BAKGRUND: En lösning på det rådande klimathotet är en samhällsomställning till cirkulär ekonomi, vilket kräver att företag anammar cirkulära affärsmodeller. SMF, små och medelstora företag, utgör en stor del av alla företag som påverkas av denna förändring. En cirkulär affärsmodell innebär att nya beteenden och prestationer ska uppmuntras och detta görs med hjälp av den ekonomiska styrningen. I denna samhällsomställning blir det därför relevant att undersöka hur den ekonomiska styrningen ska utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. SYFTE: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ekonomisk styrning utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. Detta görs genom att analysera hur styrverktyg utformas och kombineras i styrpaketen i SMF med cirkulära affärsmodeller. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie. Det empiriska materialet består av nio intervjuer som genomförts i tre fallföretag. Det empiriska materialet har sedan används för att identifiera likheter och skillnader mellan fallföretagen för att kunna dra slutsatser om företagens ekonomiska styrning. SLUTSATS: Studien visar att SMF, som vanligtvis har svag formell styrning, utformar starkare formell styrning då den administrativa styrningen och den långsiktiga planeringen ökar i betydelse och med en cirkulär affärsmodell. De informella styrverktygen är starkare än de formella styrverktygen och viktiga för den cirkulära affärsmodellen. Därmed existerar fortfarande en obalans i kombinationen mellan formella och informella styrverktyg men balansen blir något jämnare i och med en cirkulär affärsmodell. / BACKGROUND: One solution to the threat of climate change is the societal conversion to circular economy, which requires companies to develop and use circular business models. SMEs, small and medium sized enterprises, constitutes a large part of the companies that are affected by this change. A circular business model implies that new behaviors and performances must be encouraged by the companies. This is done through management control. Therefore, it is relevant to research how management control systems in SMEs with circular business models are formulated. AIM: The aim of the study is to contribute with knowledge about how management control systems are formulated in SMEs with circular business models. This is achieved by analysis of how individual management control systems are formulated and combined in a management control system package within SMEs with circular business models. COMPLETION: This study is a qualitative multiple case study. The empirical data consists of nine interviews, conducted in three case companies. The empirical data has been used to identify similarities and differences between the case companies in order to draw conclusions regarding the management control systems within these firms. CONCLUSION: This study shows that SMEs, who usually possesses weak formal controls, formulate stronger formal controls because the administrative controls and the long-range planning have a greater significance in a circular business model. The informal controls are stronger than the formal controls and important for the circular business model. Therefore, there is still imbalance between the combination of formal and informal controls, although the balance improves somewhat in a circular business model. / Mistra REES

The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.

The circular economy concept provides a model to minimize waste creation while at the same time maximizing value potential. Much attention has been given by researchers to the circular economy and its potential for society from a holistic perspective. However, there exists a scarce widespread exploration of studies about the practical implementation challenges of circular economy seen from a company perspective. This is especially true when looking at the circular business model of reusing products. This research is a qualitative case study that explores the challenges of product reuse through the lens of the Circular Manufacturing Systems framework (CMS). Unlike what was found in the literature review, the results showed that the challenges for reuse were highly concentrated on packaging and ownership. Furthermore, other found challenges that were more anticipated and agreed with the literature were tracking and transparency of products throughout the supply chain. The study’s most apparent contribution and conclusion is that the ownership of handled products in a product reuse supply chain is important in order to overcome many of the found challenges, for example, process/product improvements and communication effectiveness. However, while ownership of the products is an important factor for improving reuse, this research further highlights the importance of the dynamic relations between the four pillars of the CMS-framework to benefit from a reuse-oriented business model. / Konceptet Cirkulär Ekonomi är en modell för att minimera avfall samtidigt som det höjer värdepotentialen. Mycket uppmärksamhet har givits till den cirkulära ekonomin och dess potential för samhället från ett holistiskt perspektiv. Det existerar emellertid en saknad av studier om de praktiska implementeringssvårigheterna av cirkulär ekonomi sett från ett företagsperspektiv. Detta är speciellt sant vid observation av en cirkulär affärsmodell för återanvändning av produkter. Den här studien utgör en kvalitativ fallstudie som syftar till att utforska utmaningarna för återanvändning av produkter ur ett CMS-ramverksperspektiv. Till skillnad från de slutsatser som framkom i litteraturstudien, visade resultaten att utmaningarna för återanvändning var främst relaterade till paketering och ägandeskap. Funna utmaningar från resultaten som korrelerade bättre till litteraturen var som förväntat spårning och transparens av produkter i leveranskedjan. Studiens mest påtagliga bidrag och slutsats är att produktägandeskap i en leveranskedja som hanterar återanvändning är viktig för att övervinna många av de funna utmaningarna som exempelvis process/produktförbättringar och kommunikationseffektivitet. Dock, medan ägandeskap av produkterna är en viktig faktor för att förbättra återanvändning belyser denna studie vikten av de dynamiska relationerna mellan de fyra pelarna i CMS ramverket. Detta för att främja en återanvändningsorienterad affärsmodell.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.

Single use plastic products (SUPs) are a primary cause of plastic pollution causing significant environmental harm. These products have little to no value after use and are challenging to recycle cost efficiently. In a bid to combat this issue and foster circular economy, the European Union has declared a series of directives to gradually phase out SUPs as a strategy to eliminate these disposables from the market. This approach allows the market time to discover alternative solutions to replace SUPs, promoting the adoption of reusable products. To make a sustainable system of reusable products feasible and profitable, the key lies in devising a business model designed for a circular strategy of repeated use of goods. One effective approach involves establishing a closed-loop supply chain (CLSC) which entails the entire life cycle of a product, from sourcing raw materials, through manufacturing, utilisation, collection, reverse logistics and recycling. The purpose of this study was to develop a CLSC system for reusable plastic products between a plastic producing small or medium sized enterprise (SME) and an incumbent firm customer to attain a smooth transition from linear to circular economy. Employing an inductive approach, this case study considered the EU-directives as observational data, the change of business model as the result, and a general recommendation as the rule. The research method encompassed conducted interviews, mathematical prototyping, product design, and life cycle analysis, using various tools and methods in the process. Two case companies were involved: one large incumbent firm and one plastic producing SME. The aim was to design a circular business model (CBM) to capture the value of the collaboration between these two companies. After an analysation of the current situation, the main obstacles to a successful transition were identified. A comprehensive solution was developed, including a network of partners for the CLSC, a reusable product design, and the necessary implementation calculations. The finalised business model was anchored in the principles of the CLSC, the product design specifications and the calculations that determined the system’s viability. Implementation of the CBM would yield economic advantages for both stakeholders, as well as an improved green image factor and advancement in circular economy. Furthermore, this transition would cultivate valuable and lasting business relationships for both companies. These case findings harmonise with established theories which emphasise the significance of business models that are dependent on collaboration and long-term strategic planning. Lastly, they also underscore that value is created in product utilisation and not ownership.

This thesis presents a comprehensive exploration of the impact of EU battery regulations, Regulation (EU) 2023/1542, on end-of-life batteries, focusing on repurposing within the supply chain. We used both surveys and interviews to gather qualitative data from the stakeholders in the battery supply chain. These interviews dug deeper into aspects that the survey couldn´t fully capture, helping us better understand how EU regulations affect the supply chain. Results revealed a nuanced reality where EU regulations offer advantages by defining producer responsibilities, enhancing safety standards, and enabling data sharing. However, unintended consequences include competitive dynamics that may favor recycling over repurposing. Technical and organizational challenges, such as non-standardized battery designs and uncertainties regarding repurposed battery lifespans, also emerged. Various circular business models were explored under this environment, each requiring a functional value network and effective coordination among stakeholders. Overall this research contributes valuable insights as the EU seeks circularity in the battery supply chain. By addressing barriers, seizing opportunities, and fostering collaboration, it supports a sustainable and circular future in the EV battery chain, maximizing the value of initial investment and aligning with the goals of the energy transition. / Detta examensarbete presenterar en undersökning av effekten av EU:s batteriförordningar, förordning (EU) 2023/1542 som reglerar batterier vid livscykelns slut med fokus på återanvändning inom försörjningskedjan. Både enkäter och intervjuer använder för att samla in kvalitativa data från intressenter i batteriförsörjningskedjan. Intervjuerna gick djupare in på aspekter som enkäten inte kunde fånga fullt ut, vilket hjälpte oss att bättre förstå hur EU-förordningar påverkar försörjningskedjan. Resultaten avslöjade en nyanserad verklighet där EU-förordningarna erbjuder fördelar genom att definiera producentansvar, förbättra säkerhetsstandarder och möjliggöra datadelning. Dock uppstår oavsiktliga konsekvenser såsom konkurrensdynamik som kan främja återvinning framför återanvändning. Tekniska och organisatoriska utmaningar, såsom icke-standardiserade batteridesign och osäkerheter angående återanvända batteriers livslängd, framkom också. Olika cirkulära affärsmodeller utforskades i denna kontext, som alla förutsätter ett fungerade värdenätverk och effektiv samordning mellan intressenterna. Sammanfattningsvis bidrar denna forskning med värdefulla insikter i EU:s fortsatta strävan efter cirkularitet i batteriförsörjningskedjan. Genom att uppmärksamma hinder, utnyttja möjligheter och främja samarbete, stödjer forskningen en hållbar och cirkulär framtid i försörjningskedjan för elbilsbatterier. Detta maximerar värdskapandet från de ursprungliga investeringarna och ligger i linje med målen för energiövergången.

Financial performance measurement plays an important role in leading decision-makers through strategic innovation, such as business model innovation. To convey relevant information, it is important that the practices used to measure financial performance are appropriate to what is being measured. This thesis focuses on the financial performance measurement supporting the transition towards circular business models (CBMs), which has been under-researched. More specifically, this thesis aims to identify the key practices that enable the financial performance measurement of CBMs and support the transition from linear business models to CBMs. Additionally, it seeks to contribute with insights about the financial outcomes of CBMs in the context of sustainable-oriented technologies. This thesis consists of a compilation of three papers, a systematic literature review and two empirical studies. The outset of this thesis lies in the systematic literature review, which examines the financial aspects addressed in CBM literature and in relation to the transition towards CBMs. The empirical studies examine the financial performance measurement practices that support the transition towards two different types of CBMs, namely result- oriented CBMs and sufficiency-driven CBMs. Both studies are based on an action case study, which involved collaborative development of financial performance measurement tools with practitioners from the manufacturing industry. The results of this thesis emphasize the customer-centric aspect of financial performance measurement of CBM. The key practices identified by this thesis suggest considering costs involved in customer-value creation when measuring performance. The findings also highlight the importance of taking the offering perspective for defining the cost structure and engaging with customers early in the transition to reduce uncertainty about future cash flows and hidden costs. Life Cycle Costing (LCC) is proposed as a measurement technique. However, the results suggest adapting the LCC perspective, by addressing providers’ or users’ cost, to satisfy the different needs of decision makers. To cover the long-term returns of the CBM offering, multiple use cycles of the offering and of its underlying assets should be considered in the LCC. In terms of cost management, the findings of this thesis suggest an outside-in approach to reduce costs while enhancing customer value creation and re-creation. Finally, this thesis underscore the necessity of employing the recommended practices from various evaluation perspectives to bolster the iterative transition process toward CBMs. Regarding the financial outcomes of CBMs, this thesis shows that the transition towards CBMs in the context of sustainability-oriented technologies holds promising financial advantages for both providers and customers. Technological innovation and retained product ownership contribute to improving the financial performance of CBMs. / Finansiell prestationsmätning spelar en viktig roll när det kommer till att vägleda beslutsfattare genom strategiska innovationer. Avhandlingen syftar till att identifiera de viktigaste praktiker som möjliggör finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller och som stödjer övergången från linjära affärsmodeller till cirkulära affärsmodeller. Dessutom strävar avhandlingen efter att bidra med insikter om lönsamhet för företag som introducerar cirkulära affärsmodeller i samband med införandet av hållbara teknologier. Denna avhandling består av tre artiklar och en kappa. Artiklarna utgörs av en systematisk litteraturöversikt samt två empiriska studier. Avhandlingens utgångspunkt är den systematisk litteraturöversikten, som granskar de ekonomiska aspekter som behandlas i litteraturen om cirkulära affärsmodeller samt i relation till övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller. De empiriska artiklarna undersöker de praktiker för finansiell prestationsmätning som stödjer övergången till två olika typer av cirkulära affärsmodeller. Dessa är resultatorienterade cirkulära affärsmodeller och suffiency-driven cirkulära affärsmodeller. Båda studierna bygger på aktionsbaserade fallstudier som involverar samarbete med stora tillverkningsföretag. Avhandlingens resultat framhäver ett kundcentrerat perspektiv vid finansiell prestationsmätning av cirkulära affärsmodeller. En av de viktigaste praktikerna för prestationsmätning som identifierats betonar vikten av att hänsyn tas till kostnader som är involverade i att skapa kundvärde. Resultaten understryker också vikten av att överväga hela erbjudandet som perspektiv när kostnadsstrukturen definieras. Beräkning av livscykelkostnaden (LCC) föreslås som mätmetod. Resultaten visar dock på vikten av att LCC anpassas genom att ta hänsyn både till leverantörers och användares kostnadsstrukturer för att tillgodose beslutsfattares olika behov. För att möjliggöra en långsiktig lönsamhet i en cirkulär affärsmodell bör flera användningscykler för den ingående tillgången ingå i erbjudandet till kund redan vid affärsmodellens designstadium. Cirkulära erbjudanden kan medföra både ökade och reducerade kostnader samt kassaflödesförändringar på systemnivå. Dessa förändringar föreslås att inkluderas i mätningen av cirkulära affärsmodellers finansiella prestation. Vidare framhåller resultaten behovet av att använda föreslagna praktiker utifrån olika utvärderingsperspektiv för att stödja en övergångsprocess mot cirkulära affärsmodeller. Slutligen, när det gäller lönsamheten för cirkulära affärsmodeller indikerar avhandlingens resultat att övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller medför potentiella ekonomiska fördelar för både leverantörer och kunder. Teknologisk innovation samt behållande av produktägande i en cirkulär affärsmodell kan bidra till att förbättra en industriell tillverkares ekonomiska prestation. / <p>Funding agencies: MISTRA REES, VINNOVA, Division of Business Administration at Linköping University</p>

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.