The topic of the diploma thesis is the development of speech and communication in preschool children. It deals with the possibilities of using children's literature and reading children's books to influence and improve the level of speech and communication between children. The work consists of two parts. The theoretical part defines the development of a preschool child with emphasis on the development of speech and their components. Furthermore, the types and forms of children's literature and its importance in preschool age are introduced. The theoretical part also deals with the individual language levels that it describes. The empirical part is processed in the form of action research. Its main part is a thematic unit with proposed activities and work with selected children's literature. Within the thematic unit, children are more actively involved in children's literature and communication with each other. At the end of the empirical part, the thematic unit will be reflected, evaluated and possible recommendations for further support of speech development and communication of preschool children will be given. The main goal of the work is to improve the level of speech and communication skills in a selected group of children through work with children's literature. Thanks to the thematic unit,...

Orientador: Renata Junqueira de Souza / Resumo: Este estudo está vinculado à linha de pesquisa “Processos Formativos, Ensino e Aprendizagem” do Programa de Pós-graduação em Educação da Universidade Estadual Paulista (Unesp), Faculdade de Ciências e Tecnologia, Presidente Prudente. A proposta desta pesquisa centraliza o ensino de poesia no ambiente escolar, com ênfase na recepção leitora dos alunos e na análise de como o aprendizado acontece no processo de compreensão e de sensibilização da leitura. Considerando a literatura e o seu ensino, com a motivação pela escolha de uma educadora e poetisa que dedicou sua vida a questões que envolvem a educação e a arte, esta discussão objetiva aprofundar os estudos sobre a obra poética de Cecília Meireles (1901-1964), especialmente por meio de seu título mais renomado para a infância, Ou isto ou aquilo (2012), bem como a defesa de sua permanência e a análise de sua recepção no espaço escolar. Propomos a elaboração e a execução de possibilidades metodológicas a partir de Estratégias de Leitura que vão ao encontro de uma adequada formação do leitor, a fim de analisar a recepção da lírica ceciliana como contribuição para os estudos que centralizam a poesia e o seu ensino. Para esse percurso, alguns autores que têm um cuidado com a natureza do texto poético ou se preocupam com o trabalho desse gênero em sala de aula colaboraram em nossas investigações, como Bordini (1991), Trevizan (2002), Alves (2018) e Souza (2012). As contribuições sobre a Estética da Recepção (Jauss, 1979; 1994), sob... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: This study is linked to the research line “Formative Processes, Teaching and Learning” of the Graduate Program in Education at São Paulo State University (Unesp), Faculty of Science and Technology, Presidente Prudente. The proposal of this research centralizes the teaching of poetry in the school environment, with an emphasis on the students reading reception and on the analysis of how learning happens in the comprehension and awareness process of reading. Considering literature and its teaching, with the motivation for choosing a poet and educator who dedicated her life to issues involving education and art, this discussion aims to deepen the studies on the poetic work of Cecília Meireles (1901-1964) , especially by means of its most renowned title for childhood, Ou isto ou aquilo (2012), as well as the defense of its permanence in Brazilian scenario and the analysis of its reception in the school space. We propose the elaboration and execution of methodological possibilities based on Strategies of Reading that meet an adequate training of the reader, in order to analyze the reception of Cecília's lyric as a contribution to the studies that centralize poetry and its teaching. For this journey, some authors who are careful with the nature of the poetic text or are concerned with the work of this genre in the classroom collaborated in our investigations, such as Bordini (1991), Trevizan (2002), Alves (2018) and Souza (2012). Contributions on the Aesthetics of Reception (Jauss,... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Diplomová práce se zabývá proměnou hodnot v dětské literatuře od obrození k dnešku. Na začátku práce se pojednává o problematice hodnot a o významu dětské literatury pro rozvoj morálního vědomí žáků. Dále se práce zabývá proměnou hodnotové orientace ve společnosti v průběhu sledovaného období. V rámci interpretace děl dětské literatury, která byla dobově nejvýznamnější či nejčtenější, je ukázáno, jak se měnil pohled na morální normy a hodnoty v literatuře pro děti a mládež. V závěru práce jsou porovnány hodnotové rámce napříč zmíněnými tituly s přihlédnutím k subjektivnímu pohledu autora i hodnotové orientaci společnosti. Z výsledků práce jsou pak vyvozeny didaktické závěry, které mohou posloužit jako pomůcka učitelům při výuce občanské výchovy. Abstract The diploma thesis deals with the change of values in children's literature. At the beginning of the thesis the values and the importace of children's literature for pupil's moral development are being discussed. Further on the study is aimed to discuss the change of the oreintation of social values throughout the examined peroids. Within the interpretation of different works of Children's literature (which were the bestsellers or the most frequently read books) is demonstrated how the view of moral codes and values in children's literature has...

Den här studien undersöker hur pojkar i klänning gestaltas i barnlitteratur. Syftet är att ur ett normkritiskt perspektiv synliggöra hur genusnormer bryts och upprätthålls. Studiens datainsamling består av kvalitativ text- och bildanalys av tre stycken barnböcker som riktar sig till barn i åldern 3–6 år.  Tidigare forskning redogör för att traditionella genusnormer gestaltas i berättelser för unga läsare, ett perspektiv som kan påverka barns möjligheter till att uttrycka sin könsidentitet. Enligt resultatet i den här studien bidrar karaktärer och innehåll till att både upprätthålla och bryta normer. Den traditionella genusordningen, som bland annat innebär att det maskulina värderas högre än det feminina, framträder i två av tre böcker. Samtidigt är pojkars handlingsutrymmen för att uttrycka sin könsidentitet snävare än flickors. / This study examines the portrayal of boys in dresses in children's literature. The purpose is to make visible from a norm-critical perspective how gender norms are broken and maintained. The study's data collection consists of qualitative text and image analysis of three children's books for children aged 3–6 years. Previous research reports that traditional gender norms are represented in literature for young readers, a perspective that may affect children's opportunities to make gender. The findings in this study show that characters and content contribute to both maintaining and breaking norms. The traditional gender order, meaning masculine is valued higher than feminine, appears in two out of the analyzed books. At the same time, masculine characters seem to have less possibilities of expressing their gender identity than the feminine ones.

The preschool's activities have a long tradition of reading aloud to children asa daily activity, usually as a rest for the children in the middle of the day. Thepurpose of this study is to shed light on how the teachers use children's literature from a language development perspective. Through interviews with preschool teachers, it has emerged that this language development work is something that differs partly between departments at a preschool but also in whatthe teacher in question has for knowledge in the area and the individual teacher's own interest. Several teachers want to work more with reading aloudsituations that have a focus on language development, this is because previousresearch has shown that early introduction of language development activitiesin preschools is crucial and will benefit all children to further develop the necessary language skills for future success. But due to large groups of childrenand lack of time this is hard to performe. / Förskolans verksamhet har en lång tradition av högläsning för barn som endaglig aktivitet, oftast då som en vila för barnen mitt på dagen. Syftet meddenna studie är att belysa hur förskollärare beskriver att man använder sig avbarnlitteratur ur ett språkutvecklande perspektiv, utifrån deras syn om högläsning som språkutvecklande verktyg. Genom intervjuer med förskollärare hardet framkommit att detta språkutvecklande arbete är någonting som skiljer sigdels mellan avdelningar på en förskola men även på vad läraren i fråga har förkunskap inom området samt den enskilda lärarens egna intresse. Stora barngrupper och tidsbrist är det som nämns som hinder i vardagen för att få tillhögläsningssituationer med fokus på språkutveckling. Detta eftersom tidigareforskning har visat att tidig introduktion av språkutvecklingsaktiviteter i förskolor är avgörande och kommer att gynna alla barn att vidareutveckla nödvändiga språkkunskaper för framtida framgång.

Syftet med arbetet är att undersöka hur perspektivet på genus reproduceras i barnböcker utifrån hur bilderböckernas karaktärer framställs i text och bild. Vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. De fem mest utlånade bilderböcker i åldern 3-6 år valdes ut i Karlskrona kommuns alla bibliotek. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett analysschema med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att de fem analyserade barnböckerna indikera på en förbättad könsfördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer. Både gällande böckernas bild och text, men samtidigt en fortsatt stereotyp bild av genus.

This thesis proposed the idea of oral interpretation of children's literature as a pedagogical tool in the primary classroom. A group interpretation script entitled "The Wonderful World of Dr. Seuss" was compiled for performance in the primary classroom as a viable vehicle for teaching children to understand and appreciate literature. The script was evaluated by qualified teachers in the areas of English, oral interpretation, and elementary education as well as a critical analysis by the author. The thesis concluded that oral communication is necessary in the primary grade and that group interpretation is an exciting way to enhance learning.

Critics of animal rights often deride the movement’s proponents for having a sentimental, juvenile misconception of what animals really are, an argument bolstered by the fact that few twenty-first-century Americans besides those engaged in the industries of animal exploitation have any prolonged contact with real animals other than their pets. Until the first decades of the twentieth century, however, American cities teemed with diverse animal residents and workers, and a rapidly increasing percentage of humans grew in their conviction that these animal neighbors should be extended considerations and rights. Shifting ideas about these animals’ roles within United States society were captured in a number of new bestselling literary genres centered around “realistic” depictions of animal characters. Because animals are often conceptualized as a “contrast class” to humanity—a fundamental “Other” by which humans establish what qualities make themselves distinct and (typically) superior—analyzing these texts and their circulation within nineteenth-century culture reveals how Americans understood authority and systems of governance, and in particular how they modeled an ideal American manhood nourished by animal bodies. What forms of exploitation and control were permissible in a man’s treatment of his animals often reflected other power dynamics within society, and so these texts also provide insight into issues of class, race, and gender. Although the historical trajectory of popular culture depictions of realistic animals shows a general increase in compassion, egalitarianism, and the extension of rights, the successful removal of much animal exploitation from visibility has allowed that exploitation to grow in spite of the increasing popular sentiment to the contrary. / English

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.

Engelska som skolämne behöver bemöta eleverna på ett motiverande sätt och ha ett innehåll som främjar elevernas språkförmågor så att de kan bli trygga språkanvändare på engelska i framtiden. Forskning anser att läsning är en grundläggande nyckel för att skaffa ny kunskap. Genom att använda bilderböcker i språkundervisning som ett undervisningsinstrument kan elevernas upplevelse och motivation främjas, vilket vidare kan påverka deras framtidaanvändande av målspråket. Syftet med denna studie är, för det första, att undersöka elevers upplevelse av att läraren använder bilderböcker i engelskundervisning och för det andra hur eleverna då upplever sin motivation till att lära sig engelska språket genom dessa. I studien utgår vi ifrån två frågeställningar: 1) Hur eleverna upplever engelskundervisningen genom att läraren använder engelska bilderböcker i den? 2) Hur eleverna upplever att deras motivation till att lära sig engelska språket påverkas genom att läraren använder engelska bilderböcker i undervisningen? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk teori där vi valt att samla indata genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Urvalet till studien var 7 elever som har erfarit engelskundervisning där läraren har använt engelska bilderböcker i närtid. Under studiens genomförande gick eleverna i en årskurs tre och var mellan 9 till 10 år. Analysarbetet av den insamlade data vi erhållit har utgått ifrån fenomenografiskt ramverk, vilket fokuserar på elevernas egna personliga upplevelser av fenomenet. Utifrån en fenomenografisk analysmodell i sju steg har elevernas utsagor delats in i tre övergripande beskrivningskategorier. I resultatet urskiljs tre beskrivningskategorier såsom: elevernas upplevelse, deras upplevelse av motivation och deras vision kopplat till engelskundervisning där läraren använt engelska bilderböcker. Resultatet visar att eleverna upplever klassrumsmiljön som lugnande och inspirerande när läraren använder engelska bilderböcker i engelskundervisning. De upplever att de motiveras av intresseväckande händelser i bilderboken, men också bokens rika bilder och väl avvägda text. Dessutom visar resultatet att eleverna har utvecklat en vilja och ett självförtroende att läsa en bilderbok på engelska på egen hand.