• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • 3
  • Tagged with
  • 12
  • 12
  • 11
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skillnad i bedömning av text beroende på om texten uppges vara skriven av en människa eller genererad av ChatGPT / Difference in evaluation of text depending on if the text is stated to be written by a human or generated by ChatGPT.

Jonsson, Greta January 2023 (has links)
AI is now more often being used by individuals to write entire texts. This makes it more difficult for readers to determine who or what has written the text. In the future, it may be necessary to disclose who or what has written the text. What does this mean for how we relate to the text? Do we evaluate the text equally regardless of the author? Previous research shows that people have a certain negative bias towards AI in different situations.This study investigates whether there is a difference in how people evaluate text depending on whether the text is stated to be written by a human or generated by ChatGPT. In the study an experiment was conducted with a between-group design. The participants were 20 students from the Media Technology program at KTH who were asked to read and evaluate texts. Half of the participants were informed that the texts were written by a human, while the remaining participants were informed that the texts were generated by ChatGPT. The participants evaluated the texts by responding to twelve statements about the text's quality in a questionnaire. Data was analyzed using the Mann-Whitney U-test to identify any differences in evaluations.The results showed significant differences in evaluations for six out of 48 statements. These were in the evaluations of the statements: mature, personal, emotional, liked and good. Although not all evaluations could show significant differences, the mean values of the evaluations show that all texts were perceived as more emotional and personal by participants who were informed that the texts were written by a human. Additionally, all texts were perceived as more analytical and intelligent by participants who were informed that the texts were generated by AI. This suggests that there is a certain bias among people towards AI. / AI används alltmer av privatpersoner för att författa hela texter. Det gör det svårare att avgöra vem eller vad som skrivit texten. I framtiden kanske man kommer att behöva redovisa vem eller vad som skrivit texten. Vad betyder det för hur vi förhåller oss till texten? Bedömer vi texten lika oavsett vem som är författare? Tidigare forskning visar att människor i olika situationer har viss negativ bias gentemot AI. I denna studie undersöks ifall det finns skillnad i hur människor bedömer text beroende på om texten uppges vara skriven av en människa eller generad av ChatGPT. I studien genomfördes ett experiment med mellangruppsdesign. Deltagarna var 20 studenter från programmet Civilingenjör inom Medieteknik på KTH som fick läsa och bedöma texter. Hälften av deltagarna fick informationen att texterna var skrivna av en människa, resterande att texterna var genererade av ChatGPT. Deltagarna utvärderade texterna genom att svara på tolv påståenden om textens kvalitet i ett frågeformulär. Data analyserades med Mann-Whitney U-test för att identifiera eventuella skillnader i bedömningarna. Resultaten visade signifikanta skillnader i bedömning för sex av 48 bedömningar. Dessa var i bedömning av påståendena mogen, personlig, känslosam, gillade och bra. Även om inte signifikanta skillnader kunde påvisas i alla jämförelser visar medelvärden att samtliga texter bedömdes vara mer känslosamma och mer personliga av deltagare som blev informerade att texterna var skrivna av en människa. Samtliga texter bedömdes även vara mer analytiska och mer intelligenta av deltagare som blev informerade att texterna var genererade av AI. Detta tyder på att det finns en viss bias hos människor gentemot AI.
2

Artificiell intelligens påverkan på entreprenörers identifiering av möjligheter : En kvalitativ studie om hur AI påverkar entreprenörers förmåga att identifiera möjligheter

Trolin, Emma, Marcos Yousif, Ornina January 2024 (has links)
Bakgrund: År 2022 tog AI-tekniken ett betydande steg framåt i utvecklingen i form av generativ AI. Allmänheten tog a del av utvecklingen samma år som Chat GPT släpptes, vilket är en språkmodell som kan generera innehåll och svara på frågor inom olika ämnen. Bara två månader efter lanseringen hade Chat GPT uppnått historiskt tillväxt. En faktor som gör Chat GPT kraftfull och kompetent i att generera mänskliga och högkvalitativa svar på frågor är den omfattande data som används för att träna modellen. Den snabba tillväxten av AI:s förmågor förändrar entreprenörskapets praktik. Den ökade användningen av generativ AI har potential att revolutionera både hur och vilka möjligheter som identifieras. Framtidens entreprenörer står inför en betydande utmaning som handlar om att effektivt utnyttja AI:s potential, i form av nya möjligheter och produktivitetsförbättringar, samtidigt som de undviker risken att bli ersatta av AI.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur entreprenörers förmåga att identifiera möjligheter påverkas av AI. Detta för att bidra med bättre förståelse för till vilken nivå AI kan ersätta eller hjälpa entreprenörerna i sin roll. Genom att adressera denna fråga avser studien att bidra till en ökad förståelse för hur generativ AI kan forma det framtida landskapet för entreprenörer.  Metod: En kvalitativ metod har använts i form av en fallstudie bestående av två delar. I första delen av fallstudien deltog nio entreprenörer och i andra delen av fallstudien deltog tre investerare. I studien undersöks entreprenören tillsammans med AI, AI på egen hand och entreprenören på egen hand i att generera affärsidéer. Affärsidéerna bedöms av investerarna utifrån en skala 1–5 baserad på särskilda faktorer. Studien har ett interpretativ forskningsperspektiv och följer en abduktiv ansats.   Slutsats: Den slutsats som kan dras är att AI identifierar bäst möjligheter. Resultatet visar att AI genererar idéer med hög marknadspotential men behöver entreprenörens expertis för hög differentiering. Entreprenörer betraktar AI som ett värdefullt verktyg men upplever utmaningar i användningen vilket gör samarbetet ineffektivt, särskilt vid bristande teknisk förståelse. AI har förmågan ta över rollen som idégenererare och omdefiniera entreprenörens roll till utvärderare och implementatör av idéer, vilket ökar effektiviteten i processen att identifiera möjligheter. / Background: In 2022, AI technology took a significant step forward in its development. The development became public knowledge the same year Chat GPT was released, which is a tool with the ability to generate content and answer questions on various topics. Just two months after its launch, Chat GPT achieved historic growth. A factor that makes Chat GPT powerful and competent in generating human and high-quality responses is the large amount of data used to train the model. The rapid growth of AI's capabilities is changing the practice of entrepreneurship. The increased use of generative AI has the potential to revolutionize both how and which opportunities are identified. Entrepreneurs of the future face a significant challenge that involves effectively exploiting the potential of AI, in terms of new opportunities and productivity improvements, while avoiding the risk of being replaced by AI.  Purpose: The purpose of the study is to investigate how entrepreneurs' opportunity recognition is affected by AI. This, to contribute with a better understanding of the level to which AI can replace or help entrepreneurs in their role. By addressing this question, the study intends to contribute to an increased understanding of how generative AI can shape the future landscape for entrepreneurs.  Method: A qualitative method has been used in the form of a case study consisting of two parts. Nine entrepreneurs participated in the first part of the case study and three investors participated in the second part of the case study. The study examines the entrepreneur together with the AI, as well as AI and the entrepreneur on their own in their ability to generate business ideas. The business ideas were evaluated by the investors on a scale of 1-5 based on specific factors. The study has an interpretive research perspective and follows an abductive approach.  Conclusion: The conclusion that can be drawn is that AI identifies the best opportunities. The result shows that AI generates ideas with high market potential but needs entrepreneur's expertise to achieve high differentiation. Entrepreneurs view AI as a valuable tool but experience challenges in its use that makes their collaboration ineffective, especially in the absence of technical understanding. AI has the ability to take over the role as idea generator and redefine the role of entrepreneurs as an evaluator and implementer of ideas, this will increase the efficiency of the opportunity recognition process.
3

"Jag, eleven och chatten" : En intervjustudie om samhällskunskap och dess mångfacetterade relation till generativ AI

Svensson, Albin January 2024 (has links)
The aim of this study is to examine how the teaching of democracy in social studies has been influenced by generative AI. To achieve the objectives of this study, interviews were conducted with high school social studies teachers who reflected on their experiences with this technology. The theoretical framework of the study is based on Robert Dahl's criteria for a democratic process, from which a selection was made. The study's findings, analyzed using Dahl's framework, led to the study's conclusions. The conclusions indicate a diverse range of opinions among the respondents, with difficulty in reaching a consensus, and often individual teachers are divided in their views on generative AI. Many recognize both the advantages and disadvantages of using generative AI in education, particularly regarding democracy.
4

An initial investigation of Automatic Program Repair for Solidity Smart Contracts with Large Language Models / En första undersökning av automatisk lagning av solidity smarta kontrakt med stora språkmodeller

Cruz, Erik January 2023 (has links)
This thesis investigates how Large Language Models can be used to repair Solidity Smart Contracts automatically through the main contribution of this thesis, the Transformative Repair Tool. The Transformative Repair Tool achieves similar results to current state-of-the-art tools on the Smartbugs Curated Dataset and is the first published tool that uses Large Language Models to repair Solidity Smart Contracts. Moreover, the thesis explores different prompt strategies to repair Smart Contracts and assess their performance. / Detta masterexamensarbete undersöker hur stora språkmodeller kan användas för att automatisk laga solidity smarta kontrakt genom verktyget Transformative Repair Tool, som är detta masterexamensarbete huvudsakliga bidrag. Transformative Repair Tool presterar liknande som dagens bästa verktyg inom automatisk lagning av smarta kontrakt på Smartbugs Curated datasettet och är det första publicerade verktyget som just använder stora språkmodeller för att reparera solidity smarta kontrakt. Dessutom så utforskar denna rapport olika textprompts och dess prestanda för att laga smarta kontrakt
5

Chat GPT och bedömning i bild / Artificial Intelligence as Assessment Aid in Art Education

Stjärnqvist, Tobias January 2024 (has links)
This essay is a study about AI as an assessment aid in arts. The study commences with a literature review about former research about AI and its abilities, with specific focus on assessment and evaluating pictures. The literature review shows both promise and limitations of the use of AI as assessment aid. The theories used in this study are about the process of assessment, the importance of choosing the right assignment and different types of criteria and their benefits and limitations. By performing two semi-structured interviews with two experienced art teachers in southern Sweden an instruction material was created alongside with reference material consisting of student work and how the teachers assessed each drawing. The two teachers assessed each work and an interrater reliability score was calculated. Then an experiment was conducted where AI and one of the teachers assessed 15 drawings. The interrater reliability was again calculated and the process was repeated several times. The result in terms of the interrater reliability was acceptable, however AI assessed the same work with different grades in the attempts. Thus the conclusion is that there still are some limitations of the use of AI as an assessment aid in arts and that further studies with a larger data set ought to be performed.
6

Navigera AI-Diskurser : En studie om Chat-GPT:s framställningar av religiösa koncept / Navigating AI Discourses : A Study on Chat-GPT's Representations of Religious Concepts

Winuist, Filip, Skalic, Elma January 2024 (has links)
This study explores the representations of religious concepts generated by Chat-GPT, an AI language model, within the context of educational discourse. Utilizing thematic analysis, the research investigates how Chat-GPT responds to queries related to religion, how it explains and presents religion, examining the alignment of its responses with the Swedish curriculum guidelines. Drawing on theories of social constructivism and educational paradigms, the study elucidates the potential impact of the framing of questions on Chat-GPT’s outputs, particularly in light of implicit biases embedded in educational frameworks. The findings shed light on the intricate interplay between AI technologies and educational context, offering insights into the challenges and opportunities presented by integration of AI tools in pedagogical settings.
7

AI – banbrytande möjlighet, eller hotfull fara? : En studie av den svenska nyhetsrapporteringen av AI efter lansering av Chat GPT-3.

Rogström, Sanna, Nilsson, Ann-Sofie January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur AI framställs i de två största kvällstidningarnadå ChatGPT-3 lanserades i november 2022 fram till mars 2023. Studien syftar till att ta reda på om framställningen av ämnet AI har varit övervägande negativt eller positivt genom att undersöka 50 publicerade artiklar från vardera tidning samt vidare analys av två artiklar.  Som metod har vi utgått från kvantitativ innehållsanalys samt Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys där fokus har varit på textanalys. Som huvudresultat har vi kommit fram till att majoriteten av de analyserade artiklarna har övervägande negativ framställning och att tidningarnas rubriker, genom starka ordval tenderar att vara kraftfulla. I många av artiklarna förekom ord som var djupt förknippade med negativa associationer såsom dödlig, kriminella, risk mot mänskligheten som exempel.
8

Framtidens UX-design : En empirisk och explorativ studie om yrkesverksammas inställning till generativa AI-verktyg inom UX-design / The future of UX-design : An empirical and exploratory study of professionals' attitudes towards generative AI tools in UX design

Lind, Tova January 2023 (has links)
No description available.
9

Leveraging Large Language Models for Actionable Insights in Facility Management : An Applied Study in Commercial Housing Real Estate / Utnyttjande av stora språkmodeller för handlingsbara insikter i fastighetsförvaltning : En tillämpad studie inom kommersiella bostadsfastigheter

Andrén, Björn January 2024 (has links)
Artificial intelligence is one of the long-term trends in the twenty-first century. Historically, the real estate industry has been slow to adopt new technology, but generative AI introduces a range of innovative applications that traditional AI has not addressed. Creating a unique opportunity for the real estate industry to evolve and position itself at the forefront of technological advancements. Despite the promising potential of large language models, research applying the technology on real world problems within real estate sector is almost non-existent. Only a limited number of studies currently exist exploring the area. No applied studies of the technology have yet to be made in Europe to the authors knowledge. The purpose of this study was thus to contribute with an applied study of the technology within the context of facility management. Exploring how generative AI can increase efficiency within facility management by utilizing large language models to analyse tenant matters. Execution consisted of partnering with a real estate company, developing propritary frameworks, technology, and testing these on real world data. A design based researched method was adjusted to fit this study. In total 822 tenant matters where analyzed by a large language model (LLM). The findings show that a large language model can be utilized to analyze tenant matters. Furthermore, that model outputs can be trusted and utilized to improve services for tenants. This study highlights the importance of original data quality, data selection, understanding data inputs and contextualizing instructions for the large language model to achieve successfull automated information extraction. Concluding that analysing tenant matters with generative AI makes it possible to identify and quantify how a real estate company functions, performs, and meets tenants’ needs as a whole —not just from a facility management perspective. / Artificiell intelligens är en av de långsiktiga trenderna under tjugoförsta århundradet. Historiskt har fastighetsbranschen varit långsam med att anamma ny teknik, men generativ AI introducerar en rad innovativa tillämpningar som traditionell AI inte har adresserat. Detta skapar en unik möjlighet för fastighetsbranschen att utvecklas och positionera sig i framkanten av tekniska framsteg. Trots den lovande potentialen hos stora språkmodeller är forskning som tillämpar tekniken, på verkliga problem inom branschen, nästan obefintlig. Endast ett begränsat antal studier existerar för närvarande som utforskar området. Ingen tillämpad studie av tekniken har ännu gjorts i Europa, enligt författarens kännedom. Syftet med denna studie var således att bidra med en tillämpad studie av tekniken inom ramen för fastighetsförvaltning. Utforska hur generativ AI kan öka effektiviteten inom fastighetsförvaltning genom att använda stora språkmodeller för att analysera hyresgäst- ärenden. Genomförandet bestod av att samarbeta med ett fastighetsbolag, utveckling av proprietära ramverk, teknik och testa dessa på verkliga data. En designbaserad forskningsmetod justerades för att passa studien. Totalt analyserades 822 hyresgästärenden av en stor språkmodell (LLM). Resultaten visar att en stor språkmodell kan användas för att analysera hyresgästärenden. Vidare att modellens svar går att lita på och kan användas för att förbättra tjänster mot hyresgäster. Studien framhäver vikten av originaldatakvalitet, val av data, förståelse för datainmatning samt kontextualisering av instruktioner för att den stora språkmodellen ska uppnå framgångsrik automatisk informationsutvinning. Slutsatsen är att AI-analys av hyresgästärenden gör det möjligt att identifiera och kvantifiera hur ett fastighetsbolag som helhet fungerar, presterar och möter hyresgästernas behov—inte bara ur ett fastighetsförvaltningsperspektiv.
10

Morgondagens kommunikation i dag : Chat GPT och den AI-faciliterade skrivprocessen

Pettersson Svärd, Jakob January 2023 (has links)
Den föreliggande studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörer som skriver på svenska uppfattar att generativa AI-tjänster som Chat GPT påverkar skrivprocessen. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka eventuella språkliga följder som AI-skrivande för med sig. Materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma kommunikatörer som har testat att använda Chat GPT professionellt. Den insamlade empirin har kodats och analyserats med hjälp av metoden reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att kommunikatörer upplever AI-faciliterat skrivande som en linjär process, där chatboten bland annat hjälper till att generera nya utkast och disponera skrivuppgifter. Resultatet visar även att det finns en möjlighet till AI-baserad responsgivning som skulle kunna utveckla kommunikatörers språkliga förmåga. Slutsatsen är att den kognitiva avlastning som AI-faciliterat skrivande innebär både kan leda till språkliga kvalitetsvinster och förbistringar, samtidigt som det finns uppenbara risker med att ”koppla bort” människan från delar av skrivprocessen. Detta måste kommunikationsbranschen vara fortsatt vaksam på.

Page generated in 0.0711 seconds