Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. Syfte: Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. Metod: En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. Slutsats: Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro. / Background: Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. Problem: Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. Aim: To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. Method: A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. Results: The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. Conclusion: Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen. / Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.

While the story of teaching makes plenty of room for academic and social learning, the telling often leaves out some of the most important details. In this thesis, I tell the stories of four teachers — how they practice and make sense of the caring relationship in the school and how such relationships lead to moral good in people, schools, communities, and the world. The moral is centered in the ongoing dialogue about what is best in schools and the world — the good, and the relationships in which the stories are set. The method is narrative analysis and the format is a series of free verse poems. The characters tell stories of knowing and being known, meaningful dialogue, modeling, authentic care, struggle and tension, individualized attention, hope, and transformation. The conclusion is a deep imagining of possibilities, implications, and outcomes.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts. Sex artiklar utgår från ett vårdtagarperspektiv och sex från ett vårdpersonalperspektiv. Gemensamt för studierna är att de belyser upplevelser av transkulturella möten i svensk sjukvård. Resultat: Tre teman framkom med två subteman vardera. Det första temat är ”Utmaningar relaterat till kommunikation”, med två subteman, ”Språket som hinder” och ”Användning av tolk”. Det andra temat är ”Utmaningar relaterat till kulturella olikheter”, med två subteman, ”Olikheter i synen på vård och vårdande” och ”Uppfattningar om könsskillnader”. Det tredje temat är ”Fördomar och kränkande bemötande”, med två subteman, ”Fördomar och misstro” och ”Upplevelser och tankar om kränkande bemötande”. Diskussion: Resultatet i denna studie ger en bild av att transkulturella möten i vården inte är helt okomplicerade. Det saknas verktyg att närma sig varandra i transkulturella möten och det handlar om att hitta nya vägar att kommunicera, både verbalt men också icke-verbalt. Vårdpersonal upplever känslor av frustration och osäkerhet när de vårdar människor med andra kulturella bakgrunder än den egna. Dessa känslor kan ses som exempel på ett etnocentriskt förhållningssätt. För att vårdpersonal ska kunna utveckla kulturell kompetens krävs utbildning och reflektion om transkulturell omvårdnad. / Background: The increasing cultural diversity in Sweden has led to new challenges for the society and the health care services. Culture is universal for all humans and is reflected by factors such as religion, values, language, environment and gender. The cultural background influence our perceptions about health and sickness and how we express pain and discomfort. There are similarities and differences which leads to different understandings about caring hence the importance of cultural competence among health care staff. Aim: To illuminate clients and health care staff´s experiences of transcultural meetings in the context of Swedish health care. Methods: A litterature overview. The results of twelve qualitative studys have been synthesized and summarized. Six articles are from a clients perspective and the other six from a health care staff perspective. All of the studys have in common that they illuminate experiences of transcultural meetings in Swedish health care. Results: Three themes emerged with two subthemes each. The first theme is ”Challenges related to communication” with two subthemes, ”Language as a barrier” and ”The use of interpreter”. The second theme is ”Challenges related to cultural differences” with two subthemes, ”Different views of care and caring” and ”Perceptions about gender-differences”. The third theme is ”Prejudices and offensive treatment” with two subthemes, ”Prejudices and disbeliefs” and ”Perceptions and thoughts about offensive treatments”. Discussion: The result in this study provides a picture that transcultural meetings are not entirely uncomplicated. There are lack of tools to approach one another in transcultural meetings and it is a matter of finding new ways to communicate, both verbally and non-verbally. Health care staff experience feelings of frustration and insecurity when they care for people with different cultural backgrounds than their own. These feelings can be understood as examples of an ethnocentric approach. In order to develope cultural competence the health care staff needs education and reflection of transcultural care.

Background: Patients with a substance abuse disorder can experience that caregivers lack knowledge and understanding about how the disorder affects their life and health. The patients’ sufferings are not only caused by the disorder but also the physical, psychological and social aspects that might be a reason for, or a result of the substance abuse disorder. To provide care to these patients hence places special demands on nurses’ approaches. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with substance abuse disorder. Method: A systematic review with a descriptive synthesis. Result: Nurses have experiences that it is engaging and rewarding to care for patients with substance abuse disorder. The result shows that the nurses have experiences that it is difficult and complicated to care for patients with substance abuse disorder and that it can be associated with fear, insecurity, organizational challenges and challenges in keeping a professional relation to patients who are socially exposed and have an unpredictable behavior. The result also points out the presence of prejudices and generalized attitudes towards the patients. There are also examples of experiences that the approach, experience and education can improve and facilitate the care. Conclusion: In order to provide an equal and successful care for patients, substance abuse disorder should be considered equal to other diseases and nurses need to regard the patient's living conditions. Keywords: caring relationship, dependency care, experiences, literature study, nurses, substance abuse disorder / Bakgrund: Patienter med beroendeproblematik kan uppleva att vårdpersonal saknar kunskap och förståelse för hur beroendet påverkar deras livssituation och hälsa. Patienternas lidande är inte bara orsakat av beroendet i sig utan påverkas även av fysiska, psykiska och sociala aspekter, vilka kan vara en orsak till eller en följd av missbruket. Att vårda dessa patienter ställer därför speciella krav på sjuksköterskors förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med beroendeproblematik. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är engagerande och givande att vårda patienter med beroendeproblematik. I resultatet framkommer vidare att sjuksköterskorna erfar att det är svårt och komplicerat att vårda patienter med beroendeproblematik och att det kan vara förknippat med rädsla, osäkerhet, organisatoriska utmaningar samt utmaningar i att förhålla sig professionella till patienter som är socialt utsatta och har ett oberäkneligt beteende. Resultatet visar också att det förekommer fördomar om och generaliserade attityder kring patienterna. Sjuksköterskans förhållningssätt, erfarenhet och utbildning kan förbättra och underlätta vården. Slutsats: För att ge en jämlik och framgångsrik vård bör beroendeproblematik jämställas med andra sjukdomar och sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patientens livsförhållanden. Nyckelord: beroendeproblematik, beroendevård, erfarenheter, litteraturstudie, sjuksköterskor, vårdande relation.

Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt per- spektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyse- rar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upp- levelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst. Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenolo- gisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka. Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon an- nan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från li- dandekampen. Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård. / The aim of the thesis is, from a caring science perspective including a caring theology perspective, to illustrate the meaning of the phenomenon consolation and how consolation relates to suffering and care. Two studies were completed where staff and elderly care receivers were interviewed and a third study focused on an analysis of consolation as it is presented in the Book of Job in the Old Testament. These studies deal with carers’ experiences of consolation and consoling, elderly care receivers’ ex- periences of consolation, and Job’s experience of consolation. Phenomenology and hermeneutics form the basis for the methodological approach. A phenomenologi- cal-hermeneutic method, inspired by Paul Ricoeur, has been used for the text analyses. The thesis also covers significant aspects of poetical and religious texts. The metaphors that occur in the interview studies with the carers and the elderly are analysed in order to take care of the excess of meaning that, according to Ricoeur, can be expressed in metaphors. The result show five overall meanings: The contradictory consolation, The bonding consolation, The mute and rigid consolation, The uncontrolled consolation and The restful consolation. A caring conso- lation is contradictory in the sense that it entails that the sufferer on the one hand passes on his or her suffering to someone else and on the other hand that the suffering can be returned to be suffered. Con- solation can thus entail suffering. The bonding consolation is present, i.e. is with the sufferer and is based on that person’s suffering. This consolation is characterised by a close fellowship, a feeling of being understood at a deeper level. The results also reveal a consolation that is mute and rigid. This consolation does not respond to the sufferer’s experience of his or her suffering, is shapeless and therefore unable to follow the suffering. An example of a mute, rigid and non-caring consolation is the consolation of the friends in the Book of Job. This consolation is not capable of consoling because it does not correspond to where Job is, i.e. in his experience of his suffering. A caring consolation is also uncontrolled because it is on the one hand spontaneous and on the other hand helps the sufferer to lose control over the suffering. To lose control entails, amongst other things, the sufferer giving up trying to understand suffering and instead lets that which is incomprehensible be incomprehensible. A con- soling and health-bringing rest in or from the struggle with suffering presents itself by giving up what in various ways is tied to the suffering. The result as a whole is interpreted from a caring science perspective with the following important concepts: caring relationship, faith, health and sacrifice. Consolation as health is considered on the basis of a theoretical model inspired by Katie Eriksson’s ontological health model. The research is also illustrated from a philosophical-ethical perspective, mainly based on the work of Emmanuel Levinas. The findings are discussed in relation to previous research and also to caring science, society and care. / <p>The theis also includes 10 pages summary in Enligh, p. 153-163.</p>

Bakgrund: Vårdrelationen kräver en ömsesidighet där både sjuksköterskan och patienten är delaktiga i relationen. Sjuksköterskan behöver både ha insikt samt förståelse för vad som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation för att därmed kunna vårda patienten på bästa möjliga sätt. Problem: Relationen mellan patienten och sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av hälsa, mående och återhämtning. Ett problemen som kan uppstå är när vårdrelationen mellan dessa parter inte anses vara god på grund av bristande kommunikation mellan parterna. Syfte:Att beskriva erfarenheter av vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod:Allmän litteraturöversikt bestående av tolv artiklar som är kvalitativa. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att det finns olika faktorer som antingen kan hindra vårdrelationen eller som kan bidra till vårdrelationen. De hindrande faktorerna är brist på tid, stress samt bristande kunskap. De faktorer som kan bidra till en god vårdrelation är personcentrerad vård, sjuksköterskornas närvaro samt olika strategier. Slutsats: Sjuksköterskorna har de kunskaper som krävs för att kunna skapa en god vårdrelation. Dock finns det flera olika faktorer som hindrar sjuksköterskorna från att skapa denna relation, bland annat tidsbrist och stress. / Background: The caring relationship requires mutuality where both the nurse and the patient are involved in the relationship. The nurse needs to be insightsful and have understanding of what it requires to create a good carerelationship in order to care for the patient in the best possible way. Problem: The relationship betweeen the patient and nurse can influence the patient's experience of health, well-being and recovery. There’s a problem that can arise when the care relationship between both parties is not concidered good due to, for example, lack of communication between the parties. Aim: To describe experiences of the care relationship between nurse and patient from the nurse’s perspective. Method: A litterature review consisting of twelve articles, all of which are qualitative. Results: The nurses described that there are various factors that can either hinder the care relationship or that can contribute to the care relationship. The hindering factors are lack of time, stress and lack of knowledge. The factors that can contribute to a good care relationship are personcentered care, the nurse’s presence and various strategies that the nurses have. Conclusion: The nurses have the knowledge that requires to be able to establish a good care relationship. However, there are several different factors that prevent nurses from establish this relationship, for instance lack of time and stress.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Pandemin orsakad av Covid-19 har tvingat intensivvården till stora omställningar. Som del av restriktioner för att reducera risk för smittspridning måste skyddsutrustning användas vid patientkontakt med smittad patient. Användandet av skyddsutrustning har introducerat tankar på hur den vårdande relationen mellan patient och intensivvårdssjuksköterska påverkats.  Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbetet i skyddsutrustning under pågående pandemi påverkat den vårdande relationen med patienten. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna låg vidare till grund för analys enligt tolkande fenomenologisk analys (IPA).  Resultat: Fyra överordnade teman framträdde ur analysen. I temat fokus på kommunikation framkom olika sätt skyddsutrustningen påverkat kommunikationen. Upplevelsen av avskärmning framkom i temat fokus på distans där närhet uttrycktes som avgörande för en vårdande relation. I temat fokus på lidande beskrevs hur skyddsutrustningen inverkat på lindrande beröring men också att den kan orsaka lidande. Känslor av otillräcklighet i den vårdande relation och maktlöshet inför att inte förmå förändra eller påverka framkom i temat fokus på känslor.  Slutsats: Skyddsutrustningen påverkar den vårdande relationen. Skyddsutrustningen reducerar möjligheten till etablering av vårdande relation vilket riskerar minska patientens möjlighet till delaktighet. Behov föreligger av ytterligare forskning om påverkan med fokus på prevention. Ett organisatoriskt medvetande om skyddsutrustningen inverkan på den vårdande relationen kan ligga till grund för interventioner ämnade att reducera dess negativa påverkan. / Background: The pandemic caused by COVID-19 has forced the intensive care to make several adjustments. As part of restrictions to prevent spread of infection personal protective equipment (PPE) has to be used when in contact with infected patients. The use of PPE has introduced questions of its impact on the caring relationship between the patient and intensive care nurse.  Aim: The aim with this study was to illustrate the intensive care nurses experience of how working in PPE during the pandemic has affected the caring relationship with the patient.  Method: Semi- structured interviews was conducted with six intensive care nurses. The interviews served as data for an interpretative phenomenological analysis (IPA).  Results: Four superior themes emerged from the analysis. In the theme focus on communication emerged different way of which the PPE has affected communication. The experience of being shielded emerged in the theme focus on distance where closeness was expressed as essential. In the theme focus on suffering was the PPE´s impact on touch described and also its potential cause of suffering. Emotions of inadequacy in regards to the caring relationship and powerlessness in regards of not being able to change or affect emerged in the theme focus on emotions.  Conclusion: The caring relationship has been affected by the use of PPE. PPE reduces the possibility of establishing a caring relationship which endangers the patient’s active participation. There is need for further research about affect with focus on prevention. An organizational awareness regarding PPE´s effect on the caring relationship could lay the foundation for interventions supposed to reduce its negative impact.