<p>Huvudämne: Att studera operativa chefers förmåga att samverka med sina medarbetare och anställda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstå hanteras för att få denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par år tillbaks har vi båda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsättningar för att få till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstå chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer av främst operativa chefer på olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vårt syfte. Resultat: Vi upptäckte genom vår undersökning att operativa chefer verkar sitta i en korseld, fast mellan anställda, kunder och högre chefer. Den ständiga press som detta medför verkar kunna bli ett stort hinder för att samverka optimalt med tanke på den stora diversifiering av arbetsuppgifter som uppstår. Resultatet verkar bli att chefer tenderar att sätta sig själva i centrum och utgår från det faktum att organisationen kretsar kring den egna enheten. De håller sin egen avdelning hårt om ryggen och blir därmed sakta men säkert "spindeln i nätet". Följaktligen bör chefer i många situationer släppa på sitt inrotade revirtänkande och bli mer öppna mot chefer runt omkring för att istället för att motverka varann, samarbeta för organisationens bästa.</p>

<p>Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition.</p><p>The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making. The study was conducted using a quantitative research method. Information was collected through a web based survey sent to 225 managers at the hospital Akademiska in Uppsala and the response rate was 56 %. The results from the survey indicated that intuition is involved in the majority of decisions taken by the managers at the hospital. The conclusions were that the managers at Akademiska tend to take more intuitive decisions when they are under time pressure and when facing complex decision situations. The results also revealed that larger amounts of information and different experience levels did not influence how intuitive managers are in their decision making. Research regarding the human intuition, connected to decision making, can be associated with difficulties concerning the measurement of intuition. However, the results of this study show that situational factors can influence to what extent managers use intuition in decision making, even in the public sector.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.</p><p>De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:</p><p>• Hur beskriver cheferna sin vardag?</p><p>• Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?</p><p>Metod</p><p>Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen.</p><p>Resultat och diskussion</p><p>Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.</p>

Huvudämne: Att studera operativa chefers förmåga att samverka med sina medarbetare och anställda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstå hanteras för att få denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par år tillbaks har vi båda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsättningar för att få till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstå chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer av främst operativa chefer på olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vårt syfte. Resultat: Vi upptäckte genom vår undersökning att operativa chefer verkar sitta i en korseld, fast mellan anställda, kunder och högre chefer. Den ständiga press som detta medför verkar kunna bli ett stort hinder för att samverka optimalt med tanke på den stora diversifiering av arbetsuppgifter som uppstår. Resultatet verkar bli att chefer tenderar att sätta sig själva i centrum och utgår från det faktum att organisationen kretsar kring den egna enheten. De håller sin egen avdelning hårt om ryggen och blir därmed sakta men säkert "spindeln i nätet". Följaktligen bör chefer i många situationer släppa på sitt inrotade revirtänkande och bli mer öppna mot chefer runt omkring för att istället för att motverka varann, samarbeta för organisationens bästa.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen. Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation. Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer. Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister. Mål är otydliga samt oförenliga och kräver prioriteringar, vilket skapar problem vid måluppfyllelse . Problemen påvisas huvudsakligen på verksamhetsnivå, där ett behov av ökad tydlighet och klargörande gällande prioriteringar efterfrågas, detta då styrmodellen inte är anpassad efter verksamhetschefernas behov.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.

Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling. / Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.

Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition. The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making. The study was conducted using a quantitative research method. Information was collected through a web based survey sent to 225 managers at the hospital Akademiska in Uppsala and the response rate was 56 %. The results from the survey indicated that intuition is involved in the majority of decisions taken by the managers at the hospital. The conclusions were that the managers at Akademiska tend to take more intuitive decisions when they are under time pressure and when facing complex decision situations. The results also revealed that larger amounts of information and different experience levels did not influence how intuitive managers are in their decision making. Research regarding the human intuition, connected to decision making, can be associated with difficulties concerning the measurement of intuition. However, the results of this study show that situational factors can influence to what extent managers use intuition in decision making, even in the public sector.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus. De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal. Kvinnliga chefer ser medarbetares deltagande i relationen mellan chef och medarbetare som viktig. Den omgivning som de upplever utgår ifrån lagkänslan och anser sig ha god acceptans bland medarbetarna. Medarbetarna anser att kvinnliga chefer uppmärksammas mer än manliga chefer och att de därmed sticker ut. Medarbetarna menar även att kvinnliga chefer vill ha med sig medarbetarna och få ett bredare stöd innan de tar ett beslut.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv. De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: • Hur beskriver cheferna sin vardag? • Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden? Metod Fem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975). De arbetade inom näringsliv eller offentlig sektor på olika organisatoriska nivåer med chefsbefattningar inom ekonomi, produktion, marknadsföring eller konsultverksamhet och hade arbetat i chefsposition i upp till tio år. Cheferna hade personalansvar för 3-25 personer. Intervjuerna, som genomfördes under våren 2005, spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter ordagrant. Intervjumaterialet bearbetades sedan i syfte att lyfta fram den enskilda berättelsen. Denna kompletterades med teman som varit gemensamma för de olika intervjuerna. I presentation och analys av materialet anlades ett hälsoperspektiv från vilket människan ses ur ett helhetsperspektiv och hälsa ses som en resurs för individen. Resultat och diskussion Den vardag som beskrivs i intervjuerna domineras av yrkesrollen. Fler av de intervjuade berättar om långa arbetsdagar och om svårigheten att hitta en bra balans mellan yrkeslivet och livet i övrigt. Tiden och orken räcker helt enkelt inte till. Utöver arbetet är familjen det som de intervjuade försöker att prioritera. De intervjuade berättar, att det är svårt att hinna med sådant som de vet att de mår bra av. Fritidsintressen, fysisk aktivitet och reflektion är några exempel på sådant som faller bort när arbetet prioriteras. Investeringar i den egna hälsan, i en bibehållen dagsform, ser i flera fall ut att utebli. Detta riskerar i sin tur att innebära, att den beskrivna vardagen inte är förenlig med hälsa över tiden, något som i slutänden riskerar att få konsekvenser för individen, såväl professionellt som privat.