Diss. Göteborg : University.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.

The aim of this master thesis is to examine how library managers have handled situations involving controversial lectures at their libraries. Lately, controversial lectures have upset public opinion and caused critical writing in local newspapers. Questions posed are: How do library managers handle controversial lectures, concerning freedom of speech, library directives and respect for human rights? The theoretical starting-point is Joacim Hansson’s definition of two ideological views on libraries, one educational and one liberal, and also an article about thoughts in post-modernism and modernism by Emily Knox. I have used the theoretical framework to define two ideological standpoints; the perspective of freedom and the perspective of responsibility, to illustrate the views of the informants. Semistructured interviews with library managers were conducted, and the results show that the informants more often expressed views close the perspective of freedom, than views close to the perspective of responsibility. The conclusion is that there is no complete consensus on how to interpret and follow the many directives being applicable to Swedish libraries. Public opinion and the risk of receiving criticism seem to have an important influence on decisions concerning controversial lectures. However, the study shows that both the perspective of freedom and the perspective of responsibility, in dealing with controversial speech, can be motivated by library managers in terms of acting in line with democratic values and library directives.

No description available.

Problemformulering och syfte: Chefer spenderar större delen av sin arbetstid åt att kommunicera. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare är en viktig del av många människors vardag och chefers kommunikation har visat sig kunna påverka både medarbetarnas hälsa och miljön på arbetsplatsen. Det går att säga att alla leder med kommunikation, men alla leder inte kommunikativt. Kommunikativt ledarskap är en term inom ledarskapsforskningen som nyligen har definierats och teoretiserats. Av den anledningen är utbudet av forskning som empiriskt bygger vidare på och verifierar termen begränsat. Syftet med denna studie är därför att verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ fallstudie bestående av intervjuer med tolv chefer utförts för att få en djupgående och detaljerad bild av deras uppfattningar av kommunikation och ledarskap. Intervjuerna utfördes med chefer på ett multinationellt företag, Valmet i Sundsvall, och till hjälp fanns en intervjumanual utformad efter studiens teoretiska ramverk. Huvudresultat: Studien visade att cheferna på Valmet uppfattar kommunikation som dialog och tvåvägskommunikation, samt att ledarskap innebär att ledare ska vara coachande, öppna och skapa delaktighet. Samtidigt uttrycks det finnas svårigheter i att leva upp till vad cheferna själva anser är bra ledarskap samt definitionen av kommunikativt ledarskap till följd av organisationens komplexa uppbyggnad och det faktum att flera av cheferna leder på distans. Utifrån det teoretiska ramverket inom kommunikativt ledarskap visar resultaten på att cheferna på Valmet på många sätt agerar som kommunikativa ledare, men att det lätt brister i delarna som handlar om öppenhet och att vara närvarande när ledarskapet sker på distans.

Problemformulering och syfte : Kommunikativt ledarskap är ett koncept som leder till mer framgångsrika och effektiva organisationer. Därför är det intressant ur ett samhällsperspektiv att ta reda på hur kommunikatörer bidrar till att implementera kommunikativt ledarskap i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikatörer på Sundsvalls kommun arbetar med att implementera och coacha chefer till ett mer kommunikativt ledarskap. Metod och material : Denna studie är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex kommunikatörer och tre chefer på Sundsvalls kommun har intervjuats. Intervjuobjekten fick svara på frågor om hur coachingen går till, begreppet Kommunikativt ledarskap och slutligen utmaningar kring dessa områden. Huvudresultat : Denna studie visar att coaching av cheferna till ett kommunikativt ledarskap sker slumpmässigt men inte strategiskt. Det är uttalat att kommunikatörerna ska stötta cheferna i kommunikation men det finns ingen förutbestämd plan för hur och när kommunikatörerna ska coacha cheferna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Decisions are made daily in organizations, both large and small. Earlier research shows that human behavior is affected by the physical environment and so our interest in whether organizations use office design as a strategic tool for increasing performance and productivity of their employees and furthermore how the basis for the decisions looks like, was woken. The purpose of this study is to examine what managers base their decisions on regarding office design and compare those decisions with existing theories of decision making and the current research on how various office environments impacts on individual staff performance. The empirical study is based on a comparative analysis since the underlying idea of our study was to see if the results differ in different organizations, depending on the managers' starting points for their decisions regarding office design. Semi- structured interviews were chosen as research method in the interviews. The results of the study shows that managers do have knowledge of office design and its impact on employee performance and productivity, but they do not use office design as a strategic tool. Managers decisions regarding office design originates from different backgrounds, depends on the size of the organization, business activity and different qualifications.