Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.

Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och är underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhällsuppdrag där olika mål ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förändringar som sker i samhället.Studiens syfte var att ta reda på hur enhetschefer inom Socialtjänsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmålen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom Socialtjänsten i Halmstad. Därefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för materialet. Slutsat-serna drogs sedan från empiri till teorier genom induktion.De viktigaste faktorerna som motiverar medarbetarna i målstyrningsarbetet utifrån ett chefs-perspektiv är att målen är tydliga så medarbetarna förstår syftet med målen. Att medarbetarna får vara delaktiga när målen planeras och utarbetas. Dels genom att de får vara med och be-sluta hur arbetet ska gå till samt att medarbetarna är delaktiga och involverade i ekonomin. Det individuella ansvaret hos varje medarbetare var också av vikt, det gör att medarbetaren får anta uppgifter som de är kunniga i och som de känner sig bekväma med. Lönen var däremot inte en avgörande faktor för att motiveras, ur chefens perspektiv. Utan istället verkar det vara betydande att medarbetarna får bekräftelse och beröm från chefen när denne utfört ett bra och betydande arbete. Att följa upp målen är också en motiverande faktor, då ser gruppen om de nått målen, för vid framgång motiveras medarbetarna. / Social Work in Sweden is conducted in public and private management and is subject to polit-ical control. Within the public administration finance politician’s administrations pursued a non-profit, working to implement policy ideas and visions in the work. All activities under political control works for different social function where different goals implement in order to further develop the business and adapt to the changes that taking place in society.The study's purpose was to find out how the unit managers in social services motivate their employees to fulfill the business goals coming from politicians. The study's empirical material gathered through interviews with four unit managers within social services in Halmstad. After that, empirical data has been interpreted through a hermeneutic approach to gain an under-standing of the material. The conclusions have been drawn from empirical work to theories through induction.The main factors that motivate employees in the goal orientation process from a manager's perspective are that the goals are clear so the employees understand the purpose of the targets. It is important that employees involved when the goals is planned. Partly by allowing them to participate and decide how the work will proceed and those employees are empowered and involved in the economy. The individual responsibility of each employee was also important, it means that the employee adopt task that they are knowledgeable in and that they feel com-fortable with. Salary, however, was not a critical factor to be motivated from manager´s per-spective. But instead it seems important that employees receive acknowledgment and praise from the manager when they performed a good and important work. To follow up the goals is also a motivating factor. Then, the group sees if they achieved the goals, because the employ-ee is motivated by success.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet. De slutsatser som studien kom fram till är att de främsta områdena som påverkar är: organisationskulturen, aktiva åtgärder, rekryteringen och individen själv.

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun. Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland. Den empiri som studien grundar sig på har främst insamlats via semistrukturerade intervjuer med två förvaltningschefer, en ekonomichef, en controller och tre verksamhetschefer inom tidigare nämnda förvaltningar och på kommunledningsförvaltningen. Resultat: Målstyrning inom bildnings- och socialförvaltningen upplevs av cheferna i stort fungera tillfredställande och den sammanlagda upplevelsen av styrmetoden är positiv vilket går emot tidigare forskning. Studien har funnit tydliga brister vad gäller uppföljning, återkoppling och dialog mellan verksamheterna och politikerna. Detta har skapat problem vid prioritering av mål och bidragit till att mål som fastslås lokalt ibland tappat verklighetsanknytning och gått emot vad verksamheter är ålagda av staten att utföra. / Background: Ninety percent of the Swedish municipalities use Management by Objectives (MBO) as their principal control system. According to scientist in the management by objectives area the control system is flawed. The objectives that are set up are often seen as vague and there is a lack of dialog and feedback between politicians and officials. Earlier research has primarily been focused on goal formulation and how the optimal MBO would look like. This study examines managers’ perceptions within a Swedish municipality. Aim: The purpose of this thesis is to examine how Management by Objectives is perceived by managers in a Swedish municipality Completion: In order to answer the purpose a deductive case study has been made on two administrations, educational and social service administration, within a municipality in Östergötland, Sweden. The empirical material that this thesis is based on is mainly collected through semi-structured interviews with two chief administrative officers, a chief accountant, a controller and three managers in the aforementioned departments and the municipal government administration. Results: MBO is perceived by the managers as functioning satisfyingly within the two administration centers. The general perception of MBO is, contrary to science, positive. This thesis has found shortcomings in areas such as feedback, dialog and follow-up. These shortcomings has created problems when prioritizing objectives and sometimes contributed to objectives that are set up locally, has lost its connection with reality and has gone against what the organization is bound to do by the law.

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning. Resultatet visar att företaget påverkar sina anställdas ledarskap och därmed är organisationsstruktur och kultur av betydelse. Trots att män och kvinnor beskriver sitt ledarskap på liknande vis, så visar använda teorier, på en stark koppling mellan ledarskap och maskulinitet. Resultatet visar även att denna koppling fortfarande lever kvar i våra samhällsideal genom stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap. Vidare belyser resultatet att det finns vissa skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap.

Syftet med uppsatsen var att undersöka relationen värdegrund och Employer Branding och dess påverkan på de anställda inom en organisation. Tre frågeställningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre frågeställningar var; Hur påverkar ett aktivt Employer Branding anställdas identifikation med en organisations värdegrund, Hur upplever anställda sina chefers förmedlade värdegrund och I hur stor utsträckning förenklar värdegrunden anställdas dagliga beslutsfattande. Undersökningsmetoden som valdes var kvantitativ med en enkät som undersökningsverktyg. Frågorna i enkäten operationaliserades utifrån uppsatsens teoretiska referensram med fokus på teoribildning utifrån artiklar och böcker som berörde värdegrund, värdegrundens komponenter, Employer Branding, Employer Branding som arbetsverktyg och processen ett arbete med Employer Branding. Operationaliseringen resulterade i tre grupper av enkätfrågorna. Undersökningen genomfördes på IKEA Karlstad som valdes till studieobjekt utifrån geografisk avgränsning och koppling till Universums undersökning Företagsbarometern som utkom 2012. IKEA Karlstad hade närmare 200 anställda vid studiens tillfälle och vi tryckte och delade ut 100 enkäter på plats till IKEAs medarbetare och chefer. Vårt urval blev ett så kallat bekvämlighetsurval där de anställda som fanns på plats besvarade enkäten. Undersökningen tog plats under tre dagar under tre utvalda tidsramar för att på så vis täcka in så stor del av arbetsstyrkans differentiering som möjlig och vi erhöll svar på 89 av de 100 enkäter vi tryckt för utdelning. Undersökningen visade att en internt och externt kommunicerad värdegrund genom Employer Branding bidrar till identifikation hos de anställda samt att chefernas förmedlade värdegrund upplevs tydligt om cheferna uppnår konsonans genom värdebaserat ledarskap. Om en företagskultur är manifest och interna handlingsplaner existerar bidrar det till anställdas tilltro till värderingarna och vägleder dem i deras dagliga beslutsfattande. Kontentan blev att om en kommunicerad och efterlevd värdegrund används på ett konsekvent sätt genom ett aktivt Employer Branding så gynnar det organisationen positivt genom minskad personalomsättning och en rekrytering av rätt personer för organisationen.

No description available.