Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande. Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor. Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder. Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades. Det var dock svårare att erhålla svar gällande distinktionen chef och ledare, men det visade sig att undersökningsgruppen i större utsträckning talade om chefer än om ledare.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Title: First line management, administration and New Public Management   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp. Author: Patrik Jansson & Victor Holmlund Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Date: 2015 - May   Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.    Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed.   Result & Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager’s role as administrators and gives rise to suggestions of future research.   Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare. / Titel: Första linjens chefer, administration och New Public Management   Nivå: C-uppsats, företagsekonomi, 15hp.  Författare: Patrik Jansson & Victor Holmlund Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Datum: 2015 - maj   Syfte: Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur första linjens chefer i offentlig sektor påverkas av införandet av NPM relaterade reformer och hur de hanterar administrativa uppgifter.   Metod: Studien bygger på en kvalitativmetod där empiriskt material har insamlats via 10 semi-strukturerade intervjuer. För att skapa ett resultat har vi använt oss av en tematisk analysmetod där transkriberade citat presenteras, analyseras och diskuteras.   Resultat & slutsats: Studien visar via den modell som använts att första linjens chefer inom offentlig sektor påverkas i hög grad av administrativa arbetsuppgifter som kan återknytas till New Public Management. Studien visar att de medverkande cheferna överlag ser dessa administrativa uppgifter som viktiga för organisationen och självklara i deras yrkesroll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för första linjens chefskap i offentlig sektor samt hur cheferna påverkas av New Public Management relaterad administration ur ett perspektiv som saknas i tidigare forskning. Det nya perspektivet ger en nyanserad bild av chefernas roll som administratörer och ger upphov till förslag om framtida forskning.   Nyckelord: New Public Management, Administration, Första Linjens Chefer, Sjukvård

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.   Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.   De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

Sammanfattning Skolverket har fått i uppdrag att se över läroplanen för att tydliggöra förskolans uppdrag och öka kvalitén på undervisningen. Med anledning av skolverkets uppdrag vill vi med vår undersökning närmare studera och bidra med kunskap om hur chefer inom förskolan ser på och arbetar med begreppet undervisning samt hur cheferna uppfattar förskollärarnas roll i relation till begreppet undervisning. Vi valde att undersöka begreppet undervisning utifrån ett chefsperpektiv för att cheferna har ett övergripande ansvar för den utbildning förskolan bedriver. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju förskolechefer som är verksamma inom samma kommun. De chefer vi har intervjuat har olika chefstitlar som förskolechef, biträdande förskolechef och enhetschef. Urvalet gjordes genom en intresseförfrågan i ett mailutskick till flera chefer inom både kommunala och privata förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats utifrån den nya reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) för att se hur chefer inom förskolan tolkar och arbetar med begreppet undervisning samt hur de ser det som en möjlighet att höja kvalitén i förskolan. Resultatet påvisade att cheferna beskriver begreppet undervisning som en medveten handling om vad man vill att barnen ska lära sig. Men det råder en tvekan om huruvida begreppet undervisning kommer leda till en högre kvalitet i förskolan.

Dagens arbete spelar en betydande roll för människor där den psykiska, fysiska och sociala hälsan påverkas. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskrivs de regler och lagar en ledare har att förhålla sig till där det ingår att undersöka, bedriva samt främja den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Synen på hälsa har utvecklats från ett förebyggande synsätt till ett främjande där hälsa ska stärkas och upprätthållas. Ledarskap har visat sig ha en stor inverkan på medarbetares arbetsmotivation och allmänna välmående. Digitaliseringens framväxt skapar även utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmotivation ses som en del av den psykosociala arbetsmiljön där författarna undersöker ämnet i kontorsmiljö. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om vad som skapar arbetsmotivation på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns i teorin om KASAM, Community of Practice samt självbestämmandeteorin. Studien har en konstruktivistisk ansats där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan via en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier som speglar syftet; En föränderlig arbetsmiljö, Att vara mån om medarbetarna och Medarbetarnas gemenskap och självständighet. Utifrån studiens resultat går det att urskilja att arbetsmotivation är individuellt och komplext där medarbetarnas egna ansvar samt delaktighet på arbetsplatsen är betydelsefullt. Upplevelsen av arbetsmotivation har visat sig ha en positiv effekt på välmående och hälsa. Ledarskapet har en stor betydelse för skapande av medarbetarnas arbetsmotivation. Synen på hälsa ur ett fysiskt perspektiv kvarstår då cheferna uppfattade detta som en viktig del av arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis har såväl chefer som medarbetare omfattande möjligheter att skapa arbetsmotivation på arbetsplatsen.

Under hösten 2017 uppmärksammades kvinnors utsatthet i form av sexuella trakasserier från män, genom #metoo. Utifrån metoo-rörelsen väcktes vårt intresse för diskriminering som ämne i stort och kopplat till socialt arbete. I den här studien har vi således undersökt chefers arbete mot diskriminering mellan anställda på arbetsplatser där socialt arbete bedrivs, och om och i så fall hur detta arbete påverkats av metoo-rörelsen. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen i studien är nyinstitutionell teori och systemisk-konstruktionistisk teori som handlar om förändringsprocesser inom organisationer, kommunikation och ledarskap samt svårigheter kopplade till yrkesrollen inom människobehandlande organisationer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där chefer verksamma inom socialt arbete i Uppsala kommun intervjuades. Enligt resultatet i vår studie arbetar majoriteten av de chefer vi intervjuat utifrån kommungemensamma handlingsplaner och rutiner kopplat till diskriminering mellan anställda. Implementeringsarbetet gällande handlingsplaner generellt verkar vara svårt att genomföra på grund av tidsbrist och högt informationsflöde. En fråga som cheferna återkommande nämnde under intervjuerna var påverkan av yrkesrollen som socionom och verksamhetsfältet socialt arbete, där flera menade att detta medför en medvetenhet om hur man bör bete sig mot varandra vilket minskar risken för diskriminering på arbetsplatsen. Gällande påverkan av metoo-rörelsen framkom att flera chefer börjat reflektera kring att männen befinner sig i en utsatt position på arbetsplatsen utifrån att chefernas arbetsplatser är kvinnodominerade. Genom fynden i studien är vår förhoppning att arbetsgivare och chefer börjar reflektera kring sitt arbetssätt och förebyggande arbete mot diskriminering i förhållande till de lagar och rutiner som finns. Vi ser gärna att det genomförs mer forskning som uppmärksammar det interna och konkreta arbetet mellan anställda inom verksamheter som bedriver socialt arbete. En möjlig uppföljande studie är att undersöka om och i så fall hur förändringar grundat på metoo har skett när metoo-rörelsen inte är lika ny som den fortfarande är idag.

Denna studie har gjorts inom en mansdominerad industri och syftet har varit att undersöka vilka utmaningar kvinnliga chefer upplever i sin chefsroll och som kan härledas till att de är kvinnor i en mansdominerad miljö. Undersökningsmetoden var kvalitativ och utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Åtta kvinnor deltog, vilka valts ut utifrån kriteriet att de var chefer i en mansdominerad miljö. Resultatet analyserades därefter med en induktiv tematisk analys där fyra teman lokaliserades: Ledarskap, Arbetsplatskultur, Karriär och Prestation. Samtliga respondenter definierade sitt ledarskap i första hand utifrån sig själv som person och inte utifrån att de är kvinna. Exempel på en utmaning respondenterna upplevde gällde bemötande från andra kollegor, framförallt från andra kvinnliga medarbetare och äldre män. Viljan att avancera uppåt i bolaget var svagt hos samtliga åtta respondenter. Orsaken till detta handlade om ointresse för att avancera, faktorer kopplade till work life balance eller brist på tillit inför sin egen kompetens.