Thesis (Ph. D.)--Case Western Reserve University, 2006. / [School of Medicine] Department of Epidemiology and Biostatistics. Includes bibliographical references. Available online via OhioLINK's ETD Center.

Philosophiae Doctor - PhD / In South Africa the general dental practitioner has sole re$ponsibility for the provision of child dental care. Accordingly, at Stellenbosch University the objective of the undergraduate paedodontic curriculum is to train a general dental practitioner who is able to provide comprehensive dental care for all categories of children.As this approach is not in accordance with that prevailing in most countries, particularly countries acknowledged to be leaders in the field of 'paedodontics, the objective of this investigation is to examine and test the validity of the philosophy of paedodontic education as it exists in South Africa in general and at the University of Stellenbosch in particular.

Syfte: Att studera bvc-sjuksköterskors erfarenheter av familjer med förekomst av nedstämdhet efter förlossning. Bakgrund: Nyblivna föräldrar kan drabbas av förlossningsdepression och nedstämdhet efter förlossning. Detta kan störa den viktiga anknytningen till barnet och ge långsiktiga negativa konsekvenser för barnets fortsatta kognitiva och känslomässiga utveckling. Barnhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa hos barnet, bedriva hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, samt bidra till hälsosamma relationer inom familjen. Enligt familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en enhet och om en familjemedlem drabbas av ohälsa påverkar det hela familjen. Design: En kvalitativ design valdes för studien. Metod: Sju bvc-sjuksköterskor intervjuades våren 2017 och den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Bvc- sjuksköterskornas erfarenhet är att föräldrarollen påverkas vid nedstämdhet vilket i sin tur kan påverkar anknytningen till barnet och relationerna inom familjen. Bvc-sjuksköterskornas erfarenheter visar också att det finns fördelar med att involvera hela familjen, men att bvc- sjuksköterskorna inte alltid känner sig trygga i att erbjuda stöd till familjen relaterat till brist på utbildning och erfarenhet. Bvc-sjuksköterskor erfar också att det är en utmanande arbetssituation med nedstämda familjer och att det kan vara svårt att upptäcka dem. Slutsats: Bvc-sjuksköterskors erfarenheter är att hela familjen påverkas vid en nedstämdhet. Det skulle vara betydelsefullt att inom bvc-verksamhet se hela familjen som en enhet eftersom alla i en familj påverkar varandra, men också för att familjemedlemmarnas mående kan vara avgörande för barnets framtida hälsa och utveckling. / Aim: To study child health care nurses’ experiences of families with prevalence of depression after childbirth. Background: New parents may suffer from maternity and paternity postpartum depression ranging from mild to severe. This can interfere with the important bonding to the child and give long-term negative consequences for the child's continued cognitive and emotional development. The child health service’s mission is to prevent childhood illness, to promote health and support parents, and contribute to healthy relationships within the family. According to family-centered care, the family is seen as a unit and if one family member suffers from ill health, it affects the whole family. Design: A qualitative design was chosen for the study. Method: Seven child health care nurses were interviewed in spring 2017 and the collected data was analyzed with qualitative content analysis. Findings: The child health care nurses’ experiences show that parental influence is affected by depression, which in turn can affect the relationship with the child and the relationships within the family. The experiences of the child health care nurses also show that there are benefits of involving the whole family, but the child health care nurses do not always feel confident in providing support to the family due to lack of education and experiences. The child health care nurses also experience that working with depressed families is a challenging work situation and that they can be hard to detect. Conclusion: The child health care nurses’ experience is that the whole family is affected at a postpartum depression. It would be beneficial for the child health care nurses to tend to the whole family as a single unit, partly because everyone inside the family affect each other but also because the overall well-being of the family as a whole can be crucial to the child’s future health and progress.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökning genomfördes i elva olika databaser. Sökningen genererade i 20 resultatartiklar som bearbetades systematiskt. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna kategorier: BVC-sjuksköterskans stödjande faktorer, BVC-sjuksköterskans hindrande faktorer, Föräldrarnas påverkan och BVC-sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet diskuterades utifrån Nola J Penders omvårdnadsteori. Konklusion: BVC-sjuksköterskor påverkas av olika faktorer som har betydelse för det hälsofrämjande arbetet. För att uppnå framgång i det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att föräldrar är involverade och har insikt i barnets rådande överviktsproblematik. BVC-sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning i kommunikation samt mer kunskap om hur övervikt och fetma ska hanteras inom barnhälsovården. För att vidareutveckla BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete för överviktiga och feta barn krävs mer forskning inom området. / Background: Children are entitled to receive support that enables their good health. Support and guidance are fundamental aspects in the child health care. An early identification of weight problems is essential because the measures should be implemented in early childhood. To reduce the development of cardiac diseases and diabetes, it is important that the child health care nurse works actively against children with weight problems and obesity. Various factors can affect the child health care nurse in health promotion. Awareness concerning these factors are important in order to develop and improve health promotion. The aim was to illustrate the factors that may affect the child health care nurse´s health promotion for children with weight problems and obesity. Method: An integrative literature review was performed. Article search was conducted from eleven different databases. The search generated 20 articles that were processed systematically. Result: The results are presented on the basis of the analysis presented originated categories: child health care nurse supportive factors, child health care nurse impeding factors, the influence of parents and child health care nurse approach. The results were discussed according to nursing theorist Nola J. Pender´s theory. Conclusion: Child health care nurses affected by various factors that are important for health promotion. To achieve success in health promotion, it is important that parents are involved and have an insight into their child's current weight problems. Child health care nurses feel they need more training in communication and more knowledge about how weight problems and obesity should be handled within child health care. To help develop the child health care nurse health promotion for children with weight problems and obesity further research is required.

Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande problem och bidrar till allvarliga konsekvenser för barnet. Barnhälsovårdssjuksköterskor är många gånger de enda utanför familjen som träffar barn under sex år regelbundet och har därför en viktig roll i att uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan mellan professionella är viktigt i situationer där barn misstänks fara illa, tidigare studier har dock visat att det finns brister i samverkan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av samverkan mellan professionella vid misstanke om att ett barn far illa. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskorintervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier. Kategorin ”Välfungerande samverkan för barnets bästa” beskrev att samverkan var betydelsefullt i det förebyggande arbetet. Det var viktigt att få råd och stöd av kollegor och andra professioner. I arbetet användes flerpartssamtal för att tillvaratapå andra professioners kunskaper. Kategorin ”Hinder för samverkan” beskrev attbristen av återkoppling från socialtjänsten upplevdes som ett problem. Vidare beskrevs att avsaknad av resurser påverkade samverkan negativt. Ytterligare hinder för samverkan var då barnhälsovårdssjuksköterskorna och andra professioner saknade gemensamma mål.  Slutsats: Samverkan är extra viktig i det förebyggande arbetet, men det finns behov av utveckling. Barnhälsovårdssjuksköterskorna efterfrågar gemensamma mål för samverkande professioner. Hinder för samverkan är avsaknad av återkoppling och bristande resurser / Background: Child maltreatment is a major problem and contribute to serious consequences for the child. Child health care nurses are often the only ones outside the family who meet children under the age of six regularly and that’s why they have an important role to notice child maltreatment. In situations where children are victims of child maltreatment, is collaboration between professionals important.Previous studies have shown that there are obstacles in the interaction between professionals. Aim: The aim of the study is to describe child health care nurses’ experiences of collaboration between professionals in case of child maltreatment. Method: A qualitative method with an inductive approach was used for the study. Data was collected through semi-structured interviews. Eight child health carenurses were interviewed. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in two categories and six subcategories. The category “Well-functioning collaboration for the best interests of the child”described that collaboration was important in the preventive work. It was important to get advice and support from colleagues and other professionals. Multi-party conversations were used to apply other professionals’ knowledge. The category “Obstacles for collaboration” described that the lack of feedback from social services was experienced as a problem. It was further described that a lack of resources had a negative effect on collaboration. Additional obstacles for collaboration were when the child health care nurses and other professionals didn´thave common goals.  Conclusion: Collaboration is considered especially important in the preventive work, but there is a need for development. The child health care nurses demand common goals for collaborating professionals. Barriers to collaboration are a lack of feedback and a lack of resources.

Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.

Šiais laikais vis daugiau kuriasi vaikų dienos centrų, kurie siekia ugdyti vaiką visapusiškai. Skatinti ir padidinti fizinį aktyvumą bei ugdyti sveikos mitybos įpročius galima ir juose. Judėjimo bei mitybos įpročiai formuojasi jau vaikystėje tačiau kiekvienais metais jie turi būti tinkamai pastiprinami. Jaunuoliai, kurie užsiima sportine veikla turi mažiau laiko įsitraukti į nusikalstamas grupuotes taip pat jie ugdo ir savo socialinius įgūdžius. Suderinus sveiką mitybą bei fizinį aktyvumą saugoma sveikata. Tyrimo objektas: Fizinio aktyvumo ir sveikos mitybos ugdymas vaikų dienos centre. Tyrimo tikslas – Nustatyti bei įvertinti ar Kauno miesto vaikų dienos centruose ugdomas fizinis aktyvumas bei sveikos mitybos įpročiai. Darbo uždaviniai: 1. Aprašyti vaikų dienos centrų infrastruktūros ir žmogiškųjų išteklių galimybes fizinės veiklos plėtrai. 2. Ištirti bei įvertinti vaikų dienos centruose vykdomos fizinė veiklos ypatumus. 3. Ištirti bei įvertinti sveikos mitybos įpročių ugdymo ypatumus vaikų dienos centruose. Atlikus tyrimą paaiškėjo, kad vaikų dienos centrų patalpos nėra pritaikytos fizinės veiklos vystymui. Dažniausiai tai būna klasės dydžio patalpa, kuri apstatyta stalais, kėdėm ir kt. Taip pat pastebėta, kad centruose trūksta inventoriaus, kuris padėtų ar skatintų vaikus užsiimti fiziškai aktyvia veikla. Paaiškėjo, kad fizinė veikla vykdoma, tačiau retai. Savanorių pagrindinė veikla – pagalba vaikams ruošiant pamokas. Vaikai noriai dalyvauja sporto renginiuose... [toliau žr. visą tekstą] / Presently, more child day care centers are being established, which aims to develop a child. Encourage and increase physical activity as well as develop a healthy diet habits. Movement and eating habits are being formed in childhood but every year they must be fortified correctly. Children must understand the benefits of physical activity and healthy diet. Young people who engage in sports activities have less time to engage in criminal groups, they also develop their social skills. Health is preserved by matching healthy diet and physical activity. The object of the research : Physical activity and healthy eating habits education in child day care centers. The purpose of the research : To identify and evaluate whether Kaunas city child day care centers fostered physical activity and healthy eating habits. Tasks to study : 1. Describe the day care center’s infrastructure and human resource capabilities for development of physical activity. 2. Investigate and asses the characteristics of physical activity at child day care centers. 3. Investigate and asses the peculiarities of educating children the habits of healthy eating iat child day care centers. The investigation revealed that the child day care centers are not suitable for physical activity development. Often it is the class room, which built a table, chairs and so on. It was also noted that a lack of inventory centers, which assist or encourage children to engage in physically active. It turns out that physical... [to full text]