Arbetsförmedlingen har under en lång tid arbetat för att minska arbetslösheten i Sverige. Arbetsförmedlingen är en av Sveriges största myndigheter som arbetar och ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Det byråkratiska styret tillsammans med storleken på organisationen gör det oerhört intressant att vidare studera dess ledarskap med kultur och organisationsstruktur som faktorer. Syftet med studien är att ta reda på hur Arbetsförmedlingens chefer upplever ledarskapet i förhållande till organisationsstruktur och kultur i den pågående reformeringen.  Teoretiska utgångspunkterna som används i studien är Webers organisationsteori, Scheins kulturella perspektiv och olika definitioner av ledarskap. Metoden som används är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där jag ställer frågor och respondenterna besvarar genom att belysa livsvärden de upplever på sin arbetsplats. Det framgår av resultaten i studien att Arbetsförmedlingens verksamhet är byråkratisk/hierarkisk styrd med en centraliserad styrning högt upp i organisationen och en mer decentraliserad styrning lägre ned i organisationen. Vidare framgår av resultaten att en kulturövergång har skett i samband med den pågående reformeringen och att detta i sin tur har haft en påverkan på chefernas ledarskap. Intervjupersonerna upplever att en stor anledning till detta är att det gått mot ett mer digitaliserat arbete. Organisationsstrukturen som sådan i den pågående reformeringen har inte haft en lika hög eller direkt inverkan på chefernas ledarskap. Slutligen går det att dra slutsatsen att Arbetsförmedlingens chefer utövar en ledarskapsstil utifrån ”det demokratiska ledarskapet” då samtliga intervjupersoner menar att medarbetare ofta är med och påverkar beslutsfattandet. / The Swedish Public Employment Service has for a long time worked to reduce unemployment in Sweden. The Swedish Public Employment Service is one of Sweden's largest authorities that works and is responsible for labor market policy. The bureaucratic government together with the size of the organization makes it extremely interesting to further study its leadership with culture and organizational structure as factors. The purpose of the study is to find out how the Swedish Public Employment Service managers experience leadership in relation to organizational structure and culture in the ongoing reform.  The theoretical starting points used in the study are Weber's organizational theory, Schein's cultural perspective and different definitions of leadership. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews where I ask questions and the respondents answer by highlighting the life values they experience in their workplace. It appears from the results of the study that Swedish Public Employment Service operations are bureaucratically/ hierarchically controlled with a centralized control high up in the organization and a more decentralized control the further down in the organization you come. Furthermore, the results show that a cultural transition has taken place in connection with the ongoing reform and that this in turn has had an impact on the managers' leadership. The interviewees feel that a major reason for this is that they have moved towards more digitalized work. The organizational structure as such in the ongoing reform has not had as high or direct an impact on the leadership of managers. Finally, it can be concluded that Swedish Public Employment Service managers exercise a leadership style based on “democratic leadership” as all interviewees believe that employees are often involved and influence decision-making.

Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion. / In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.

Ett virus vid namn Covid-19 spred sig i början av 2020 över världen och tvingade människor att arbeta på distans. Vad tycker cheferna om distansarbetet och hur påverkar det deras syn på hur de vill fortsätta med distansarbetet efter att pandemin är över? Syftet är att beskriva chefers positiva och negativa inställning till distansarbetet samt hur det påverkar deras inställning till distansarbete efter Covid-19. Studien är grundad i en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi där intervjuer, enkäter och sekundärdata används för att skapa en triangulering. Studien undersöker chefer som arbetat på distans och hur deras upplevelser och åsikter påverkats av distansarbetet. Cheferna har både positiva och negativa inställningar till att arbeta på distans, dessa inställningar påverkade deras syn på hur arbetet skulle se ut efter pandemin. De positiva effekterna var aspekter som ansågs göra distansarbetet mer effektivt och som hade positiv påverkan på livsbalansen för dem. De negativa effekterna ansåg till största delen vara ensamhet och skapade en avsaknad till kontakt. Det framgår att de positiva effekterna påverkade viljan att fortsätta arbeta på distans medan de negativa effekterna påverkade cheferna att inte vilja arbeta helt på distans. Det tillsammans med inställningar om vad som kunde påverka framtidens distansarbete bidrog till en hybridlösning. Vilket med andra ord är att chefers optimala arbetssituation är att arbeta 2–3 dagar på distans och resterande på kontoret. / A virus called Covid-19 spread around the world in early 2020, forcing people to work remotely. What do managers think about teleworking and how does it affect their view of how they want to continue teleworking after the pandemic is over? The purpose is to describe the manager's positive and negative attitude to telework and how it affects their attitude to telework after Covid-19. The study is based on a qualitative and quantitative research strategy where interviews, questionnaires and secondary data are used to create a triangulation. The study examines managers who worked remotely and how their experiences and touch affect the telework. The managers have both positive and negative attitudes to working remotely and these led on to how they thought the work after the pandemic would look like. The positive effects were aspects that were considered to make teleworking more efficient and that had a positive effect on their life balance. The negative effects were largely considered to be solitary and created a lack of contact. They show that the positive effects influenced the willingness to continue working remotely, while the negative effects influenced managers not to want to work entirely remotely. This, together with attitudes about what could affect future teleworking, contributed to a hybrid solution. Which in other words is that the leader optimal work situation is to work 2-3 days remotely and the rest in the office.

Problemformulering: Flexibelt arbete har blivit allt vanligare i arbetslivet, vilket innebär att enskilda medarbetare har ökat inflytande över när, var och hur de utför sitt arbete. Flexibelt arbete har visats kunna påverka medarbetares psykosociala arbetsmiljö såväl positivt som negativt vilket gör att tillväxten av flexibelt arbete ställer högre krav på- och bidrar till nya utmaningar för chefer, inte minst vad gäller det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syfte: Syftet med studien var att studera chefers upplevelser av att leda det psykosociala arbetsmiljöarbetet i organisationer med flexibelt arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där nio chefer inom kommunal verksamhet intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, med manifest tolkning. Resultat och slutsats: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt tretton underkategorier. Flexibelt arbete bidrar med en rad chefs- och ledarskapsutmaningar kopplade till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Trots detta var inställningen till flexibelt arbete i huvudsak positiv bland cheferna, vilket i stor utsträckning berodde på de övervägande positiva effekterna flexibelt arbete visat sig ha på medarbetare och deras välmående. Därför dras slutsatsen att de chefs- och ledarskapsutmaningar som identifierats i studien kompenseras av de positiva effekter flexibelt arbete har på medarbetare, vilket är gynnsamt för ett hållbart psykosocialt arbetsmiljöarbete. / Aim: The aim of the study was to study managers' experiences of leading the psychosocial work environment work in organizations with flexible work.  Method: To answer the purpose, a qualitative method with an inductive approach has been applied. Data was collected through semi-structured interviews where nine managers in municipal operations were interviewed. The interviews were transcribed and the material was analyzed with a qualitative content analysis, with manifest interpretation.   Results and conclusion: The analysis resulted in four main categories with a total of thirteen subcategories. The results showed that flexible work contributes to managerial and leadership challenges linked to psychosocial work environment work. Despite this, attitudes towards flexible working were generally positive among managers, largely due to the predominantly positive effects flexible working was shown to have on employees and their well-being. Therefore, it is concluded that the managerial and leadership challenges identified in the study are compensated by the positive effects flexible working has on employees and their well-being, which is favorable for sustainable psychosocial work environment work.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen beträffande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete i offentlig projektmiljö. Det har skett genom att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos chefer med arbetsmiljöansvar för medarbetare som arbetar i projekt. I studien tillämpades kvalitativ metod, semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio stycken chefer som var verksamma inom tio olika organisationer inom offentlig sektor. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterande i fyra teman; 1) ”Strukturen, kulturen och hur:en”, 2) ”Ansvar, resurser och rollförväntningar”, 3) ”De potentiella riskerna för arbetsrelaterad ohälsa” samt 4) ”Pågående utvecklingsarbeten och identifierade utvecklingsområden”. Studiens viktigaste resultat är att förmedla en sammanställning av vilka framgångsfaktorer och utmaningar samt vilken utvecklingspotential som kan finnas i fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den offentliga projektmiljön utifrån chefernas beskrivningar. I sammanhanget visade sig dialog, kompetens, erfarenhet, engagemang, omtanke, lärande, samarbete, adekvata rutiner samt tydlighet beträffande ansvar och förväntningar rörande roller och uppdrag vara viktiga aspekter. Resultatet synliggör betydelsen av att arbetsmiljöansvariga chefer har erfarenhet och kompetens inom projektledning. Resultatet synliggör även att engagemang i styrgrupper, utifrån rollen som resursägare, kan ge chefer värdefull information beträffande arbetsmiljön i de projekt som bedrivs samt möjlighet att kunna agera på arbetsmiljöansvaret. Resultatet belyser också vilket ansvar som chefer uppfattar att de själva, projektmedarbetare och projektledare har beträffande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i projekt. Dessutom synliggör resultatet betydelsen av rollförväntningar bland involverade parter. Exempelvis projektledares informella ansvar och inverkan i fråga om arbetsmiljön i projekt. Studiens viktigaste slutsats är att både individer, strukturer, organisationskultur, relativ makt och status, relationer och adekvata rutiner har en betydande inverkan för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i de offentliga projektmiljöer som undersöktes, vilket är viktiga insikter för att kunna främja social hållbarhet i projekt. / The purpose of this study was to increase knowledge regarding organizational and social work environment management in public project environments. This has been done by investigating the perceptions and experiences of managers with work environment responsibility for employees working in projects. The study applied a qualitative method, semi-structured interviews were used as a data collection method. A total of ten managers who were active in ten different organizations in the public sector were interviewed. The collected data material was analyzed using thematic analysis and the analysis resulted in four themes; 1) "The structure, culture and how", 2) "Responsibility, resources and role expectations", 3) "The potential risks for work-related ill health" and 4) "Ongoing development work and identified development areas". The main result of the study is to provide a summary of the success factors and challenges as well as the development potential that may exist in terms of the organizational and social work environment in the public project environment based on the managers' descriptions. In this context, dialog, competence, experience, commitment, care, learning, cooperation, adequate routines and clarity regarding responsibilities and expectations regarding roles and assignments proved to be important aspects. The results reveal the importance of HR managers having experience and competence in project management. The results also show that involvement in steering groups, based on the role of resource owner, can provide managers with valuable information regarding the work environment in the projects being conducted and the opportunity to act on the work environment responsibility. The result also highlights the responsibility that managers perceive that they themselves, project employees and project managers have regarding the organizational and social work environment in projects. In addition, the results highlight the importance of role expectations among the parties involved. For example, the project manager's informal responsibility and impact in terms of the work environment in projects. The main conclusion of the study is that both individuals, structures, organizational culture, relative power and status, relationships and adequate procedures have a significant impact on the organizational and social work environment in the public project environments studied, which are important insights for promoting social sustainability in projects.

Till följd av den pandemi som covid-19 orsakade ställde många arbetsplatser om till distansarbete på grund av de råd och rekommendationer om hemarbete. Nu, i en tid efter pandemin, alternerar många mellan arbete hemifrån och på arbetsplatsen, så kallat hybridarbete. Detta ställer nya krav på arbetstagare, men framför allt på chefer. Syftet med denna studie är således att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda arbetstagare på den hybrida arbetsplatsen. För att uppfylla syftet bearbetades följande forskningsfrågor fram; ”hur ser cheferna på hybridledarskap jämfört med ledarskap enbart på distans och enbart på plats?” och ”hur upplever cheferna ledarskapsprocessen kopplat till den sociala arbetsmiljön?”. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju semistrukturerade intervjuer har tillämpats som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som består av situationsanpassat ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning samt social arbetsmiljö.  Resultatet visar att cheferna inom de två studerade organisationerna upplever att det är enkelt att leda arbetstagarna på den hybrida arbetsplatsen. Det framkommer att detta tycks bero på att de är vana vid att leda enbart på distans och att det har lett till en ökad tillit som är till fördel under det rådande hybridarbetet. Vidare tycks även hybridarbetet möjliggöra bättre individanpassning, där cheferna kan erbjuda en högre grad av flexibilitet än någonsin tidigare. Resultatet påvisar också att den fysiska arbetsplatsen är av stor betydelse för den sociala arbetsmiljön samt att det finns några utmaningar med hybridledarskapet som bör uppmärksammas.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.

Under senare år har vi övergått från ett traditionellt kontorsarbete till att delvis, eller mestadels, arbeta hemifrån. De flesta av våra hem har varit och är fortfarande en del av vår arbetsplats. Det nya arbetssättet betonas som det “nya, normala” hybridarbetet. Vår kvalitativa studie har i syfte att ge läsaren en djupare förståelse kring chefers attityd till det “nya normala” hybridarbetet. Vidare kommer studien ge läsaren kännedom hur chefer upplever att de kan ge medarbetare utrymme till självständighet i kombination med krav och stöd vid hybridarbetet.   Centrala begrepp som attityder, organisationsförändring, förändringsmotstånd och ledarskap kommer att redogöras. Vidare kommer tidigare forskning om distansledarskapets möjligheter och utmaningar. Sedan redovisas hybridledarskapets möjligheter och utmaningar och autonomi. Studiens teoretiska referensram utgörs av Karasek och Theorells krav- kontroll och stödmodell för att skapa förståelse hur chefer kan kombinera krav- kontroll och stöd vid hybridarbetet.     Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i val av metod och genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är chefer inom offentlig verksamhet och har arbetat på en hybridarbetsätt i minst ett år. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysprocessen.    Studiens resultat påvisar att chefer har en positiv attityd till hybridarbetet. Detta beskrivs genom att respondenterna upplever en större flexibilitet i och med det nya arbetssättet. Den förbättrade flexibiliteten bygger på tillit och kommunikation mellan cheferna och medarbetarna. Studiens resultat synliggör även att alla chefer utom två upplever att de ger sina medarbetare en hög självständighet i kombination med högt krav och högt stöd.

This thesis is intended to study and identify in which ways emotional intelligence is characterized in managers' leadership in a global workplace. The study investigates what managers think about their own emotional intelligence and how they are perceived by their employees. For several decades, there have been a variety of names for the soft characteristics that make a person have the ability to manage and understand one's own and other's emotions, such as character, personality and soft skills, but today we categorize this under the concept of emotional intelligence (Goleman, 1998). This interview study has used a qualitative method to conduct an empirical investigation of a global e-commerce company, in which a total of ten semi-interviews have been conducted. The research results show that the managers within the company consider themselves to have a relatively high level of emotional intelligence, which is also consistent with the employees' perception. Thus, one can also interpret its claims from the presented theoretical framework that we used fundamentally in this investigation. The study found no differences between the managers' views of themselves in relation to the employees' views, but instead found differences between the different managers' behavior through their employees' perceptions of them.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering.  Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.