This thesis argues for the power of story and, in particular, the story of The Hobbit by J.R.R. Tolkien to help build optimism and hope. The Hobbit is under-used in primary schools and this thesis demonstrates that it is eminently suitable for children. Without imagination children are vulnerable to sadness and despair. The positive development of imagination through heroic tales is likely to benefit children emotionally and psychologically. The story of The Hobbit can be utilised to develop the concept of the Hero's Journey, a persistent trope in oral and recorded literature and an archetype for virtually all human experience. In addition, the thesis shows that critical thinking skills and multiple intelligences can be developed through the use of The Hobbit. Depression in young people is now recognised as a serious public health problem in Australia. Research supports the view that children need optimism. This thesis discusses statistics regarding the increased prevalence of childhood depression and aggression as well as alarming youth suicide reports. The inquiry by the Victorian Parliament into the effects of television violence on children is examined and the scholarly works of Neil Postman, inter alia, are discussed to establish the overall pattern of positive association between television violence and aggression in children. Furthermore, the contention that many contemporary realistic texts do little to promote hopefulness in the young is supported with the opinions of scholars who are respected in the field of children’s literature. Tolkien was a devout Catholic but, even more importantly, he was able to restate traditional values through his imaginative works of The Hobbit and The Lord of the Rings. This has relevance for Catholic educators who strive to relate Gospel values to popular culture. Christian education must extend imagination beyond morality to help young people to find meaning and purpose in their lives. Through the use of The Hobbit and other books of this kind, children can begin to learn not to fear change, failure or setbacks but to see them as important challenges and opportunities for personal growth. This thesis argues for the likely value of a continuum of this type of learning that begins in early childhood, in order to provide a

This is a report of an investigation of children’s beliefs about the nature of mathematics, the nature of learning and helping factors for learning mathematics. The study aimed to investigate whether beliefs held by eight learners of eight to nine years of age could be articulated and portrayed. It aimed also to develop procedures to facilitate this process, to portray children’s beliefs from their responses to the research procedures, to provide insights into possible complexities and subtleties of young learners’ beliefs, to reflect upon the significance for the mathematics classroom of the insights gained, and to reflect upon the value of the procedures developed for the study. The research took the form of individual case studies of four girls and four boys of eight to nine years of age from two schools in suburban Melbourne. Four children were teacher-perceived low achievers in mathematics and four were teacher-perceived high achievers in mathematics. The children were each interviewed on ten occasions over a five-month period using thirty semi-structured, creative interviewing procedures that were developed or adapted for the study that included drawing, writing, discussing scenarios presented through photographs, video snippets and other children’s drawings, ordering of descriptors, and responding to questionnaires presented verbally. The interview data consisted of transcripts and artefacts. Some class administered tasks, lesson observations and interviews with the mathematics teachers provided background information. Analysis of interview responses was undertaken through a criss-cross examination in which themes were drawn from each child’s data. Responses were not judged for correctness or for a match to any predetermined categories and the researcher sought to take a stance of neutrality to the phenomena under study. The research suggests that teachers and others involved in the education of young learners of mathematics should know that: it is possible to gain insights into children’s beliefs about maths (the term used most commonly by the children), learning, and helping factors for learning maths; to gain insights into young children’s beliefs, it is important to have dialogue with the children to avoid making assumptions about their interpretations or meanings; the creative interviewing procedures developed for the present research are helpful as they can stimulate reflection and prompt conversation; young children’s beliefs can be complex, subtle, broad and deep; young children’s beliefs are individually constructed and differ from child to child; children may not see mathematics concepts in the same ways as their teachers and other adults; beliefs are sufficiently diverse and significant to affect the way children see the mathematics learning situation; although the beliefs of children of eight to nine years of age may, on the surface, appear simplistic and naïve, they are not necessarily so. Young learners are able to reflect on their own and others’ experiences and often construct complex beliefs. There is a lot happening in the minds of these children. The research suggests also that it is important that educators do not to make assumptions about: what children see as maths (or mathematics); what children see as learning; and what children see as helping factors for learning maths. A key factor facilitating children’s reflection and expression was the range of visual, verbal, and text-based creative interviewing strategies developed for the present study. The individual procedures provided suitable prompts to allow young children to articulate or represent their beliefs. The semi-structured procedures, through which ideas were explored on multiple occasions, followed by theme-based, criss-cross analysis of interview transcripts and artefacts, resulted in rich and trustworthy portrayals of beliefs, increasing the validity of the findings. The research provides the education community with insights into young children’s beliefs that are unlikely to emerge within the day to day activity of the classroom and, through the availability of the research procedures, facilitates further gaining of insights into beliefs either by classroom teachers or other researchers.

本研究旨在探討幼兒園品質與幼兒課程經驗之關係。在幼兒園品質衡量的部分採用兩份量表「幼兒學習環境評量表修訂版中文本」(ECERS-R)、「幼兒園品質量表」，在課程經驗的部分使用自編之「幼兒課程經驗觀察表」進行結構式觀察，觀察對象為台北縣市六間幼托園所中各一班大班班級，每班各六位幼兒，共36位。幼兒園品質之觀察時間為每間園所一到兩次，每次兩小時，共12次，並於觀察結束後與園所進行訪談，而幼兒課程經驗之觀察時間為上午九點到下午四點，每次觀察同一個班級中的兩位幼兒，共18天。 本研究結論如下: 壹、幼兒園品質層面：一、幼兒園品質以中等居多；二、ECERS-R與幼兒園品質量表各有優缺點，可互相輔助使用。 貳、幼兒課程經驗層面：一、活動內容，「生活層面」占幼兒一天中大部分時間。「學習層面」中顯示活動種類繁多，且活動進行時間短；占最高比例之學習活動為英語，另外有發現幼小銜接課程提早從中班開始，課程內容以國字讀寫與注音為主；在下午時間仍有安排教師主導之團體學科活動，與公幼下午課程安排的情形不同；二、活動主導者，各層面皆以教師為活動主導者，其中自然科學的部份是由幼兒為主導，推測與教師自然科學之專業知能有關；三、共同參與者，「學習層面」與「生活層面」較常以團體方式進行；「轉銜時間」之共同參與者為同儕占最高比例，與公幼中參與者為教師與同儕的研究結果不同。 參、幼兒園品質與幼兒課程經驗層面: 不同品質園所之幼兒課程經驗有差異，須深入觀察分析才能發現。 一、活動內容:高低品質園所間，在各活動層面之時間分配比例相差不大，但仔細比較活動項目發現，「學習層面」中高品質園所中較多非結構、幼兒自由選擇的課程活動，而低品質園所中則較多結構性由教師主導的活動。「生活層面」中低品質園所較高品質園所花更多時間在整理方面。「轉銜活動」低品質園所中等待時間為高品質園所的兩倍。 二、活動主導者:不論品質高低，「學習層面」與「生活層面」皆以教師為活動主導者，但仔細比較活動項目發現，「學習層面」中的美術活動，在高品質園所中是由幼兒為活動主導者，而在低品質園所中則是由教師為活動主導者。「轉銜活動」在高品質園所中，以教師、幼兒為活動主導者，而在低品質園所中轉銜活動皆以教師為活動主導者。 三、共同參與者:不論品質高低，「學習層面」與「生活層面」以同儕與教師為共同參與者，但仔細比較活動項目發現，「學習層面」高品質園所有較多同儕共同參與的活動，低品質園所則較多獨自進行的活動；「生活層面」與「轉銜活動」也發現高品質園所中有許多同儕互動的機會，而低品質園所中則較常獨自進行各種活動。 最後，研究者根據結論，對幼兒園園所與教師之實務面與後續研究提出具體建議，以期對未來幼教發展有所助益。 / The purpose of this study is to explore the relationship between program quality and children’s experienced curriculum in kindergartens. This research uses “Chinese version of Early Childhood Environment Rating Scale-Revised Edition “(ECERS-R) and “Early Education Program Quality Evaluation Scale (EEPES)” to evaluate the quality of the program in kindergartens. The research also uses “Children’s experienced curriculum record” to do the structural observation on children’s experienced curriculum. The objects of observation are thirty-six of five years old kindergarteners who were chose from six kindergartens located in Taipei city and Taipei County. Researcher observed each program once or twice, every section is two hours, and interviewed teachers after the observations. Total is twelve sections. The time to observed children’s experienced curriculum is from nine o’clock in the morning to four o’clock in the afternoon, and observed two children in the same class each time. Total is eighteen days. The conclusion is as following： 1. In aspect of program quality: (A) the program quality of the evaluated six samples(kindergartens) is medium, (B) EEPES is more discriminative than ECERS, while ECERS offers a more detailed description of program quality, especially at process quality. It is concluded that they are complementary in evaluating and improving program quality. 2. In aspect of children’s experienced curriculum :(A)curriculum，daily routine occupies most of children’s time during a day. There are many kinds of Learning activities but the period of the activities is short. The most of the Learning activities is English. In addition, the study found that the content of school readiness is read and write, and it’s not appropriate to begin from preschool. The curriculum in the afternoon of the six samples(kindergartens) is different from the public centers’. The learning activities at afternoon of the six samples(kindergartens) are led by the teachers. (B)The main leader of daily routine ,Learning activity and transition time are the teachers.(C)The co-participants of Learning activity and daily routine are also teachers and peers. But the co-participants of transition time is peers. That is different from the public centers’(teachers and peers). 3. In aspect of both program quality and children’s experienced curriculum：We can find out there is difference in children’s experienced curriculum between kindergartens with different program quality if we observe carefully. (A) Curriculum：The time distributed for each activity domain is almost the same in kindergartens with different program quality. Learning activity：High-quality kindergartens have more non-structure activities and activities of children’s free choice. Low-quality kindergartens have more structure and teacher-directed activities. Daily routine：Low-quality kindergartens spend more time in arrange than high-quality kindergartens. Transition time：The empty duration is twice as much low-quality kindergartens as high-quality kindergartens. (B) The leader of activity：Despite of the quality, both learning activity and daily routine are teacher-directed activities. But we can see the difference by advanced observation. Learning activity：The leader of artistic activity in high-quality kindergartens is child, but the leader is teacher in low-quality kindergartens. Transition time：Both teachers and children are the leaders in high-quality kindergartens, but teachers are the leaders in low-quality kindergartens. (C) The co-participants：Despite of the quality, the co-participants are peers and teachers in learning activity and daily routine. But we can see the difference by advanced observation. They have more opportunity to interactive with peers and teachers in high-quality kindergartens than low-quality kindergartens. Finally, based on the results, this study proposes some suggestions for kindergartens, administrations, teachers and researchers.

<p>Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades. Materialet analyserades induktivt genom meningskoncentrering. Det framkom att stödet som ges är situationsberoende, inget strukturerat stöd för barn finns och generellt ses anhöriga som resurser. Ett bra anhörigbemötande ska erbjudas men barnomhändertagandet borde bli bättre. Ökade kunskaper efterfrågades för att kunna stödja barn i kris. En mer familjecentrerad sjukvård behövs för att man ska kunna uppmärksamma barns behov vid förälderns sjukdom.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Examinationsnivå: </strong>Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle</p><p><strong>Titel: </strong><em>Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen:</em><strong><em> </em></strong><em>Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk</em></p><p><strong>Författare: </strong>Edlund, Nadja                                                                                                         <strong>Termin och år: </strong>Ht 2008                                                                                                           <strong>Institution: </strong>Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Daniel Pettersson                                                                                    <strong>Nyckelord: </strong>Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren</p><p> </p><p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur</p><p>samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av</p><p>utvalda verk författade av Astrid Lindgren.</p><p>. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:</p><em><p>Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?</p></em><p>Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna</p><p>metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella</p><p>uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.</p><p>Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn</p><p>kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.</p><p>Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och</p><p>hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur</p><p>menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade</p><p>meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som</p><p>sker i barnens utveckling.</p><p>Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut</p><p>från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande</p><p>statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers</p><p>existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys</p><p>upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat</p><p>och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker.</p><p>I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom</p><p>litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och</p><p>det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och</p><p>framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det</p><p>existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom</p><p>exempelvis litteratur som läses för barnen.</p><strong></strong></p> / <p><p>The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural</p><p>and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature</p><p>and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture,</p><p>class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most</p><p>read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid</p><p>Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid</p><p>Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact</p><p>that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff</p><p>(the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where</p><p>seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural</p><p>aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children</p><p>can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of</p><p>Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.</p></p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

<p>Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i leken</p><p>och vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.</p><p>Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lek</p><p>och att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.</p><p>Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genom</p><p>observationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att de</p><p>flesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de bygger</p><p>sina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna har</p><p>visat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsätter</p><p>sina åsikter i praktiken.</p> / <p>This work is about what six pedagogs in a preschool think about their participation in</p><p>children’s play and what they base their attitudes on. The work also briefly considers what</p><p>children’s play is.</p><p>The aim with the work is to shed light on the pedagogs’ beliefs about their participation in</p><p>preschool children’s play and through observations see if they put their attitudes into practice.</p><p>The examination has been executed partly through interviews with pedagogs and partly</p><p>through observations of the pedagogs together with the children in the preschool. The result</p><p>shows that most pedagogs consider their role to be present and available in children’s play</p><p>and they base their attitudes on theories, own experience and qualities in the children. The</p><p>observations have shown that the pedagogs participate in the children’s play and that they put</p><p>their attitudes into practice.</p>

<p>Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan.</p><p>Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll.</p><p>Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag.</p> / <p>The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.</p><p> </p><p>I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.</p><p> </p><p>My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion.</p> / Examensarbete/c-uppsats

<h1>Abstract</h1><p>The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. </p><p>   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.</p><p>   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.</p><p>   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. <strong>If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the</strong><strong> </strong><strong>opportunity doesn’t exist.</strong> The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. </p><p>Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.</p> / <p> Sammanfattning</p><p>Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     </p><p>   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.</p><p>   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨</p><p>  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.</p><p>Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barnteatern kan se ut idag och om den uppfyller barnens krav.</p><p>Observationer gjordes på tre slumpmässigt utvalda barnföreställningar för lågstadiet. Därefter intervjuades medverkande och publik som i detta fall bestod av barnen och dess lärare. Intervjufrågorna behandlade dels hur medverkande tänker inför en föreställning för barn och hur publiken uppfattade den, dels hur de anser att en bra barnföreställning bör vara.</p><p>Resultatet i undersökningen visar några tydliga tendenser. De tre barnföreställningarna höll en god kvalitet i avseende på framförande, musik och dekor. Men barn är ofta ovana teaterbesökare och har svårt att ta in information genom bara iakttagande. Därför behöver de en annan typ av föreställning än de tre jag observerade. En föreställning med mera delaktighet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the current state of children’s theatre, and if it meets the needs of the children.</p><p>Observations were carried out in three randomly chosen children’s theatre performances. After the observations, performers and the audience - in this case, children and their teachers - were interviewed. The questions dealt with how performers think prior to a performance for children, and how the audience reacted to it, in addition to how they think a good children’s theatre performance should be.</p><p>The result of the study indicates some clear tendencies. The three children’s theatre performances received good reviews with regard to performance, music and décor. But children are seldom familiar with the theatre and have trouble attaining information through watching alone. Thus, they need a different kind of theatrical performance than the three I observed. A performance in which they are more involved in the action.</p>