The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte. Emellertid har direkta referenser till begreppet barnets bästa ökat, främst i domarna från år 2012. Resultatet kan antas härröra ur de reformer som gjorts i föräldrabalken år 2006. En annan viktig slutsats vi kommit fram till rör hur barnets bästa alltid verkar vara situationsbundet. / The child's best interest is described by researchers as elusive. Despite this, the concept is statutory and should be essential to decisions regarding custody, residence and contact. The purpose of this study was to inquire Gävle district court's discussion of the child's best interest in custody, residence and contact judgments in 1992, 2002 and 2012, and to study whether the arguing changed over time. Text analysis was applied to analyze data which then was studied by perspectives of socialconstructionism and sociology of law. A prominent result was that the district court's discussion of the child’s best interest is usually made indirectly. However, direct references to the concept of the child’s best interest increased, mainly in the judgments from 2012. This result might derive from the reforms made in the Swedish Parental Code in 2006. Another important conclusion we have come to concern is that the child’s best interest seem to be inconstant.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på ett fritidshem uppfattar sina egna möjligheter till delaktighet och inflytande på fritidshemmet. Med en fenomenografisk forskningsansats har empirin samlats in och bearbetats för att visa på elevernas olika uppfattningar om deras delaktighet och inflytande. Materialet har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt samt begreppen being, becomings och barns perspektiv. Resultaten visar att en större del av eleverna på fritidshemmet anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, när det gäller styrda och fria aktiviteter. Dock är elevernas uppfattningar om hur detta går till varierande och flera elever önskar sig samtidigt större möjligheter till delaktighet och inflytande. Resultaten visar även att eleverna tänker olika kring vilka sammanhang de helst skulle vilja vara med och bestämma i. / The purpose of this study is to explore how pupils at one leisure time centre (LTC) perceive their opportunities of participation and influence. With Phenomenography as a research approach the empirical data has been obtained and processed to indicate the pupil’s different perceptions of their participation and influence. The theoretical framework for the analysis is a combination of childhood sociology, being, becomings and child’s perspectives. Results show that a majority of the pupils feel that they are given opportunities to participate and influence the activities at the LTC. There is however a variation of the pupils perceptions of how this is made and several pupils wish that they were given more opportunities to participate and influence. Results also show that the pupils have different ideas of what context they would rather see themselves being able to influence the LTC.

Submitted by isabela.moljf@hotmail.com (isabela.moljf@hotmail.com) on 2017-02-23T11:18:20Z No. of bitstreams: 1 flaviogarciadeoliveira.pdf: 1333988 bytes, checksum: 601cd1c0518dd0e6cf5e0d584b4bd4d5 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-23T11:57:06Z (GMT) No. of bitstreams: 1 flaviogarciadeoliveira.pdf: 1333988 bytes, checksum: 601cd1c0518dd0e6cf5e0d584b4bd4d5 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-02-23T11:57:34Z (GMT) No. of bitstreams: 1 flaviogarciadeoliveira.pdf: 1333988 bytes, checksum: 601cd1c0518dd0e6cf5e0d584b4bd4d5 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-02-23T11:57:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 flaviogarciadeoliveira.pdf: 1333988 bytes, checksum: 601cd1c0518dd0e6cf5e0d584b4bd4d5 (MD5) Previous issue date: 2007-06-26 / Este trabalho se constituiu a partir de uma pesquisa qualitativa de abordagem histórico-cultural, tendo como base teórica as idéias de Lev Vygotsky sobre linguagem e desenvolvimento cultural. A pesquisa buscou acompanhar e compreender o processo de desenvolvimento cultural de uma criança dos 12 aos 20 meses de idade focando a emergência da linguagem e o desenvolvimento da relação consciente desta com a água a partir da interação vivida com sua professora em situação de aula de natação. O trabalho de campo foi realizado na escola de natação do Colégio dos Jesuítas de Juiz de Fora. Um processo de aulas com 8 meses de duração fez com que essa criança percorresse o período de pesquisa, mais ou menos dos 12 aos 20 meses de vida. As aulas foram individuais com duração de 20 minutos, duas vezes por semana, e foram registradas através de vídeo-gravação e notas de campo. Dessa forma, foi documentado, neste período, os primeiros passos da criança no campo dos significados culturais. / This work is a spin off of qualitative research of cultural-historical approach, being based on the ideas of Lev Vygotsky about language and cultural development. The research aimed to follow and understand the cultural process of development of a child from his 12 to 20 month of age focusing on the language emergence and the development of the conscious relationship between child and water as from the cultural interaction with the teacher in the context of swimming class. The field research has been accomplished at the swimming facility over Colégio dos Jesuítas in Juiz de Fora. A eight month long class set had made this child go through the research process (from his 12 to his 20 month of age). The classes were individual lasting 20 minutes each, twice a week, and were then video taped and notes were taken. In this fashion it was documented, in this period, the kid’s first steps towards the field of cultural meanings.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma upplever att barnperspektivet beaktas i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom Kriminalvården, Socialtjänsten och Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) har genomförts, samt analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framkom tre kategorier och sex subkategorier av analysen. Av resultatet framkom att det är av vikt att beakta ett barnperspektiv i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. I studien framkom också att de yrkesverksamma arbetar utefter barnet på olika sätt beroende på vilken aktör de arbetar inom. Samt att samverkan har en betydelse för hur arbetet kring dessa barn sker idag och i framtiden. Avsikten med studien är att bidra med en medvetenhet kring vikten av att se till vad som är bäst för barnet i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Resultatet visar också på vilken betydelse yrkesverksammas arbete och utförande har för dessa barn. / The main purpose of this study was to examine how professionals experience that the child’s perspective is considered in cases where children have at least one parent in custody. Interviews with five professionals working within probation service, social service and ”Bufff” (Child and youth with parent/family member in custody) have been completed, and analysed using a qualitative content analysis. The analysis generated three categories and six sub-categories. Results show that it is of great importance to consider a child’s perspective in cases where children have at least one parent in custody. The study also shows that professionals work differently according to the child’s needs depending on the area in which they work, and that cooperation and communication is of great importance for how the work is handled today and hereafter. The intention of the study was to contribute with an awareness about the importance of looking at the child’s needs in cases where the child has at least one parent in custody. The results also show that the work and how it is performed is of great importance for these children.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa komplexiteten i familjerättens utredningar gällande umgänge i relation till handlingsutrymme, barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Tolv familjerättssekreterare i nio olika kommuner har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjudesign. Insamlad data har sedan analyserats för att belysa de aspekter som skildrar familjerättssekreterarnas upplevelse kring hur deras utredningar utförs. Resultatet påvisar att informanternas arbete gällande den materiella utredningen har stora likheter med varandra, men att tillvägagångssättet under utredningarna skiljer sig åt mellan dem, både när det kommer till tidsåtgång, antal barnsamtal samt nyttjandet av manualer eller metoder. Studien påvisar även att familjerättssekreterarna upplever sig ha en hög grad av handlingsutrymme som de värnar om, då detta utgör möjligheten till att göra bedömningar utifrån det enskilda barnets bästa i dennes unika situation. / The main purpose of this study is to shed light on the complexity of family court investigations regarding visitation rights in relation to scope of action, child perspective and a child’s perspective. Twelve family court secretaries at nine different municipalities have been interviewed according to a semi-structured interview design. Collected data has then been analyzed to shed light on the aspects that the family court secretaries experience regarding how their investigations are conducted. The result shows that the work of the informants regarding the material investigations has great similarities, but that the procedure during the investigations differs between them, both when it comes to time spent on the investigations, the number of discourse with the child and the use of manuals or methods. The study also shows that the family court secretaries experience that they have a high level of scope of action which they cherish, as this forms the opportunity to make assessments based on the individual child's best interests in its unique situation.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.

The study provides a brief overview of the most important legal instruments in the international, regional and national framework on the development and promotion of children’s rights. Basically, it examines the continuous and pervasive violation of children’s rights despite the progressive instruments that have been adopted to ensure the proper and effective realization of these rights. It focuses on three different countries in Africa: South Africa, Ethiopia and Nigeria because of the value-laden nature of the progressive laws adopted by these countries in the protection of children’s rights. Specific roles and actions taken by international, regional and national monitoring bodies are highlighted to indicate their effectiveness in promoting and fulfilling rights for children. Country reports on the situation of children are examined in the context of realization of salient rights for children amidst the different judicial, political and socio-cultural settings. Emerging judgments and judicial developments that have limited and advanced the realization of rights for children in the specific country context were explored. Conclusions and recommendations are made. / Public, Constitutional, & International Law / LLM

The study provides a brief overview of the most important legal instruments in the international, regional and national framework on the development and promotion of children’s rights. Basically, it examines the continuous and pervasive violation of children’s rights despite the progressive instruments that have been adopted to ensure the proper and effective realization of these rights. It focuses on three different countries in Africa: South Africa, Ethiopia and Nigeria because of the value-laden nature of the progressive laws adopted by these countries in the protection of children’s rights. Specific roles and actions taken by international, regional and national monitoring bodies are highlighted to indicate their effectiveness in promoting and fulfilling rights for children. Country reports on the situation of children are examined in the context of realization of salient rights for children amidst the different judicial, political and socio-cultural settings. Emerging judgments and judicial developments that have limited and advanced the realization of rights for children in the specific country context were explored. Conclusions and recommendations are made. / Public, Constitutional, and International Law / LL. M.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.