Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer spelar roll. Förnybar energi i form av vindkraft och solenergi, är enligt Agenda 2030 och EU:s cirkulära initiativ bra för klimatet. Flertal tidigare studier ifrågasätter hur den cirkulära ekonomin ska åstadkommas, där allt som är cirkulärt inte är hållbart, och allt som är hållbart inte är cirkulärt. Studien utgör en fallstudie på en svensk hamnverksamhet som analyseras ur ett systemperspektiv där organisationen ses som ett ekosystem. Arbetet syftar till att söka djupare förståelse för relationen mellan hållbarhetsinvesteringar och hållbarhetsanpassning. Detta relateras till institutionell teori och Agenda 2030 som en tvingande kraft. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågan har sekundärdata använts genom djupgående dokumentanalys och kompletterats med primärdata från intervjustudie. Resultatet kom fram till att det finns ett ekosystem av aktörer som påverkas av en organisations hållbarhetsinvesteringar. Incitament till investering drivs främst av externa påtryckningar från myndigheter, kunder och intressenter, där Agenda 2030 spelar en central roll. Samtidigt framgår det att organisationens interna vilja att agera är en stark drivkraft för deras hållbarhetsanpassning. Vidare forskning bör fokusera hur organisationer hanterar de utmaningar som finns i slutet av livscykeln för solceller och vindkraftverk i relation till cirkulära initiativ. / The Agenda 2030 action plan aims to create sustainable development, where economic, social, and environmental factors play a role. Renewable energy in wind power and solar energy is considered as beneficial for the climate, according to Agenda 2030 and Eu’s circular initiatives. Several previous studies questions how the circular economy will be achieved, noting that not everything circular is sustainable, and not everything sustainable is circular. This study is a case study of a Swedish port operation analyzed from a systems perspective, where the organization is seen as an ecosystem. The work aims to gain a deeper understanding of the relationship between sustainability investments and sustainability adaption. This is related to institutional theory and Agenda 2030 as a coercive force. To achieve the objective and answer the research question, secondary data through in-depth document analysis has been used. Primary data from an interview study complemented the secondary data. The results found that there is an ecosystem of actors influenced by an organization’s sustainability investments. Incentives for investment are mainly driven by external pressures from authorities, customers, and stakeholders, where Agenda 2030 plays a central role. At the same time, it is evident that theorganization’s internal desire to act is a strong driving force for their sustainability adaption. Further research should focus on how organizations manage the challenges at the end of the lifecycle for solar panels and wind turbines in relation to circular initiatives.

Behovet av bostäder ökar i takt med befolkningsökningen, samtidigt som tillgången på råmaterial för byggmaterial minskar. Samhället genomgår en grön omställning där varje bransch undersöker sätt att minska klimatpåverkan. I byggbranschen är cement en stor bidragande orsak till koldioxidutsläpp. Studien syftar till att utforska nya dimensioneringsregler för klimatreducerad och cirkulär betong enligt betongstandarder, samt hur konstruktörer och materialtillverkare arbetar med dessa. Studien genomförs som en kombinerad litteraturstudie och intervjustudie. Intervjustudien består av tre intervjuer med konstruktörer, materialtillverkare och projektutvecklare som bidrar med sina perspektiv kring att ta fram och arbete med klimatreducerad och cirkulär betong. I litteraturstudien ingår att jämföra nya och äldre standarder som beskriver dimensioneringsregler och materialegenskaper för beståndsdelarna i klimatreducerad betong. Litteraturstudien görs också för att ge mer översiktlig kunskap i ämnet och för att kunna jämföra och bekräfta data från intervjuerna. Resultaten visar att utvecklingen går framåt när det gäller att nå målet med klimatneutral betong år 2030. Nya material och produkter utvecklas ständigt och möjliggör mer klimatvänlig betong. Materialstandarden och dimensioneringsstandarden för betong ger möjligheter för cirkulering av återvunnen betong, medan cementstandarden beskriver hur tillsatsmaterial för cement kan användas. Intervjuerna indikerar att konstruktörerna har en liten roll när det gäller att påverka byggnaden ur ett hållbart perspektiv, men medvetenhet finns. Beslut kring materialval, funktionskrav och kravställning på materialen görs ofta tidigt i projekten, innan konstruktören är inkopplad. Resultaten överensstämmer med andra examensarbeten som visar att konstruktörer kommer in för sent i processen med idéframtagning för att bidra med kunskap i hållbarhetsfrågor i projekten. Det finns förhoppningar om att den nya standarden tillsammans med lagen om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets nya byggregler ”möjligheternas byggregler” ska bidra ytterligare till utveckling av hållbart samhällsbyggande. Huruvida detta kommer bidra med att konstruktören får en större roll återstår att se. / The need for housing is increasing with population growth, while the availability of raw materials for construction materials is declining. Society is undergoing a green transition, with each industry exploring ways to reduce climate impact. In the construction industry, cement is a major contributor to carbon dioxide emissions. This study aims to explore new dimensioning rules for climate-reduced and circular concrete according to concrete standards, and how designers and material manufacturers work with these. The study is conducted as a combined literature review and interview study. The interview study consists of three interviews with designers, material manufacturers, and project developers contributing their perspectives on developing and working with climate-reduced and circular concrete. The literature review includes comparing new and older standards describing dimensioning rules and material properties for components in climate-reduced concrete. The literature review is also conducted to provide a more comprehensive understanding of the subject and to compare and confirm data from the interviews. The results show that progress is being made towards the goal of climate-neutral concrete by 2030. New materials and products are constantly being developed, enabling more climate-friendly concrete. The material standard and dimensioning standard for concrete provide opportunities for the circulation of recycled concrete, while the cement standard describes how cement admixtures can be used. The interviews indicate that designers have a small role in influencing building sustainability, but awareness exists. Decisions regarding material selection, functional requirements, and specification of materials are often made early in projects, before the designer is engaged. The results are consistent with other theses showing that designers enter the process too late in the ideation stage to contribute knowledge on sustainability issues in projects. There are hopes that the new standard, together with the law on climate declaration for buildings and the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's new building regulations "building regulations of opportunities," will further contribute to the development of sustainable community construction. Whether this will result in the designer having a larger role remains to be seen.

I denna studie undersöks möjligheten att återbruka en träbro efter dess tekniska livslängd och vilka riktlinjer som kan behöva implementeras för att underlätta återbruksprocessen av träbroar. Frågeställningarna grundar sig i vilka hinder det finns kring att säkerställa kvaliteten på en träbro efter dess tekniska livslängd för att kunna återbruka den, samt hur mycket av dess geometri som kan förändras. Undersökningen delades upp i en litteraturgenomgång, där bland annat återbruk, träbroar samt regelverken kring broar undersöktes, och en beräkningsgång i syfte att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri. För att komplettera litteraturgenomgången och få en djupare förståelse för återbruk av träbroar hölls tre ostrukturerade intervjuer med olika experter inom trä samt träbroar. Litteraturgenomgångens tillvägagångssätt sker främst via sökmotorn Google och DiVA-portal där återbruk, träbroar samt Trafikverket används som några sökord. De ostrukturerade intervjuerna med experterna genomfördes på så sätt att den intervjuade först fick berätta om sitt yrke samt sin erfarenhet, och sedan ställdes några öppna frågor kopplade till deras expertområde. Intervjuerna fortsatte därefter som naturliga samtal med följdfrågor och diskussioner kring ämnesområdena. För att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri genomfördes beräkningar i MathCad och Frame analysis. Resultatet av beräkningarna redovisades sedan genom Excel med tabeller och figurer för att tydliggöra resultaten. Brotypen som beräknas i rapporten är en tvärspänd plattbro som dimensionerades i brottgränstillstånd, och med hänsyn till dess momentkapacitet. Brons geometri förändrades på olika sätt som exempelvis i form av total längd samt spännvidd mellan mittstöden. De olika förändringarna av geometrin utgick från teorin och samtalen från litteraturstudien, vilket ger ett verklighetstroget resultat. Resultatet av studien visar att återbruk av träbroar är möjligt om underhållet sköts och om inspektioner sker enligt planering. Även dokumentation är viktigt för att förenkla återbruksprocessen. Beräkningarna visar att träbron kan återanvändas och att variation av geometri kan ske i stor utsträckning. Det kan dock krävas vissa modifikationer, t. ex. som byte av gummilager för att beakta nya reaktionskrafter som uppstår när spännvidden på mittfältet ökas. Trafikverkets regelverk innebär idag höga krav anpassade för nykonstruktion vilket gör det svårt att inkludera återbruk. Vår bedömning är att Trafikverkets regelverk i vissa delar behöver förändras för att möjliggöra återbruksprocessen, förutsatt att säkerhet och bärförmåga inte äventyras. / This report investigates the potential of reusing a timber bridge beyond its original technical lifespan and explores the possibility of altering its geometry. Central to this inquiry are the questions about which obstacles exists in ensuring the quality if a wooden bridge after its technical lifespan to reuse it, and how much can the geometry of the bridge change. The study includes a literature review covering various aspects such as reuse practices, timber bridge construction, and regulatory frameworks governing bridges. To complement the literature review, unstructured interviews with experts in the field of timber, engineering and bridge construction are conducted. These conversations aim to bridge the gap between theoretical knowledge and practical insights. The discussions are structured to allow the expert to share their experiences and expertise. Selected questions then delve deeper into specific areas of their knowledge, facilitating engaging discussions and follow-up inquiries. The search for relevant literature primarily uses online sources as Google and DiVA-portal, with a focus on topics such as reuse practices, timber bridge construction methods, and the regulations set forth by agencies like the Swedish Transport Administration. Calculations are carried out using programs like MathCad and Frame analysis, with results presented through Excel spreadsheets to provide visual clarity. The analysis focuses on a specific type of timber bridge, a prestressed glulam deck bridge, where the total length is adjusted to varying degrees and the span is modified accordingly. The findings suggest that with adequate maintenance, timber bridges can indeed be reused beyond their original lifespan. It’s also important that scheduled inspections are carried out and documentation is also of value to simplify the reuse process. The calculations demonstrate that even with modifications to the length and span, timber bridges can be successfully reused. Challenges arise from the stringent regulations of the Swedish Transport Administration, which may prevent the integration of repurposing practices. To enable reuse of timber bridges some changes to the existing regulations needs to be done, provided safety and structural integrity are not compromised.

The circular economy presents a promising framework for sustainable production and consumption by emphasizing resource conservation through practices such as recycling, reuse, and remanufacturing. However, a systematic analysis of these aspects remains underexplored, particularly regarding the comprehensive evaluation of displacement or substitution effects and the broader implications of circular practices on resource conservation. This study aims to fill this gap by conducting a systematic literature review, evaluating the extent to which circular activities mitigate resource extraction and their influence on the substitution or displacement between primary and secondary materials and products.  The findings reveal that the effectiveness of circular economy strategies is dependent on their capacity to successfully displace virgin raw materials and prevent rebound effects. It also highlights the variability in outcomes based upon various factors including the business models, consumer behaviour, type of materials, and circular practices employed. It highlights the need for comprehension of how circular economy practices influence demand for new products and the substitution between primary and secondary materials.   This research contributes to a deeper understanding of the conditions under which circular economy strategies can effectively reduce resource use, including suggestions for future studies aimed at enhancing the resource conservation efficiency of circular initiatives and by identifying key gaps in current research, it supports the development of more sustainable production and consumption models. / Den cirkulära ekonomin presenterar ett lovande ramverk för hållbar produktion och konsumtion genom att betona resursbevarande metoder som återvinning, återanvändning och återtillverkning. En systematisk analys av dessa aspekter är dock fortfarande underutforskad, särskilt när det gäller den omfattande utvärderingen av förskjutningseffekter och de bredare konsekvenserna av cirkulära behandlingssätt för resursbevarande. Den här studien syftar till att fylla den luckan genom att genomföra en systematisk litteraturanalys, som utvärderar i vilken utsträckning cirkulära aktiviteter minskar resursutvinning.  Resultaten avslöjar att effektiviteten hos strategier för cirkulär ekonomi är beroende av deras förmåga att framgångsrikt ersätta jungfruliga råmaterial och förhindra återverkningseffekter (rebound effect). Den belyser också variationen i resultat baserat på olika faktorer, inklusive affärsmodeller, konsumentbeteenden, typ av material och vilket cirkulärt behandlingssätt som används. Dessutom understryker resultatet behovet av en nyanserad förståelse för hur cirkulär ekonomi påverkar efterfrågan på nya produkter och substitutionen mellan primära och sekundära material.   Studien bidrar till en djupare förståelse av under vilka förutsättningar strategier för cirkulär ekonomi effektivt kan minska resursanvändningen samt förslag på framtida studier som syftar till att förbättra resursbevarandeeffektiviteten inom cirkulära initiativ.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

I ett samhälle där föremåls värde ofta går förlorat och produkter slängs långt innan de är förbrukade är det hög tid att påbörja en beteende förändring. Denna studie är ett designdrivet forskningsarbete som har undersökt kopplingen som kan uppstå mellan användare och produkt vid ett kreativt och individuellt lagande. Studien har dessutom undersökt de tillvägagångsätt som motiverar användare att börja laga kreativt och hur detta skulle kunna implementeras i en produkt för att således bidra med en förändring i deponibeteendet. Arbetet har utgått från de två designteorierna emotionell design och design for repair. Forskningsarbetet inleddes med att undersöka utgångspunkten för trasiga saker i samhället samt hur det arbetas med lagning idag med hjälp av metoder så som fältstudie. Efter detta undersöktes kopplingen mellan kreativ lagning och användare samt vad som får användarna att kunna tänka kreativt med metoder så som observation och probes. Med den insamlade informationen genomfördes sedan en längre idégenereringsprocess som avslutades i framtagande av ett designbidrag för att besvara uppsatsens forskningsfråga. Design bidraget utformades som ett system som användare kan utnyttja för både donation av gammalt pyssel som de sparat, och köp av kit bestående av det återanvända materialet för att inspirera dem till kreativ lagning, detta i form av en varuautomat. / In a society where the value of objects is often lost and products are thrown away long before their useful life, it is high time to start working towards a behavioral change. This study is a design-driven research project that has investigated the connection that can arise between user and product during creative and individual repair work. The study has also investigated the approaches that motivate end users to start repairing creatively and how this could be implemented in a product to contribute to a change in deposit behavior. The work has been based on the two design theories, emotional design and design for repair. The research work began by examining the starting point for broken things in society and how repairs are done today, using methods like field studies. After this, the connection between creative repair and users was investigated, as well as what makes the users able to think creatively with methods such as observation and probes. With the collected information, a longer idea generation process was then carried out, which ended in the production of a design contribution to answer the essay’s research question. The design contribution was designed as a system that users can use for both the donation of old crafts they have saved and the purchase of kits consisting of the reused material to inspire them to creative repair, this in the form of a vending machine.

This study investigated the current handling of furniture in Sweden's 21regional counties, focusing on circular strategies. The aim was to identifyobstacles and opportunities for improving sustainability through circularfurniture management. A mixed-methods approach was employed, combiningsurveys and focus group interviews with managers responsible for furniturestrategies and representatives from procurement organisations. The resultsrevealed a growing awareness and commitment to circularity, but alsochallenges such as a lack of clear responsibility, resource constraints, andknowledge gaps. The study also found that wood, as a durable and repairablematerial, could mitigate obstacles and enhance circular strategies. However,clearer definitions and sustainability criteria for wooden furniture inprocurement were needed. The study emphasised a multifaceted approach topromote circular furniture management, including increased resources,improved communication, changes in procurement, and clearer guidelines.

Bakgrund: Förändringar i konsumtionsmönster har på senare år uppkommit i vårt dagliga liv. Ju mer vi efterfrågar och konsumerar, desto mer ökar transporterna vilket skapar negativa konsekvenser på vår omgivning. Ökat avfall, onödiga kostnader, osunda arbetsförhållanden och ineffektiv användning av tillgångar är exempel på när företag inte tar sitt ansvar på de miljömässiga, ekonomiska samt sociala hållbarhetsområdena. Logistikföretagen har en direkt negativ påverkan på sin omgivning genom dess koldioxidutsläpp från fordonen, och har därmed en direkt möjlighet att kunna påverka detta. Logistikbranschen står idag inför olika utmaningar, men kan genom ett integrerat hållbarhetsarbete erhålla förmåner i både monetära och icke-monetära former. Företagen kan ta ansvar för de miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekterna, vilket benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Den effektiva resurshanteringen som kan implementeras i logistikföretagen utgörs av modellen cirkulär ekonomi och grundas i att reducera, återanvända och återvinna resurser inom verksamheten. CSR och cirkulär ekonomi utgör därmed grunden i denna studie för att ta reda på hur ett hållbarhetsarbete kan tillämpas på bästa möjliga sätt hos företag inom logistikbranschen i Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur logistikföretag i Sverige arbetar med hållbarhet. Vidare avser vi att identifiera och undersöka vilka möjligheter och förutsättningar som finns för implementering av cirkulär ekonomi inom logistikföretag för att skapa ytterligare resurseffektivitet och hållbarhet. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ karaktär genom intervjuer med insatta aktörer som har en direkt koppling till logistikbranschen i Sverige. Detta val grundas i att erhålla en ökad förståelse baserad på olika källor från branschen med respondenter som har varierade befattningar och kunskaper. Slutsats: Resultatet av denna studie innebär att en effektiv resurshantering baserad på den cirkulära ekonomins modell kan först uppnås när fyra delar är förverkligade tillsammans med ett hållbart ansvarstagande. Första kravet behandlar en hållbar strategi, det andra kräver att transportbeställaren efterfrågar hållbara transporter. Dessutom krävs även att företagen implementerar hållbara logistikaktiviteter som optimerar verksamhetens resurser. Slutliga kravet begär att intressenter ser incitament till att investera i verksamheten och långsiktiga samt branschöverskridande samarbeten tillsammans med att lagar stiftas för att driva hållbarhetsarbetet framåt. / Background: A shift in consumption has been noted in recent years. The more we demand and consume, the more increases the number of transports which leads to negative consequences in our environment. Logistic firms have a direct effect on the environment through their carbon emissions from their vehicles, therefore they have a direct possibility to influence this. The logistic sector is facing multiple challenges, but can through integrated sustainability actions acquire benefits, in both monetary and non-monetary forms. The companies can be responsible regarding the environmental, economic and social aspects, which is called Corporate Social Responsibility (CSR). The efficient resource management that can be implemented in logistic firms constitutes of the circular economy model, which is based on reducing, reusing and recycling resources within a company. CSR and circular economy compose the base in this study for the investigation of how a logistic firm can in the most optimal approach, implement sustainability actions within the logistic sector in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to examine how logistic firms in Sweden work with sustainability. Furthermore, we aim to identify and investigate what are the possibilities and conditions for an implementation of circular economy within logistic firms to create a more resource efficient and sustainable sector. Completion: The study has a qualitative outline through interviews with competent actors that have a direct connection with the logistic sector in Sweden. This decision is based on the aim of obtaining a greater understanding from different sources in the sector with persons that obtain varied positions and knowledge. Conclusion: The results of this study implies that an effective resource management based on the circular economy model only can be achieved when the following four elements are realized with sustainable responsibility. The first requirement deals with a sustainable approach, the second requires that there is a demand for sustainable transports, it also requires that companies implement sustainable logistic activities that optimize business resources. The final requirement is that stakeholders seeks incentives to support and invest in the business both long-term and with cross-sector collaborations together with the laws enacted to drive the sustainability agenda forward.

The circular economy is promoted by the EU, governments, and businesses all over the world as a concept to reach a sustainable future. The concept is embedded into the UN Sustainable Development Goals for 2030 and aims to decouple economic growth and environmental pressure. Many studies have been conducted on the circular economy in recent years but the research on the actual environmental performance of the concept is limited. To move forward with the concept of the circular economy and reach a sustainable future, the environmental performance must be investigated. In this thesis, the environmental impact of circularity in products is investigated by comparing the environmental impact from one circular and one linear product case. To achieve this, the environmental impact and the degree of circularity is calculated with two different methods. The circularity is calculated with a circularity indicator called the Linear Flow Ratio and the environmental impact is assessed with the environmental evaluation technique Life Cycle Assessment (LCA). In the LCAs, the cases are compared for different environmental impact categories (e.g. global warming). The product that is investigated is an LED lighting fixture from the company 2P1. The circular case is based on a leasing business model and includes remanufacturing, reuse and recycling. The linear case includes production, sales, use, and disposal. The LCA results show that the environmental impact from the circular case is lower for all environmental impact categories. The environmental impact is almost exclusively from the manufacturing phase (including extraction and production of raw materials) and the use phase. The circularity results from the Linear Flow Ratio show contradicting results, presenting that the degree of circularity is higher for the linear case. By comparing the results to calculations from another circularity indicator (Material Circularity Indicator), it is concluded that a unified framework for circularity measurements is required. / Cirkulär ekonomi är introducerat av EU, länder och företag över hela världen som ett koncept för att nå en hållbar framtid. Den cirkulära ekonomin är en del av arbetet mot agenda 2030 för hållbar utveckling och strävar efter att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöpåverkan. Det har forskats mycket på cirkulär ekonomi under de senaste åren men studier som undersöker det miljömässiga utförandet av konceptet saknas. För att fortsätta att utveckla konceptet och för att nå en hållbar framtid så måste den miljömässiga påverkan från cirkularitet undersökas. I denna studie undersöks miljöpåverkan från cirkularitet hos produkter genom att jämföra miljöpåverkan från ett cirkulärt och ett linjärt fall. Miljöpåverkan och cirkularitetsgraden beräknas med två olika metoder. Cirkulariteten beräknas med cirkularitetsindikatorn Linear Flow Ratio och miljöpåverkan analyseras men livscykelanalys. I livscykelanalyserna värderas miljöpåverkan för de två fallen för olika påverkanskategorier (t.ex. global uppvärmning). Produkten som undersökt är en LED-armatur från företaget 2P1. Det cirkulära fallet basers på uthyrning av armaturerna och innehåller renovering, återanvändning och återvinning. Det linjära fallet innehåller produktion, försäljning, användning och bortskaffande av produkten. Resultaten från livscykelanalyserna visar att det cirkulära fallet medför mindre miljöpåverkan för alla kategorier. Miljöpåverkan kommer nästan enbart från produktion (inklusive material) samt användning. Cirkularitetsresultaten från Linear Flow Ratio visar motsägelsefulla resultat då det linjära fallet har en högre cirkularitetsgrad än det cirkulära fallet. Genom att jämföra resultaten med beräkningar från en annan cirkularitetsindikator (Material Circularity Indicator) kan det fastställas att ett enhetligt ramverk för beräkning av cirkularitet är nödvändigt framöver.