Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för attmöjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

Den omstrukturering som detaljhandeln genomgått under de senaste åren i och med digitaliseringens framskridning har även resulterat i en kraftig tillväxt inom e-handeln. Dettahar även inneburit en ökad tillverkning av emballage med en tillväxt som fortsatt förväntas öka även i framtiden. Denna tillväxt sätter ökad press på hur produkter inom e-handeln paketeras samt hur emballagen hanteras och därmed fnns det ett behov av att göra e-handeln mer hållbar. Rapporten ämnar att undersöka om ett pantsystem för återbruk av emballage från e-handeln kan vara en del av det, utifrån de tre aktörerna Konsument, Företag och Transportör och följande fem dimensioner: Organisation, Ekonomi, Beteende, Material och Teknik. Resultatet visar att de tre aktörerna kommer möta både utmaningar och möjligheter samtidigtsom förutsättningar har identiferats för att det utredda pantsystemet ska kunna implementeras. För konsumenten är en av de främsta utmaningarna att få konsumenten att gå och panta sitt emballage. En annan stor utmaning är att hitta en nivå på pantsumman som ger konsumenten tillräckliga ekonomiska incitament att vilja gå att panta samtidigt som den inte kan vara för hög eftersom det kan skapa en ovilja att delta i pantsystemet. Företaget ges en möjlighet att erbjuda konsumenter ett enkelt sätt att göra hållbara val samtidigt som deras lönsamhet till stor del ärberoende på att konsumenter inte ser panten som en extra kostnad och därför väljer att avstå från att handla samt att de faktiskt väljer att panta emballaget över att återvinna. För transportören uppstår en möjlighet att utveckla en ny hållbar tjänst samtidigt som det uppstår kostnader på grund av merarbete. Kostnaderna förväntas att täckas av den vinst som uppstår om en konsument inte lämnar tillbaka sitt emballage - väljer att inte panta. Huruvida det vore möjligt att implementera ett pantsystem och om det är en möjlig dellösning för en mer hållbar e-handel går inte att svara på utifrån denna rapport. Detta eftersom det skulle krävas mer information, djupare analyser samt ett pilotprojekt för att kunna testa pantsystemet. / As retail has been restructured with digitalisation, e-commerce has seen strong growth. This has implied a strong increased production of packaging, and is expected to continue to do so in the future. This growth has increased the pressure on how products in e-commerce are packagedand how packaging is handled, and thus there is a need to make e-commerce more sustainable.This report intends to investigate whether a deposit refund system for reuse of packaging from e-commerce can be part of this, based on the three actors: Consumer, Retailer and Carrier, and five dimensions: Organization, Economy, Behavior, Material and Technology. The results show that the three actors will face both challenges and opportunities at the same time as prerequisites have been identifed for the investigated deposit refund system to be implemented. For the consumer, one of the main challenges is to get the consumer to return their packaging for reuse instead of recycling. Another major challenge is to find a level of the deposit that gives the consumer suffcient financial incentives to be willing to return their packaging. If it is too high it can create a reluctance to participate in the deposit system. The retailer is given an opportunity to offer consumers an easy alternative to make sustainable choices. However their profitability is largely relying on consumers not seeing the deposit as an extra cost and therefore choosing to refrain from shopping. For the carrier, an opportunity arises to develop a new sustainable service at the same time as the costs that arise due to extra work. These costs are presumed to be covered by the profit that occurs if the consumer fails to return their packaging. Whether a deposit refund system would be possible to implement or if it is a possible partial solution for a more sustainable e-commerce, cannot be deduced from this report. More information and deeper analyses would be required as well as a pilot project to test the deposit refund system.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects. / Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Idag är klimatfrågan ett av världens mest omtalade ämnen. Majoriteten av forskarna runt om i världen är eniga att klimatförändringen är direkt orsakad av oss människor. Detta har gett en insikt om att klimatförändringen är en av mänsklighetens största utmaningar som behöver tas på allvar. Därför behöver vi människor gemensamt enas och ta ansvar för globala lösningar. Idag är den linjära ekonomin klart dominerande, medan det nya motsatta systemet som benämns cirkulär ekonomi blir allt mer eftertraktat. Den cirkulära ekonomin är ett koncept som möjliggör miljöns välmående på ett hållbart sätt. Begreppet handlar om i korthet att återanvända och återvinna produkter, resurser och material på ett sätt som efterliknar naturens egna kretslopp. Begreppet cirkulär ekonomi är väldigt brett och därför har vi valt att avgränsa arbetet till material inom byggbranschen. Syftet med examensarbetet har därför varit att undersöka utmaningar och möjligheter för implementering av cirkulär ekonomi inom byggbranschen. De frågor vi valt att titta närmre på är: Vad finns det för verktyg som kan bidra till cirkulär ekonomi i byggbranschen? Hur arbetar en stor svensk exploatör idag med cirkulär ekonomi? Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna fördjupa oss inom ämnet. Arbetet består till en stor del av litteraturstudien som bygger på webbkällor med hög trovärdighet. Vi har även intervjuat flera specialister på Riksbyggen. Vi har varit källkritiska och tagit hänsyn till aspekter såsom validitet, reliabilitet och variabilitet. Resultatet tar fram både privata och statliga verktyg men även olika miljöcertifieringar, som är relevanta inom byggbranschen i förhållande till cirkulär ekonomi. De olika verktyg och miljöcertifieringar fungerar på liknande sätt och alla framförs i syfte att främja den cirkulära ekonomin inom byggbranschen. Verktygen som nämns i rapporten har gett goda resultat och etableras mer i byggbranschen. Dock täcker inte ett verktyg eller miljöcertifiering alla aspekter inom cirkulär ekonomi, utan de fungerar bra som utgångspunkter. För att uppnå goda resultat krävs det att man kombinerar olika verktyg eftersom de kompletterar varandra. Slutsatsen är att det är mer effektivt att kombinera de olika verktygen. Detta för att täcka upp fler aspekter inom cirkulär ekonomi. Med god kunskap inom området och effektiv kommunikation mellan aktörer, optimeras resultatet. Därför är ett gott samarbete nyckeln till framgång. / Today, the climate issue is one of the world's most talked about topics. The majority of scientists around the world agree that climate change is directly caused by us humans. This has given us an insight that climate change is one of humanity's greatest challenges that needs to be taken seriously. That is why we need people to come together and take responsibility for global solutions. The linear economy is today clearly dominant, while the new opposite system called circular economy is becoming more sought after. The circular economy is a concept that enables the environment's wellbeing in a sustainable way. In short, the concept is to reuse and recycle products, resources and materials in a way that mimics the nature's own cycle. The notion of circular economics is very broad and that is why we have chosen to limit the work to materials in the construction industry. The purpose of the thesis has therefore been to explore challenges and opportunities for implementing circular economics in the construction industry. The question formulations we have chosen to look at are; What tools are there that can contribute to circular economy in the construction industry? How does a large Swedish operator work with circular economy today? We have used a qualitative research method where we have been able to immerse ourselves in the subject. The work consists largely of the literature study, which is based on sources from various websites with high credibility. We have also interviewed employees at Riksbyggen. We have been critical to sources and have taken into consideration of aspects such as validity, reliability and variability. The result produces both private and government tools as well as various environmental certifications, which are relevant in the construction industry regarding circular economy. The various tools and environmental certifications produced work in a similar way, and all are presented with the aim of promoting the circular economy in the construction industry. The tools mentioned in the report have produced good results and are more established in the construction industry. However, a tool or environmental certification does not cover the entire area of circular economics, but they work well as a starting point. To achieve good results, it is necessary to combine different tools since they complement each other. The conclusion is that it is more efficient to combine the different tools. This is to cover more aspects of the circular economy. With good knowledge in the subject and effective communication between partners, the result is optimized. Therefore, good cooperation is the key to success.

Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen / It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process

The increased number of electric vehicles (EV) will influence the electricity demand and could possibly exceed the maximum power available on the grid. In order to manage such development, new innovations and impactful policy mechanisms are crucial.  EV fleets are prospected to work as dynamic energy storage systems and if controlled smartly, it could result in energy savings and revenue streams. The EV could, be charged when electricity prices are low and discharged when high. Thus, discharged power could be sold to the grid or supplied to a building. This could then generate revenue streams and enhance self-consumption through services called vehicle-to-grid (V2G) and vehicle-to-building (V2B). Despite the advantages of V2X (vehicle-to-anything), premature battery degradation due to capacity loss as a consequence of charging and discharging processes is a prominent concern since the battery is unfit for EV when it reaches 80 percent of the initial capacity. This could be managed by providing the battery a second life as storage solution and thus enhance the feasibility, and lifetime for EV batteries thereby contributing to circular economy.  Previous studies have investigated the possibility of EV as energy vectors and optimizing the charging and discharging schedules for demand supply management, for example in peak shredding or shifting. This study aims to combine the mechanism of V2B and V2G and further providing the EV battery a second life in residential PV storage to optimize the usage through the battery’s lifetime in a circular perspective. Hence, for this thesis, a mixed integer linear problem (MILP) was developed to optimize the potential, savings and earnings from V2B/V2G as well as from second-life energy storage in residential PV. For this purpose, a case study with real data from a residential building with a build-in PV from 2018 in Switzerland was integrated. Further, the impact of the batteries in the two stages and the contribution towards a circular economy was investigated.  Results show that the battery lifetime from exercising V2G/V2B could at its worst last for 3.11 years. This is however strongly impacted from input data, degradation and selling price of electricity. During its lifetime, the EV battery could avoid 26% of cost compared with not using V2X. Overall, V2B/V2G leads to energy and economic savings, but there is degradation in the battery and the savings made by V2B/V2G is not enough to justify the investment costs of an EV battery. Hence, the cost of replacing the battery in the EV due to the degradation of V2B/V2G needs to be subsidized or by other incentives for it to become feasible. When further providing the battery a second life, it shows huge potential in savings as observed from the result which contributes to resource efficiency and circular economy. In this study, the reused battery could last for either 2.4 or 9.45 years, depending on the electricity selling price. Thus, the lifetime usage of the battery can be increased substantially with second life of batteries depending on the application. / Det ökande antalet elbilar kommer att resultera i ökad efterfrågan av elektricitet och då även överskrida tillgängligheten på elnätet. För att hantera utveckling som denna är nya innovationer och kraftfulla policys vitalt.  Elbilar förväntas att kunna användas som dynamisk energilagring och leda till energibesparingar och intäkter. Genom innovationer som vehicle-to-grid (V2G) och vehicle-to-building (V2B) finns det potential för elbilar att ladda upp batteriet när elpriserna är låga och sedan ladda ur batteriet när priserna är höga. Den urladdade energin kan då exempelvis säljas till elnätet (V2G) eller levereras till en byggnad (V2B) och således leda till intäkter eller reducerade elkostnader. Trots fördelarna med att tillämpa elbilsbatterier för urladdning, tillkommer följder av ökad degradering av batteriet på grund av upp- och urladdning. Då batteriet inte är lämpligt för användning i elbilar när det degraderat till 80 procent av den initiala kapaciteten, finns det även en problematik. Detta skulle kunna hanteras genom att återanvända batteriet i lagringslösningar och öka lönsamheten i att använda dynamisk energilagring, förlänga livslängden men även bidra till den cirkulära ekonomin.  Den här studien syftar till att optimera potentialen, besparingar och intäkter av elbilsbatterier i ett cirkulärt perspektiv genom V2B och V2G och därefter återanvända elbilsbatteriet för energilagring med solceller i ett bostadshus. För detta, användes linjär programmering. Vidare integrerades en fallstudie med verkliga data från ett bostadshus i Schweiz med solceller.  Resultaten visar att batteriets livslängd reduceras till 3,11 år genom att använda V2G/V2B, men är starkt påverkat av inmatningsdata, degraderings modellen och försäljningspriset av elektricitet. Under batteriets livstid kunde elbilsbatteriet undvika 26% av elkostnaderna jämfört med att inte implementera V2B/V2G. Sammantaget leder sådan användning av elbilsbatterier till energi- och ekonomiska besparingar, men på grund av den signifikanta reduceringen i livslängd och höga investeringskostnader, räcker det inte för att motivera implementerandet av sådana tekniker som det ser ut idag. Det finns därmed ett behov av subventionering av elbilsbatterier för att använda V2B/V2G. Vidare, när batteriet återanvänds, visar resultaten signifikant besparingspotential som kan bidra till resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. I den här studien, varierar livslängden på det återanvända batteriet mellan 2,4 och 9,45 år som ett resultat av försäljningspriset av elektricitet. Således kan batteriets livslängd beroende på applikation förlängas avsevärt genom återanvändning.

Digital marketplaces gained increased importance in the circular economy. Although their economic benefits are a popular subject in present literature, research is scarce on their environmental impact. Since economic motivations often collide with environmental motivations on digital marketplaces within the circular economy, rebound effects can occur. Therefore, it is crucial for companies to continuously evaluate the environmental value of their service. Consequently, this thesis aims at creating a framework to identify the environmental impact of digital marketplaces within the circular economy. Two important questions had to be answered in this research: How environmental impact assessment and user behavior can be combined to identify factors that influence the environmental impact of such digital marketplaces and how these factors can be incorporated into a framework. Based on a review of relevant literature on circular economy, environmental impact assessment and user behavior, a single case study was conducted on the digital marketplace of the urban logistics startup Tiptapp. Qualitative data was gathered by interviewing users. Respondents were divided into two groups depending on their role on the platform: ‘helpers’ (supply) and ‘advertisers’ (demand). The results indicated that mainly three factors influence the environmental impact: user behavior, user flow and direct interactions, and external factors. By designing the framework to outline the influencing factors and their relationship, an initial foundation has been built for digital marketplaces and their providers to evaluate the environmental impact of their services and to actively counteract concealed rebound effects. Future research is needed to facilitate generalizability of the proposed framework as well as data integration and accurate impact calculations. / Digitala marknadsplatser har ökat i betydelse för den cirkulär ekonomin. Även om deras ekonomiska fördelar är ett populärt ämne i nuvarande litteratur är forskning om deras miljöpåverkan knapp. Eftersom ekonomiska motiv ofta kolliderar med miljömässiga motiv på digitala marknadsplatser inom den cirkulära ekonomin kan rebound-effekter uppstå. Därför är det avgörande för företag att kontinuerligt utvärdera miljövärdet av deras tjänster. Följaktligen syftar den här studien till att skapa ett ramverk för att identifiera miljöpåverkan av digitala marknadsplatser inom cirkulär ekonomi. Två viktiga frågor måste besvaras i denna forskning: Hur miljökonsekvensbedömning och användarbeteende kan kombineras för att identifiera faktorer som påverkar miljöpåverkan av sådana digitala marknadsplatser och hur dessa faktorer kan integreras i ett ramverk. Baserat på relevant litteratur om cirkulär ekonomi, miljökonsekvensbedömning och användarbeteende har en fallstudie genomförts på den digitala marknadsplatsen Tiptapp, som är ett urbant logistik-startup. Kvalitativa data samlades in genom att intervjua användare. De svarande delades in i två grupper beroende på deras roll på plattformen: "helpers" (utbud) och "advertisers" (efterfrågan). Resultaten indikerade att främst tre faktorer har påverkan på miljön: användarbeteende, användarflöde och direkta interaktioner samt externa effekter. Genom att utforma ett ramverk för att beskriva de påverkande faktorerna och deras förhållande har en första grund byggts. Detta för att digitala marknadsplatser och deras leverantörer ska kunna utvärdera miljöpåverkan av deras tjänster och aktivt motverka dolda rebound-effekter. Framtida forskning behövs för att underlätta generaliserbarhet av det föreslagna ramverket samt dataintegration och exakta konsekvensberäkningar.

This thesis discusses digital transformation as an enabler of the circular economy in the Swedish automotive industry. Circular economy has gained awareness lately, and many companies want to implement this sustainable strategy. In doing so, digital transformation is often needed to succeed. However, academic literature on digitaltransformation and its impact on the circular economy is limited. This thesis aims to answer the research question: “How are Swedish automotive organizations leveraging digital transformation to transition towards a circular economy?”. The research is done through a survey of the Swedish automotive industry based on literature regarding the subjects. The authors identify five key findings regarding how the Swedish automotive industry leverages digital transformation to transition towarda circular economy. The findings are (01) the driving forces of digital transformation-driven circular economy, (02) the need to raise awareness regarding the impact of various digital technologies, (03) to continue the use of technologies that have a great impact on sustainability, (04) the need to raise awareness regarding the impact of digital technologies on sustainability, (05) the need for organizational awareness and involvement of employees in the circular economy strategy. / Denna uppsats diskuterar digital transformation som ett hjälpmedel att uppnå cirkulär ekonomi inom den svenska bilindustrin. Cirkulär ekonomi har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och många företag vill genomföra denna hållbara strategi. För att lyckas med detta behövs ofta digital transformation. Akademisk litteratur om digital transformation och dess påverkan på cirkulär ekonomi är begränsad. Denna avhandling ämnar besvara forskningsfrågan “Hur använder svenska bilindustrindigital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi?”. Forskningen utförs genom en undersökning av den svenska bilindustrin baserad på litteratur om ämnena. Avhandlingens författare identifierar fem viktiga observationer angående hur den svenska bilindustrin använder digital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi. De fem observationerna är (01) de drivande krafterna bakom digital transformationsdriven cirkulär ekonomi, (02) behovet att öka medvetenheten om olika digitala teknologiers påverkan, (03) att fortsätta användningen av teknologier med stor inverkan på hållbarhet, (04) behovet att öka medvetenheten om digitala teknologiers inverkan på hållbarhet, (05) behovet av organisatorisk medvetenhet och engagemang av anställda i cirkulär ekonomi-strategi.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Tillverkning av tekniska produkter står för en stor del av de globala utsläppen och det är vanligt att gamla produkter ersätts med nya enligt dagens konsumtionsmönster. I takt med nyare klimatmål, politiska krav och fortsatt minskning av naturresurser kommer företagen behöva tänka om i sin produktutveckling och anpassa sin affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka hur tillverkande företag arbetar för att genomföra den här omställningen och specifikt hur de arbetar med ”Design for Repair” för att förlänga produkters livslängd. För insamling av data genomfördes en kvalitativ studie via intervjuer med fyra företag och en expert inom cirkulär ekonomi och hållbarhet. Företagen är verksamma inom produktintensiva branscher varav ett företag arbetar inom detaljhandel, ett företag inom möbelindustrin och två företag inom konsumentelektronik. Den kvalitativa studien kompletterades och analyserades mot en litteraturstudie som lyfter det aktuella forskningsläget inom de berörda områdena. Den empiriska studien identifierade att de tillfrågade företagen har en stark vilja att övergå till cirkulära affärsmodeller. För att genomföra omställningen behöver företag implementera alternativa metoder för att generera intäkter. De viktigaste slutsatserna som identifierades: • Fler hyrtjänster av produkter kan bli aktuellt i framtiden • Fler servicecenter kan komma att implementeras i samhället • Företag kan börja köpa tillbaka redan använda produkter De främsta utmaningar som studien klargjorde inom området: • Stora reservdelslager försvårar företagens arbete • Kundernas konsumtionsmönster och inställning till reparationer • Teknikens snabba utveckling och nya trender i samhället Studier inom cirkulära affärsmodeller finns idag i begränsad utsträckning, denna studie ligger till grund för vidare forskning och för att åskådliggöra hur olika verksamheter arbetar för att ställa om inför framtida utmaningar. / Manufacturing of technical products account for a big part of the global emissions. It is common that old products are replaced with newer versions according to current consumption patterns. With new climate goals, political demands and the reduction of natural resources requires that companies need to rethink their product development and enhance their business models. The purpose with this study is to investigate how manufacturing companies make this transition and more specific how companies work with “Design for Repair” to prolong lifetime of products. For the gathering of information, a qualitive study with interviews was performed with four companies and an expert in circular economy and sustainability. The companies are all active in product intensive industries where one company operates in the retail market, one in furniture industry and two in consumer electronics. The qualitive study was supplemented and analyzed with a literature study which raised the present research in the field. The empirical study identified that there is a strong will to adapt circular business models. To be able to carry through the transition companies needs to implement and search for alternative methods to generate revenue. The collected data resulted in the following conclusions: • More rental services of products may become relevant in the future • More service centers may be implemented in the community • Companies may implement “pay-back-solutions” for used products The challenges that the study clarified in the field were: • Many spare parts in stock complicates the workload for the companies • Customers consumption patterns and attitudes towards repairs • The rapid development of technology and new trends in society Studies in circular business models are available in a limited extent, this study enables further research areas and illustrates how different companies work to succeed with the future challenges.