående patienters vård uppstod.

Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt perspektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyserar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upplevelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst. Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka. Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon annan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från lidandekampen. Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård. / The aim of the thesis is, from a caring science perspective including a caring theology perspective, to illustrate the meaning of the phenomenon consolation and how consolation relates to suffering and care. Two studies were completed where staff and elderly care receivers were interviewed and a third study focused on an analysis of consolation as it is presented in the Book of Job in the Old Testament. These studies deal with carers’ experiences of consolation and consoling, elderly care receivers’ experiences of consolation, and Job’s experience of consolation. Phenomenology and hermeneutics form the basis for the methodological approach. A phenomenological-hermeneutic method, inspired by Paul Ricoeur, has been used for the text analyses. The thesis also covers significant aspects of poetical and religious texts. The metaphors that occur in the interview studies with the carers and the elderly are analysed in order to take care of the excess of meaning that,according to Ricoeur, can be expressed in metaphors. The result show five overall meanings: The contradictory consolation, The bonding consolation, The mute and rigid consolation, The uncontrolled consolation and The restful consolation. A caring consolation is contradictory in the sense that it entails that the sufferer on the one hand passes on his or her suffering to someone else and on the other hand that the suffering can be returned to be suffered. Consolation can thus entail suffering. The bonding consolation is present, i.e. is with the sufferer and is based on that person’s suffering. This consolation is characterised by a close fellowship, a feeling of being understood at a deeper level. The results also reveal a consolation that is mute and rigid. This consolation does not respond to the sufferer’s experience of his or her suffering, is shapeless and therefore unable to follow the suffering. An example of a mute, rigid and non-caring consolation is the consolation of the friends in the Book of Job. This consolation is not capable of consoling because it does not correspond to where Job is, i.e. in his experience of his suffering. A caring consolation is also uncontrolled because it is on the one hand spontaneous and on the other hand helps the sufferer to lose control over the suffering. To lose control entails, amongst other things, the sufferer giving up trying to understand suffering and instead lets that which is incomprehensible be incomprehensible. A consoling and health-bringing rest in or from the struggle with suffering presents itself by giving up what in various ways is tied to the suffering. The result as a whole is interpreted from a caring science perspective with the following important concepts: caring relationship, faith, health and sacrifice. Consolation as health is considered on the basis of a theoretical model inspired by Katie Eriksson’s ontological health model. The research is also illustrated from a philosophical-ethical perspective, mainly based on the work of Emmanuel Levinas. The findings are discussed in relation to previous research and also to caring science, society and care. / <p>With English summary</p>

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll. / Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis.   Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. <strong>Problem: </strong>Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. <strong>Syfte: </strong>Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. <strong>Metod: </strong>En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. <strong>Resultat: </strong>I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. <strong>Slutsats: </strong>Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro. </p> / <p><strong>Background: </strong>Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. <strong>Problem:</strong> Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. <strong>Aim: </strong>To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. <strong>Method: </strong>A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. <strong>Results: </strong>The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. <strong>Conclusion: </strong>Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.</p>