I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

Competence as a part of human resource development is a well discussed subject as the individual is being seen as human capital for the organization. The question of whether competence development generates any effect creates an interest in examining it from an individual perspective. This study investigates the perception of competence development among people working in a management position. The purpose of this study is to examine how different individuals in managing positions reason about - and perceive - their own competence development, as well as how it relates to the needs of the organization in which the individual works. The study is carried out with a qualitative methodological approach where the empirical data has been collected through seven semi-structured interviews with respondents who all work in some form of management position. In order to create a wide range of respondents, the respondents consisted of managers from different types of Swedish organizations, both in the private and public sector. The data has been processed with a thematic analysis, where underlying themes have been identified based on the respondents' perception of competence development. The theoretical framework consists of Ellström's four perspectives on competence development, which intend to operationalize the purpose and raise perspectives on how competence development is shaped. The results show that the individual perceives their own motivation, as well as the possibilities of the organization to offer activities, as important factors for competence development. Also, the fact that the respondents work in management positions creates a two-sided relationship with the organization, where the respondents perceive a dependent relationship between their own and the organization's need for competence development. Thus, the result illustrates that the needs of the organization are governing in how competence development is designed, and that the individual's own interest in competence development can be influenced by how the need is expressed in the organization.

Ledarskap beskrivs som viktigt för främjandet av en hälsosam arbetsmiljö, varför det är ett angeläget ämne att lyfta inom arbetshälsovetenskap. Mest forskning om ledarskap och hälsa har varit av kvantitativ karaktär där man via enkäter tillfrågat medarbetare vad de anser är hälsofrämjande ledarskap. Dock finns det mindre kvalitativ forskning som fokuserar på chefers upplevelser av att främja en god arbetsmiljö samt få studier som undersöker hur ett hälsofrämjande ledarskap utövas i praktiken. Syftet med studien hardärför varit att undersöka ledarskapserfarenheter bland första linjens chefer vilka arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Studiens metod är av kvalitativ karaktär varav data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit 10 kvinnliga första linjens chefer verksamma inom en stor offentlig myndighet i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp utav en fenomenografisk analysansat. Resultatet visar att det fanns en samstämmighet av informanternas erfarenheter av vad som främjar en god arbetsmiljö. De samlade upplevelserna var att främjandet av goda relationer samt ett tydligt och strukturerat ledarskap var väsentligt för en god arbetsmiljö. Att finna balans i relationsskapandet genom tydlighet kan ses som en avgörande faktor för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Goda relationer förefaller vara enförutsättning för att som chef få mandat att vara den som leder. I den specifika organisation informanterna verkade i var det viktigt för informanterna att skapa delaktighet inom givna ramar och stötta medarbetarna att förhålla sig till höga arbetskrav genom acceptans. Resultaten visade vidare att friskvård användes som en hälsofrämjande åtgärd men att det inte ansågs som nödvändigt för att främja en god arbetsmiljö.

Svåra samtal och specifikt uppsägningssamtal är en central del på arbetsplatser och ett stort ansvarsområde i rollen som chef. Forskning som gjorts inom området visar att det finns olika strategier och tillvägagångssätt man kan använda sig av, och att uppsägningssamtal kan vara en utmanande situation för den anställde men även för chefen som förmedlar beskedet. Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal på arbetsplatsen, med ett fokus på uppsägningssamtal. Frågeställningarna som ligger till grund för studien gäller chefers upplevelser av uppsägningssamtal kopplat till förberedelse, utförande och uppföljning, utmaningar, relationen mellan chef och anställd samt den anställdes profil. Studien strävar efter att besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ metodansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har olika typer av chefsbefattningar, för att skapa en förståelse för deras upplevelser och känslor. Empirin som framkommit vid intervjuerna har tolkats utifrån Schöns teori om lärande genom reflektion, samt Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att respondenternas upplevelser, känslor och förberedelser inför uppsägningssamtal varierar beroende på om anledningen till att en uppsägning genomförs är arbetsbrist eller personliga skäl. Förberedelser, stöd och struktur i samtalen är generellt av stor vikt. Utmaningar respondenterna upplever är att kunna balansera sin professionella yrkesroll med medmänsklighet, och att oavsett mängden erfarenhet man har upplevs samtalen som en emotionellt jobbig situation. Den anställdes profil i form av anställningslängd och ålder, samt chefens relation till den anställde, har också visat sig påverka chefernas känslor. Slutligen visar resultaten att respondenterna har genererat kunskap inom att ansvara över uppsägningssamtal främst genom sin praktiska erfarenhet, snarare än genom utbildningar.

Syftet med studien var att undersöka hur heltidsanställda upplevde sin arbetspsykologiska trygghet utifrån deras sociala relationer med kollegor och chefer. Det undersöktes även vilka specifika aspekter av relationerna med kollegor och chefer som heltidsanställda upplevde som mest betydelsefulla för deras arbetspsykologiska trygghet. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes åtta intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att heltidsanställda upplevde arbetspsykologisk trygghet genom tre huvudteman. Varje huvudtema hade två underteman som var mest betydelsefulla för deras arbetspsykologiska trygghet. Ett huvudtema var relationsskapande, med två underteman, kamratskap och samhörighet. Tillgänglighet var ett annat viktigt huvudtema där underteman var närvaro och be om hjälp. Syns jag så finns jag, var det tredje huvudtemat som resultatet visade, där kommunikation och prestation och förväntningar var underteman.

Syftet med studien var att utforska hur chefer värderar egenskaper relaterade till emotionell intelligens hos sina medarbetare och hur chefer upplever att dessa egenskaper kommer till uttryck hos deras medarbetare. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien bestod av 11 chefer från så väl privat som offentlig sektor. Könsfördelningen hos deltagarna var åtta kvinnor samt tre män. Studien baseras på Salovey och Myers teoretiska ramverk och förmågsmodell. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Analysen resulterade i fyra övergripande huvudteman med tillhörande underteman. Studiens resultat visade att EI relaterade förmågor värderas högt av chefer, men att olika förmågor värderas i olika situationer.  Resultatet visade även att det finns en avsaknad av formalisering kring vikten av detta. Dessa förmågor kommer också huvudsakligen till uttryck i utmanande situationer eller vid bristande EI relaterade förmågor. Resultatet visade även att cheferna upplever att det finns potentiella individuella skillnader i EI relaterade förmågor hos medarbetare.

Female and male managers in crisis - A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisis The purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet? The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA). The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare. / Our purpose with this study is to highlight the tools that may be required for the unit managers that they should be able to convey their leadership to their employees. This is due to the employees of the municipality are not completely satisfied with the leadership of the municipality or its managers, as evidenced in the employee survey conducted in 2014 by the municipality. In the same employee survey revealed also that the sick leave among employees in the municipality can depend on leadership. Therefore we have chosen to examine a part of the municipal unit managers and how they see their own leadership, and what they can do to get their employees to feel better and prevent sickness. When the time was to examine all unit managers within the chosen municipality, was elected the health and care administration unit managers out for our own survey. The results of our survey precipitated itself so that unit managers require more time to devote themselves to its employees and administrative support necessary to facilitate the unit managers. If the unit managers will receive more time to spend with their employees, it can create strong psychological ties between them, allowing the trust from employees to the unit managers will be strengthened. When trust is strengthened dare employees turn to their unit managers to tell how they feel. By picking out the administrative tasks and instead give them to an assistant, unit managers get more time to spend with his staff and from this they could possibly get an overview of how the business works. The overview enables them to make better strategic decisions for their business and employees.