Det ”gränslösa arbetet” är vitt utbrett i dagens samhälle och får konsekvenser för såväl individer som organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur chefer, i form av prefekter och föreståndare, upplever att ”det gränslösa arbetet” påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med prefekter och föreståndare inom akademin. De frågeställningar som besvarats är: ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet tar sig uttryck inom akademin?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö?” samt ”Hur upplever cheferna sin egen roll i att hantera effekter som kan uppstå av det gränslösa arbetet”. Analysen genomfördes med en fenomenologisk utgångspunkt och resulterade i ett antal teman utifrån frågeställningarna. För frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” tar sig uttryck inom akademin framkom två teman: frihet under ansvar och ett arbete utan slut. Vad gäller frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan bidra till en organisatorisk och social arbetsmiljö visade sig essensen i temat flexibilitet och egen kontroll. För den tredje frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö framkom två teman: otydliga gränser och distansering. Slutligen framkom essensen gällande frågeställningen hur cheferna upplever sin egen roll i att hantera de effekter som kan uppstå av det ”gränslösa arbetet” i temat skapa förutsättningar, minskad kontroll och förebilder.

En stor del av tidigare forskning visar att flexibla arbetsformer medför positiva konsekvenser för organisationer medan de missgynnar anställda. Vidare visar tidigare studier att konsultföretag generellt präglas av flexibelt arbete, samtidigt som de är beroende av de anställdas kompetens och prestation, vilket tyder på en motsättning inom tidigare forskning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur anställdas hantering av flexibla arbetsformer kan påverka konsultföretag. En kvalitativ undersökning har genomförts baserad på sex semi-strukturerade intervjuer med chefer från olika konsultföretag. Data analyserades utifrån en framtagen analysmodell baserad fem variabler; individens hantering av flexibilitet genom förtroende, individens arbetstillfredsställelse, individens arbetsprestation, organisationens personalomsättning och organisationens prestation. Resultatet tyder på att de flexibla arbetsformerna bidrar till en ökad arbetstillfredsställelse och arbetsprestation hos konsulterna, vilket medför en minskad personalomsättning samt en ökad lönsamhet för konsultföretagen. Vi kom därmed fram till att konsulternas hantering av de flexibla arbetsformerna generellt hade en positiv inverkan på studiens konsultföretag.

Organisationer där personal delar förståelse av olika organisatoriska aspekter har visat sig få positiva organisatoriska utfall inom olika områden, till exempel inom områden som arbetsmiljö och inlärningsklimat. Forskning har efterfrågat studier av olika personalgruppers preferenser till ledarskap. Syftet med enkätstudien var att undersökahur medarbetare och chefer ser på ledarskap och specifikt om grupperna uppvisar skillnader. De tre aspekter av ledarskap för vilka skillnader i attityder undersöktes var ledarstil (transformativ, transaktionell), chefsutveckling (ledarutveckling, ledarskapsutveckling) och fortbildning (UGL, värdegrundsbaserad, shibboleth). Metoden var en kvantitativ enkätstudie med ett i huvudsak bekvämlighetspräglat urval bestående av 69 personer. Data samlades in genom en online enkät. Designen och analysen fokuserade på att identifiera vilka ledarskapsattribut i de tre olika aspekternasom var önskade samt att se om grupperna medarbetare och chef skiljde sig åt i sina skattningar. Resultatet visade att medarbetare och chefer på det valda företaget överlag var ganska överens. Båda grupperna ansåg att transformativt ledarskap var mer önskvärt än transaktionellt, samt att värdegrundsbaserade ledarskapsutbildningar var mer intressanta än andra fortbildninssalternativ. En skillnad fanns mellan grupperna och det var att cheferna uppskattade ett transformativt ledarskap mer än vad medarbetarna gjorde. / Research has shown that congruence in attitudes among an organization’s staff can give benefits to the organization. Research in leadership therefore tries to understand organizational congruence in leadership preferences. The purpose of this study was to investigate how staff members in an organization view different aspects of leadership and specifically if managers and employees portray differences or similarities in their attitudes. Three dimensions of leadership were considered; desired leadershipstyle; supervisor development, and leadership training. The method was quantitative with empirical testing carried out through an online survey. 69 respondents from a large healthcare company in Sweden responded. The results show that overall the respondents prefer transformative leadership over transactional, and that values based leadership courses are preferred over classical group oriented courses and more modern, arts based leadership trainings. The two groups thus view leadership across the three dimensions similarly but one difference was noted: Supervisors preferred transformative leadership more than the employees did.

Titel: Anpassning av informella incitament under en kris och dess påverkan på motivation - En fallstudie på Techtronic Industries Författare: Emil Thiman, Louise Åsén, Casper Forsman Program: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning och ekonomistyrning Examinator: Petter Boye Handledare: Hans Lundberg Institution: Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar Bakgrund och problem: En fråga som kan vara svår att besvara är vad som egentligen motiverar människor. Chefer kan använda formella och informella incitament för att forma ett beteende de önskar att se hos de anställda. När en kris inträffar medför det ofta stor oro och osäkerhet vilket kan få en stor påverkan på motivationen. Corona-pandemin har medfört snabb omställning till ett mer digitalt arbete vilket ställer nya krav på chefernas uppgift att upprätthålla motivationen som blir påverkad under en kris. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera hur en verksamhet har anpassat de informella incitamenten för att upprätthålla motivationen under pandemin. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Techtronic Industries med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer med ändamålsenligt och snöbollsurval. Därefter har ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv tillämpats på det insamlade materialet. Slutsats: Det studerade företaget har varit väl rustat för att hantera corona tack vare organisationsstrukturen och redan väl etablerade kommunikationskanaler. En större anpassning av de informella incitamenten har inte varit nödvändig eftersom en tydlig negativ påverkan på motivationen inte kunnat identifieras. På grund av pandemins villkor har företaget inte haft möjlighet att erbjuda substitut för de sociala kontakter som gått förlorade. Nyckelord: Motivation, informella incitament, krishantering, försäljningsbolag, chefer och säljare.

Historiskt sett har segregeringen mellan könen alltid varit ett problem. Uppdelningen av arbetsmarknaden bidrar till våra olika förväntningar och de stämplar som finns på könen. Mångfalden begränsas av att vi rekryterar vår egen spegelbild. Syftet med studien är att undersöka om chefer rekryterar sin egen spegelbild. Följaktligen vill vi studera hur chefer kategoriserar utifrån kön samt vilka effekter det kan ge på mångfalden. Tidigare forskning visar att ledare strävar efter social likhet för att det ger trygghet, vi har lättare för att skapa nära relationer med de som är lika oss själva. Vi har därför valt att göra en vinjettstudie och individuella intervjuer med åtta chefer. Resultatet har analyserats med hjälp av textanalys. Resultatet visar att chefer tenderar att rekrytera den kandidat de känner mest likhet med, det behöver dock inte vara den stereotypa spegelbilden utan bara en del av den. Cheferna är medvetna om problematiken bakom spegelbilds rekrytering och den brist på mångfald det bidrar till. De har däremot inte tillräcklig med kunskap eller förståelse för att lägga den tid som krävs för att uppnå detta i sina rekryteringsprocesser. Studiens resultat visade att män och kvinnor inte får några stämplar beroende på sin könstillhörighet kopplat till tjänst, däremot kunde vi se tydliga stämplar kopplat till personliga egenskaper.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och ungefär en tredjedel av alla medarbetare är civila. Myndigheten har som strategisk inriktning att tillväxa och andelen civila chefer ökar. Denna studie utforskar dynamiken, förutsättningar och friktioner för samverkan, mellan militära och civila chefer inom den militära professionen, för att skapa en djupare förståelse för deras påverkan på den operativa effekten. Många civila chefer jobbar med att stödja och effektivisera arbetet i myndigheten och har samma befogenheter som militära chefer när det kommer till verksamhetsledning. I en friktionsfri miljö fungerar samverkan mellan civila och militära chefer, och synergieffekterna gynnar organisationen. Trots ett kollegialt förhållningssätt har civila och militära chefer olika utgångspunkter för sina normer och värderingar. Vid en beredskapshöjning ökar kraven på personalen i Försvarsmakten, och den civila personalen övergår till militär personal. De civila cheferna har då lagligt stöd att fatta beslut om våldsanvändning, även om det kan vara direkt olämpligt. Förutsättningarna mellan civila och militära chefer blir då mer och mer diffusa och är därav inte längre lika tydliga. Försvarsmaktens befattningsstruktur och mandatförhållanden behöver ses över. Det måste finnas förutsättningar för uppdragstaktik, och fördelningen mellan kärnverksamhet och stödjande verksamhet behöver utredas. De civila cheferna måste ges möjlighet att förstå den militära kontexten och spänningarna mellan professionerna inom den militära professionen måste omhändertas. Kärnan av studien är en empirisk kartläggning som inhämtats genom intervjuer och är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där analysen är inspirerad av Grounded Theory. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden's largest government agencies. Approximately one third of all employees are civilians and its strategic focus is currently to grow and the proportion of civilian managers is increasing. This study explores the dynamics, conditions and frictions for collaboration, between military and civilian leadership within the military profession, in order to create a deeper understanding of their impact on operational outcome. One of the main duties for civilian managers is to support and increase the efficiency of the work for the Swedish Armed Forces. When it comes to operational management civilians have the same authority as the officers in a frictionless environment. The organization benefits of the collaboration between civilian and military leadership, when the operational is running smoothly. Despite a collegial approach, civilian and military managers have different point of views regarding their norms and values. At a contingency escalation, the demands on the personnel in the Swedish Armed Forces elevate. The civilian personnel will switch to military personnel and the civil managers then have legal support to make decisions about the use of force, although this may be directly inappropriate. The basic presumptions between civilian and military leadership are becoming more diffuse and less clear. The staff structure and mandate conditions need to be reviewed. There must be prerequisites for mission-type tactics, and the distribution between core and support activities needs to be investigated. The civilian managers must be given the opportunity to understand the military context and the tensions between the professions in the military profession must be dealt with. The core of this thesis is an empirical mapping of data, which were obtained through interviews. The study is based on a qualitative research method with an inductive approach where the final analysis is inspired by Grounded Theory.

The aim of our study was to investigate how women in management positions experience the relationship between parenthood and their careers. We also wanted to study how these women experienced expectations from society on parenting in relation to their careers. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with eight women in management positions. We analyzed the data from a gender perspective with the help of authors Connell's and Pearse's (2015) concepts of gender domain, gender regime, gender order and gender roles. We also used Elvin-Nowak's and Thomsson's (2001) discourses maintain separate spheres and availability and immunization. Magnusson's (2006) concepts of limitations and delimitations as well as West´s and Zimmerman's (1987) concept doing gender were also applied to the data analysis. The results from our study showed that female managers could be divided into two groups. One group where parenthood was valued higher than professional life and where the female managers had longer parental leave and more days of child care than their partners. The second group valued professional life higher than parenthood and the female managers in this group had shorter parental leave and fewer days of child care than their partners. However, all study participants, no matter the group, felt that parenting and professional life interacted with each other and that one sphere affected the other. Thus, the study participants could not at the same time be as involved in parenting as in their professional life or vice versa. Participants who chose to take greater responsibility for child care did not experience any views from society whilst participants who took less responsibility for child care did. The views were based on the expectations from society on motherhood in relation to a management position.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer påverkas av rådande krissituation orsakad av Covid-19 och vad det får för konsekvenser för deras ledarskap för lärande. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Hur upplever chefer att deras roll påverkas av rådande krissituation?”, “Hur arbetar chefer med samt skapar förutsättningar för lärande i rådande krissituation?” samt “Vilken typ av lärande främjar chefer i rådande krissituation?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser och branscher, där samtliga har personalansvar samt ansvar för medarbetares lärande och utveckling. Resultatet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk: Två typer av ledarskap för lärande (Wallo, 2008). Resultatet visar att informanternas ledarskap för lärande och rollen som chef framförallt påverkas av distansarbete, förändrade anställningar och oro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter delger cheferna att såväl planerade som spontana aktiviteter ställs in, men att framförallt de spontana lärandetillfällena uteblir. För att fortsätta skapa förutsättningar för lärande, menar cheferna att det krävs mer planering än vanligt och att möten är en viktig lärandeinsats för kunskapsdelning, informationsutbyte och uppföljning kring såväl arbetsuppgifter som oroskänslor. Många chefer i vår studie beskriver framförallt information och grundläggande kunskap som avgörande och högt prioriterade i rådande krissituation. Resultatet i vår studie visar även att många ledare alternerar mellan såväl roller som de olika ledarskapsstilarna för lärande. / This qualitative study aims to contribute with knowledge about how managers are affected by the current crisis caused by Covid-19 and how it has had consequences for their leadership for learning. This is done through the research questions: "How do managers experience that their role is affected by the current crisis situation?", "How do managers work with and create the conditions for learning in the current crisis situation?" and "What kind of learning do managers promote in the current crisis?". The survey was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different workplaces and industries, all of whom have staff responsibility and responsibility for employee learning and development. The result has been analyzed through a deductive thematic analysis based on the study's theoretical framework: Two types of leadership for learning (Wallo, 2008). The result shows that the informants' leadership for learning and their role as manager is mainly affected by distance work, changed employments and concern among the employees. Regarding activities, managers describe that both planned and spontaneous activities are cancelled, especially the spontaneous learning opportunities are absent. In order to continue creating the conditions for learning, the managers believe that more planning is required than usual and that meetings are an important learning activity for knowledge sharing, information exchange and follow-up, regarding both tasks and feelings of concern. Many managers in our study primarily describe information and basic knowledge as crucial and highly prioritized in the current crisis situation. The results in our study also show that many leaders alternate between both roles and different leadership styles for learning.

Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.

I december 2019 konstaterades en ny farsot, covid-19. Ett luftburet virus som snabbt spred sig över hela världen, krisen var ett faktum. En kris som utmynnade i ett omfattande merarbete för kommunala chefer inom vård och omsorg, detta då andra arbetsuppgifter fick ställas åt sidan för att istället fokusera på att hantera krisen. Modern forskning inom området krishantering handlar om det strategiska arbetet med förberedelser och förebyggande åtgärder, etablering av krisplaner och krisgrupper, samt att ta lärdom från tidigare kriser. Detta kombinerat med, att i rollen som enhetschef finns ett ansvar för att bibehålla styrning och stabilitet, detta även vid en kris, att se till så att verksamheterna kan bedrivas. Detta tillsammans utmynnar i studiens syfte, vilket är att undersöka och att identifiera de prövningar som kommunala chefer inom vård och omsorg upplevt till följd av covid-19 som kris. Studien kommer att ha sitt fokus i de kommunala cheferna inom vård och omsorgs upplevelser att hantera kris kopplat till covidpandemin. Genom att kartlägga de kommunala chefernas upplevelser och erfarenheter av arbetet att hantera kris, har vi som målsättning att skapa en ökad förståelse och ökad kunskap om krishanteringsarbete. Dessutom ämnar vi att kunna ge praktiska rekommendationer till kommunala chefer inom vård och omsorg samt deras kommuner (men även andra) i arbetet med att hantera kris.Studien kommer att besvara följande frågeställningar:- Hur var kommunala chefer inom vård och omsorg förberedda gällande krishantering för att hantera covid-19?- Vilka utmaningar har covid-19 pandemin skapat för kommunala chefer inom vård och omsorg?- Vilka lärdomar har kommunala chefer inom vård och omsorg tagit i samband med covid-19?Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i kommunala chefer inom vård och omsorgs upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19. I denna studie har empiri-insamlingen skett genom tio semistrukturerade intervjuer med kommunala chefer inom vård och omsorg. Efter genomförda intervjuer har den insamlade empirin, redovisats, sammanställts och analyserats. Detta har gjorts mot tidigare forskning i form av ett teoretisk ramverk som utgår ifrån att arbetet med krishantering består av tre delar. Dessa delar är innan kris, under kris och efter kris. Baserat på detta teoretiska ramverk har kommunala chefer inom vård och omsorg delat med sig av sina upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19.Genom att analysera insamlad empiri gentemot studiens teoretiska referensram har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Dessutom har kommunala chefers upplevelser av krishantering kopplat till covid-19 genererat insikter i form av, en ökad kunskap och förståelse för hur arbetet med krishantering varit kopplat till covid-19 samt hur arbetet med krishantering varit inom kommunal verksamhet. Resultatet från studien indikerar att arbetet med krishantering under covid-19 skett på uppstuds och att det därmed finns förbättringsmöjligheter gällande detta arbetet kopplat till tidigare forskning. Detta i form av ett ökat förebyggande arbete och förberedelser inför kris, införandet av krisgrupp samt användandet av kommunikationsplaner under kris, och att verkligen ta tag i uppföljningsarbetet fortast möjligt, efter kris.