Sweden's economy is currently heavily dependent on a linear economy model, where raw material ultimately is discarded as waste. The linear approach is unsustainable for manufacturing companies in the long term. To embrace a sustainable business model and ensure future competitiveness, vehicle manufacturers are actively exploring alternative strategies to reduce emissions. To meet the emission reduction targets established by EU regulations, the industry is actively embracing the adoption of electrification and autonomous vehicles. However, the management of end-of-life for electric vehicles and waste has not kept pace with the industry's growth. To address these challenges, there is a growing recognition of the need to transition towards a circular economy, which focuses on eliminating waste, maximizing the value of materials, and promoting environmental regeneration. This study focuses on identifying the barriers, enablers and opportunities that support the implementation of circular economy strategies within a Swedish vehicle manufacturing company, specifically in the areas of Rethink, Remanufacture, and Repurpose. The research methodology involved conducting literature reviews and interviews with company representatives, research institutes, and external experts in relevant fields. Additionally, an internal survey was conducted to assess employee attitudes and knowledge regarding circular business and the selected strategies. Through the analysis, several barriers and opportunities emerged, including cross-sector collaboration, co-creation, circular design, technology, ownership models, regulations, and organisational considerations. The findings from the literature study, the survey and the interviews were used for the development of the conceptual framework Case Company Circularity Platform. The platform aims to foster cross-sector collaborations through Repurposing vehicle components on a digital platform. To validate the potential of the concept, workshops were conducted with potential customers. The feedback received from the potential customers provided valuable insights, enabling further research and refinement of the concept. The analysis highlights the importance of clear goal-setting and defining objectives within the organisation. It emphasizes the need for cross-sector collaboration, leveraging advanced technologies for component tracking and Repurposing throughout their lifecycle, implementing a Product-as-a-Service ownership model. To achieve the desired legislative changes that promote circular economy, the case company must demonstrate a strong commitment and unified approach alongside the industry. By embracing circular practices and advocating for legislative changes, the case company can play a leading role in promoting sustainability and setting new industry standards. Overall, Repurposing presents an exciting opportunity for the case company to contribute to the way towards a sustainable future. / Sverige präglas av en linjär ekonomi, vilket innebär att råvaror utvinns, produceras, konsumeras, och sedan slängs som avfall. Detta koncept är inte hållbart på lång sikt för att driva ett tillverkningsföretag. I Sverige står transportsektorn för den största andelen av utsläpp i hela landet, där 94% av transportsektorns utsläpp kommer från vägtransporter. EU-förordningar har fastställt mål för att minska utsläppen. För att uppnå dessa mål arbetar tillverkningsföretag aktivt med utvecklingen av elektrifierade och autonoma fordon, medan hanteringen av "end of life" för dessa fordon och deras avfall inte hänger med i branschens tillväxt. Dessa utmaningar möts genom att övergå till en cirkulär ekonomi, som fokuserar på att minska avfall, maximera värdet av material och främja miljömässig återhämtning. Studiens mål är att undersöka hinder och möjligheter för att stödja implementeringen av cirkulära ekonomistrategier för en fordonstillverkare i Sverige, med fokus på strategiområdena "Rethink", "Remanufacture" och "Repurpose". Forskningsmetoden genomfördes genom litteraturstudier och intervjuer med företagsrepresentanter, forskningsinstitut och externa experter inom relevanta områden. En intern enkät genomfördes för att undersöka de anställdas förhållningsätt och kunskaper kring en cirkulär affärsverksamhet samt de valda strategierna. Resultaten från litteraturstudien, enkäten och intervjuerna användes för att utveckla det konceptuella ramverket "Case Company Circularity Platform". Syftet med plattformen är att främja tvärsektoriellt samarbete och en förlängning av fordonskomponenternas "end-of-life" genom utvecklingen av universellamodulära fordonskomponenter. För att validera potentialen i konceptet genomfördes fokusgrupper med potentiella kunder. Återkopplingen från de potentiella kunderna gav värdefulla insikter och förslag för framtida arbete med konceptet. Analysen betonar vikten av tydliga målsättningar inom en organisation. Den understryker också behovet av tvärsektoriellt samarbete och att nyttja avancerad teknik för spårning och återanvändning av komponenter under hela dess livscykel. Produkter som tjänster är en ägandeskapsmodell som anses vara en viktig faktor i en cirkulär ekonomi. Det är nödvändigt för företag inom fordonsindustrin att samarbeta för att uppnå lagändringar som främjar en cirkulär ekonomi. Genom att implementera cirkulära metoder och påverka lagstiftningen kan företaget inta en ledande roll i att främja hållbarhet och etablera nya branschstandarder. Sammantaget ger Repurposing en spännande möjlighet för företaget att bidra till en hållbar framtid.

Purpose: This study aims to investigate how the construction industry can work towards a circular economy by reusing materials and products. The construction industry contributes to a large climate impact, mainly due to the distinctive resource intensity. The main purpose of this study is to develop a work model that simplifies circularity and the reuse of materials during reconstructions. The work model is based on the current obstacles and solutions encountered when working with reuse of construction material and products. Method: The execution of the work is based on two different methodologies, a literature study and a case study. The literature study investigates challenges, solutions and important concepts related to a circular construction industry. The case study involves an investigation of a study object to form a perception of reality. The investigation is covered by site visits, document analysis and dialogues with industry experts. The case study concerns a reconstruction of Vasen 3 in Stockholm. Results: The results present four different aspects with associated challenges that are overall for circular construction. The aspects covered in the degree project are storage & logistics, quality assurance & guarantees, incentive and lastly knowledge, experience & demand. Based on the case study, challenges directly linked to the study object have also been developed regarding logistics and storage. Furthermore, based on the challenges, identified solutions are presented regarding the four aspects. In accordance with identified challenges and solutions, a working model is presented which is covered by six different descriptive steps that can be followed when working with circular construction and reuse. Lastly, it is explained how the work model can be implemented and adapted for the study object. Conclusions: The conclusions compile the results of the degree project which demonstrate that increased knowledge, logistics solutions, incentives, planning at an early stage and a routine work model can steer the construction industry towards a circular economy and material flow.

Sammanfattning Medvetenheten kring miljöfrågor har i samhället växt sig stark, men fortfarande påverkas klimatet i stor utsträckning. Dessvärre finns det flera aspekter som påverkar att företag och människor inte har möjlighet att agera utefter vad som är bäst för klimatet. I uppsatsen utgår det teoretiska materialet från byggbranschen, då branschen tillför en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd. Ämnet cirkulär ekonomi har genom åren blivit mer aktuellt inom såväl politik, EU och företag. Arbetet med cirkulära ekonomi kan minska miljöpåverkan genom att sluta kretsloppet och minska resursanvändningen. Uppsatsen identifierar de utmaningar och drivkrafter som aktörerna inom byggbranschen ser med cirkulär ekonomi. Det empiriska materialet utgörs av lokala företag. Utöver utmaningarna och drivkrafterna studeras en intressant gren som ännu inte är speciellt utforskad. Det handlar om hållbar design, som är en del av den cirkulära ekonomin, och hur denna del kan minimera avfallsmängden genom att sluta kretsloppet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa ämnet kring cirkulär ekonomi, genom att analysera drivkrafterna och utmaningarna som aktörerna upplever. Dessutom studeras hur hållbar design kan minska avfallsmängden inom byggbranschen. Metod En intervjustudie har genomförts med kvalitativ karaktär. Genom sex semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in digitalt samt på arbetsplatser. Empirin grundas på respondenternas kunskap och erfarenheter, och har varit relevant för att besvara forskningsfrågorna. / Abstract The awareness of environmental issues has increased a lot in society, but the climate is still affected to a large extent. Unfortunately, there are several aspects that affect that companies and people do not have the opportunity to act according to what is best for the climate. In the study, the theoretical material is based on the construction industry, since the industry contributes a third of Sweden's total amount of waste. Over the years, the subject of circular economy has become more current within politics, the EU and companies. Working with circular economy can reduce the environmental impact by closing the cycle and reducing the use of resources. The study identifies the challenges and driving forces that the actors in the construction industry experience with circular economy. The empirical material consists of local companies. In addition to the challenges and driving forces, an interesting section is studied that has not yet been particularly explored. It is sustainable design, which is a section in the circular economy, and the study analyzes how this section can minimize the amount of waste by closing the loop. Purpose The purpose of the study is to illuminate the topic of circular economy, by analyzing the driving forces and challenges experienced by the actors. In addition, how sustainable design can reduce the amount of waste in the construction industry is studied. Methodology An interview study has been conducted with qualitative character. Through six semistructured interviews, the empirical material has been collected digitally and at workplaces. The empirical data is based on the respondent’s knowledge and experience and has been relevant to answer the research questions.

Studien avser att behandla återbruk av fönster och mer specifikt återbruk av fönster i nya byggnader. Studien undersöker designprocessen kopplat till detta. Byggsektorn står för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige genereras från byggsektorn, vilket är cirka 9 miljoner ton icke-farligt avfall. Det återbrukas bara en liten mängd byggprodukter, där endast är ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentraler i Sverige i dagsläget. I Sverige så är målet att material som ska återbrukas och återvinnas från icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70% år 2025. Glas är ett material som kräver hög värme för att tillverkas vilket leder till en betydande del koldioxidutsläpp. Sanden i världen håller även på att ta slut, då efterfrågan på sand har tredubblats över två årtionden. Detta leder slutligen till att undersöka återbruk av fönster och processen kring det. Syftet med studien är att undersöka hur arkitektens design- och gestaltningsprocess kan utvecklas och vara flexibel vid återbruk av fönster. Målet med studien är att få fram en ökad kunskap kring ämnet och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien innefattar också ett gestaltningsförslag i en fallstudie genom ett projekt. För att uppnå syftet och målet med studien besvaras följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar och möjligheter finns kring återbruk av fönster? Hur ser ett ramverk för designprocessen ut vid återbruk av fönster? Hur kan gestaltningsprinciper vid återbruk av fönster användas för att möjliggöra en flexibel process och skapa en estetisk tilltalande slutprodukt? Metoden för studien är uppdelad i tre delar: litteraturstudie och referensprojekt, intervjustudie samt projekt. Litteraturstudien ger en vetenskaplig grund för att sedan utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan att testa teorierna i ett projekt. Projektet gjordes i samarbete med Liljewall Arkitekter som tillhandahöll material och råd. Slutsatserna i studien kan summeras genom att resultatet av studien ger en inblick i nuvarande utmaningar och möjligheter kopplat till återbruk av fönster. Studien visar behovet av fler genomförda exempel för att öka kunskapen kring ämnet. Den visar på potentialen och svårigheterna kring processen med återbruk av fönster. Studien förenar både teoretiska och praktiska perspektiv, till en ökad förståelse för hur man kan återbruka fönster i nya byggnader och hur man kan implementera det i designprocessen för att möjliggöra utveckling och flexibilitet. Studien bidrar till ökad kunskap kring återbruk av fönster och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Projektet tillämpar även teorierna i en kontext för att ge förslag hur man kan implementera återbruk av fönster i praktiken. / The study intends to research reuse of windows and more specifically reuse of windows in new buildings. The study examines the design process linked to this. The construction sector accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases, which corresponds to 9,8 million tonnes of carbon dioxide equivalents. One third of all waste generated in Sweden is generated from the construction sector, which is approximately 9 million tonnes of non-hazardous waste. Only a small amount of construction products is reused, with only about ten tons of construction and demolition waste being reused at recycling centres in Sweden. In Sweden, the goal is for materials to be reused and recycled from non-hazardous construction and demolition waste to amount to at least 70% by 2025. Glass is a material that requires intense heat to be manufactured, which leads to a significant amount of carbon dioxide emissions. Sand is also scarce worldwide, as the demand for sand has tripled over two decades. This leads to investigating reuse of windows and the process around it. The purpose of the study is to investigate how the architect's design and creation process can be developed and be flexible when reusing windows. The goal of the study is to obtain an increased knowledge of the subject and what challenges and opportunities exist. The study also consists of a design proposal in a case study. In order to achieve the purpose and goal of the study, the following research questions are answered: What challenges and opportunities exist around the reuse of windows? What does a framework for the design process look like when reusing windows? How can design principles when reusing windows be used to enable a flexibleprocess and create an aesthetically pleasing final product? The method of the study is divided into three parts: literature study and reference projects, interviews, and additionally a project/case study. The literature study provides a scientific basis to then carry out qualitative semi-structured interviews and then to test the theories in a project. The project was done in collaboration with Liljewall Arkitekter, who provided materials and advice. The conclusions of the study can be summarized by the fact that the results of the study provide an insight into current challenges and opportunities linked to the reuse of windows. The study shows the need for more completed examples to increase knowledge about the subject. It shows the potential and difficulties of the process connected to reuse of windows. The study combines both theoretical and practical perspectives, to an increased understanding of how to reuse windows in new buildings and how to implement it in the design process to enable development and flexibility. The study contributes to increased knowledge about the reuse of windows and what opportunities and challenges that exist. The case study also applies the theories in a context to provide suggestions on how to implement window reuse in practice.

This thesis investigates the manifestations of circular business models and circular product design strategies in the Swedish clothing industry, using a multiple case study approach that examines five Swedish clothing companies. Guided by the first research question: What are the current circular product design strategies and circular business model strategies for companies operating in the Swedish clothing industry? the findings reveal an emphasis on circular product design strategies compared to circular business models, among the studied clothing companies. Prominent product design strategies encompass timeless and adaptable designs, utilization of high-quality materials, rigorous product testing, and a focus on minimizing components, while permanent collections and standard spare parts are less frequently used. Regarding circular business models, the study reveals an adoption of strategies such as repair, reuse, internal upcycling, and recycling. Conversely, approaches such as clothing rental- and subscription services, secondhand- and repair services as well as collaborations for repair and refurbishment are employed to a lesser extent.  In addition, the study explores the influencing factors that determine the adoption or non-adoption of these circular approaches, guided by a second research question: What are the factors that influence the companies to adopt, or not to adopt circular product design strategies and circular business model strategies? The study reveals that the companies prioritize producing durable goods, but that challenges emerge in achieving a balance between circular objectives and material quality, without compromising either aspect, especially within childrenswear and workwear that has certain requirements. Despite these challenges, the companies both exhibit a commitment to integrating circular practices into their operations, aswell as show a willingness to explore new and innovative circular product design concepts, including increased utilization of mono- and recyclable materials. Another significant challenge lies in the alignment of circular business models with existing organizational practices, which requires substantial organizational transitions. However, permanent collections are found to be a potential facilitator for circularity within the clothing industry, as it allows for comprehensive testing, feedback loops, streamlined supply chains, things of which could enable better opportunities for both circular product designs, and circular business models such as repair- and secondhand services. The study highlights future trends in circular business models, including a focus on repair services, secondhand offerings, and enhanced recycling practices. The research contributes to the understanding of the adoption of circular strategies in the clothing industry and underscores the need for further investigations into the influencing factors at play and the implications across international contexts. / Denna avhandling undersöker strategier för cirkulära affärsmodeller och cirkulär\\ produktdesign inom den svenska klädindustrin, genom att använda en flerfallsstudie som undersöker fem svenska klädföretag. Med utgångspunkt i forskningsfrågan: Vilka är de nuvarande cirkulära produktdesignstrategierna och cirkulära affärsmodellstrategierna för företag som är aktiva inom den svenska klädindustrin? visar resultaten en tyngdpunkt på cirkulära produktdesignstrategier jämfört med cirkulära affärsmodeller, bland de studerade klädföretagen. De främsta produktdesignstrategierna omfattar tidlös och anpassningsbar design, användning av högkvalitativa material, omfattande produkttester och ett fokus på att minimera antalet komponenter, samtidigt som permanenta kollektioner och standardiserade reservdelar användsmer sällan. När det gäller cirkulära affärsmodeller visar studien att strategier som reparation, återanvändning, intern upcycling och återvinning används. Däremot används strategier som uthyrning av kläder och prenumerationstjänster, secondhand- och reparationstjänster samt samarbeten för reparation och renovering i mindre utsträckning.  Vidare undersöker studien de påverkande faktorer som avgör om dessa cirkulära strategier antas eller inte. Detta besvaras med hjälp av en andra forskningsfråga: Vilka är de faktorer som påverkar företagen att anta, eller inte anta, cirkulära produktdesignstrategier och cirkulära affärsmodellstrategier? Studien visar att företagen prioriterar att producera hållbara produkter, men att det finns utmaningar med att uppnå en balans mellan cirkulära mål och materialkvalitet, utan att kompromissa med någon av aspekterna. Detta gäller i synnerhet barnkläder och arbetskläder som har särskilda krav. Trots dessa utmaningar visar alla studiens företag både ett engagemang för att integrera cirkulära metoder i sin verksamhet och en vilja att utforska nya och innovativa cirkulära produktdesignkoncept, inklusive ökat utnyttjande av mono- och återvinningsbara material. En annan stor utmaning ligger i att anpassa cirkulära affärsmodeller till befintliga organisatoriska rutiner, vilket kräver omfattande organisatoriska förändringar. Permanenta kollektioner har dock visat sig vara en potentiell facilitator för cirkularitet inom klädindustrin. Detta mot bakgrund av att permanenta kollektioner möjliggör omfattande tester, feedbackloopar och effektiviserade leveranskedjor, vilket kan ge bättre möjligheter för både cirkulär produktdesign, och cirkulära affärsmodeller som reparations- och secondhand-tjänster. Studien visar att framtida trender inom cirkulära affärsmodeller inkluderar ett fokus på reparationstjänster, secondhand-erbjudanden och förbättrad återvinning. Dessutom bidrar studien till en förståelse av hur cirkulära strategier inom klädindustrin kan tillämpas. Slutligen understryker studien att framtida studier bör utvärdera samtliga faktorer som påverkar tillämpningen av cirkulära strategier i klädindustrin, samt hur dessa kan variera ii nternationella sammanhang.

The world’s population alongside the general consumption and use of natural resources hasgrown immensely during the past decade. The construction sector is today one of the industriesthat has the highest impact on the environment. Therefore, the current linear economy has to bemoved towards a circular economy which aims for material- and resource efficiency. The concept of reverse logistics for reuse of construction material and the need for collaboration hasbeen identified as key areas for transitioning to a circular economy and thus has a decisive rolein reducing the construction waste. However, due to the construction industry beingfragmented, a lack of collaboration amongst real estate developers and other market actors hasbeen identified as a barrier for successfully implementing the reuse of construction materials.Furthermore, the real estate developer is seen as a key actor to utilise the potential of the reuseof construction materials by creating incentives and collaborations with other actors involved. The aim of this paper was therefore to investigate different actor’s perspectives in the realestate- and construction sector regarding reuse of construction materials and what the keybarriers and incentives are for them to implement it. Furthermore, by gaining an understandingof each actor's perspective the aim was to create a framework model for how a real estatedeveloper can achieve a strategic collaboration with different actors to make the process ofreusing construction materials in tenant adaptation projects more efficient. This was achievedby interviewing key actors within the real estate- and construction industry in order to get anoverall perspective on their views. Furthermore, a survey was conducted to obtain anunderstanding of the tenants view on having reused construction materials in their facilities. The results indicated that the main barriers were; a lack of incentives, lack of logistics &recovery facilities, an established procedure for quality assuring the material & warranty issuesas well as the tenants’ perception of it. Furthermore, the results show that the real estatedeveloper can create different types of incentives for the tenants and involved actors in order tofacilitate the implementation of material reuse and an established collaboration. Lastly, aframework model was presented to demonstrate how a real estate developer can collaboratewith different actors in order to get a deeper understanding of the dynamics of a potentialcollaboration. / Världens befolkning har i samband med den generella konsumtionen samt vår användning av naturresurserna ökat avsevärt det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn är idag en av de industrier som har störst påverkan på vår miljö. Därav behövs en skiftning från den linjäraekonomin till en cirkulär ekonomi som grundar sig i material- och resurseffektivisering.Konceptet omvänd logistik för ett ökat återbruk av byggmaterial och behovet av samarbete har identifierats som viktiga verktyg för skiftet mot en cirkulär ekonomi och därmed en minimeringav byggavfall. Då byggbranschen idag är fragmenterad har bristen på samarbete mellan fastighetsägare och andra aktörer identifierats som en utmaning för att implementera återbrukav byggmaterial med framgång. Vidare ses fastighetsägare som en huvudaktör som kan utnyttja potentialen som finns kring återbruk av byggmaterial genom att skapa incitament ochsamarbeten med andra involverade aktörer. Därför var syftet med denna rapport att utreda olika aktörers perspektiv på återbruk avbyggmaterial inom bygg- och fastighetssektorn samt vad de främsta barriärer och incitament ärför att de ska implementera det. Vidare, genom att få en förståelse för samtliga aktörersperspektiv var målet att skapa en modell för hur fastighetsägarna kan uppnå ett strategiskt samarbete med olika aktörer för att effektivisera processen av återbruk av byggmaterial vid enhyresgästsanpassning. Detta uppnåddes genom att intervjua huvudaktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Vidare gjordes en enkät för att erhålla en förståelse för hyresgästerna syn på att ha återbrukatbyggmaterial i deras lokaler.

There is an urgent need to transition to more sustainable cities and to do so we must identify in what ways and where cities are unsustainable. Urban metabolism offers a way to provide insight into how to move from linear to more sustainable, circular flows of energy and material in the urban area. Incorporating circular economy principles into the urban metabolism concept offers a promising way to reduce urban resource flows and increase the sustainability of the urban system. This thesis aims to combine an urban metabolism framework with circular economy indicators to create an urban circular economy framework, to support the transition towards more sustainable cities. This was achieved by identifying urban metabolism frameworks at the urban scale as well as several circular economy indicators, and then developing criteria for assessing them. It was found that several of the urban metabolism frameworks lacked an inclusion of hinterlands and a life cycle perspective, but provided various approaches to the urban metabolism. Assessment of the identified circular economy indicators showed that there is a lack of flow-based indicators that evaluate the social dimension of sustainability. To assess this in an adequate way there is a need to develop flow-based circular economy indicators, or alternatively urban metabolism frameworks which incorporate the social aspects. Furthermore, there is a need to develop more evaluation criteria and a categorisation for assessing the circular economy indicators. This would ensure that all sectors and some scales of delineation are addressed and provide a holistic understanding of the circular economy. Still, a somewhat holistic view can be gained from the combination of several indicators, as shown in the circular economy framework developed in this thesis. The framework was developed by combining a multilevel urban metabolism framework with 17 of the selected circular economy indicators. Out of these, 16 could be applied directly to the multilevel framework and together they cover all assessment criteria for circular economy indicators. This new framework is extensive and can be used to evaluate circular economy from a sustainable point of view. However, it is not fully holistic since it does not cover all sectors and could use a larger set of indicators. Still, by providing an example of an urban circular economy framework, this thesis offers a step towards the development of urban circular economy frameworks. / Det finns ett akut behov att övergå till mer hållbara städer, och för att kunna göra det måste vi identifiera på vilka sätt städer är ohållbara. Urban metabolism är ett koncept som ger insikt i hur det är möjligt att gå från linjära till mer hållbara, cirkulära flöden av energi och material i urbana områden. Integrationen av principer från cirkulär ekonomi i den urbana metabolismen erbjuder ett lovande sätt att minska urbana resursflöden och därmed öka städers hållbarhet. Denna uppsats kombinerar ett ramverk för urban metabolism med indikatorer för cirkulär ekonomi och skapar på så sätt ett ramverk för urban cirkulär ekonomi. Syftet med det nya ramverket är att kunna stödja övergången till mer hållbara städer. Detta uppnåddes genom att identifiera ramverk för urban metabolism på urban skala, samt flera indikatorer för cirkulär ekonomi, samt utveckla kriterier för att utvärdera dessa. Det visade sig att flera av ramverken för urban metabolism inte behandlade påverkan på kringliggande områden och ett livscykelperspektiv, men gav olika tillvägagångssätt för att undersöka den urbana metabolismen. Utvärdering av de identifierade indikatorerna för cirkulär ekonomi visade att det saknas flödesbaserade indikatorer som bedömer den sociala dimensionen av hållbarhet. För att bättre kunna bedöma detta bör det utvecklas flödesbaserade indikatorer för cirkulär ekonomi, alternativt ramverk för urban metabolism som integrerar de sociala aspekterna. Dessutom finns det behov av att utveckla fler utvärderingskriterier för att bedöma indikatorerna, samt en kategorisering av dessa. Detta skulle säkerställa att alla sektorer och vissa detaljnivåer av flöden tas upp och ge en bättre helhetsförståelse för den cirkulära ekonomin. Utan dessa förbättringar kan dock ändå en något holistisk uppfattning erhållas från kombinationen av flera indikatorer, vilket visas i det skapade ramverket för cirkulär ekonomi. Ramverket utvecklades genom att kombinera ett flernivåigt ramverk för urban metabolism med 17 av de valda indikatorerna för cirkulär ekonomi. Av dessa kunde 16 tillämpas direkt på olika nivåer i nivåstrukturen från DPSIR Multilevel Framework. Tillsammans täcker de alla bedömningskriterier för indikatorer för cirkulär ekonomi. Detta nya ramverk är omfattande och kan användas för att utvärdera cirkulär ekonomi ur ett hållbarhetsperpektiv. Det är dock inte helt holistiskt eftersom det inte täcker alla sektorer och skulle kunna använda en större uppsättning indikatorer. Genom att ge ett exempel på ett ramverk för urban cirkulär ekonomi, erbjuder denna avhandling trots detta ett steg mot utvecklingen av ramverk för cirkulär ekonomi.

Global use of natural resources has accelerated during the past decade and emissions and waste have increased as a consequence. The construction sector is a major contributor to global carbon emissions and is responsible for as much as one-third of global greenhouse gas emissions. The negative impact that industries across the world are having on the environment is getting recognized as a serious problem and the environmental awareness is growing. A significant amount of this impact could be reduced with increased resource efficiency. Our economic system needs to undergo an unprecedented transformation, to stop environmental degradation but also to assure sustainable access to natural resources in the future. To tackle this issue, institutions are pressuring to move away from our current linear economy with its “take-make-dispose” characteristics and move towards a circular economy that is waste-free by design. The concept of Industrial Symbiosis is seen as a means to do that. In these industrial networks that resemble biological symbioses, waste or by-products of one company become a resource for another. By engaging traditionally separate industries in a collective approach involving physical exchange of materials, energy and by-products, it is possible to divert waste from landfill and reduce the negative impact on the environment. From a company perspective, Industrial Symbiosis can reduce the need for raw materials as well as waste disposal costs while allowing companies to create new revenue from residue and by products. The aim of this report was to investigate the perspectives that stakeholders have on a potential participation in an Industrial Symbiosis network and the complex interplay of drivers, facilitators and barriers to the implementation, as well as how the responsibilities among the stakeholders could be divided in order to implement this concept in the most effective way. This was done by interviewing key stakeholders within the construction industry to get an overall perspective on their views. The results indicated a generally positive outlook on the concept of Industrial Symbiosis among the stakeholders. Key drivers and barriers were identified as economic – companies are only willing to invest if it is profitable, regulatory – regulations are an important enabling factor as they create the right incentives for companies to participate, organizational – A transformation of the business model is necessary in order to implement circular economy and technological – Technological developments and innovations will aid the implementation as it can increase efficiency and transparency among the network participants. A tentative model has been generated where the responsibility distribution among the stakeholders have been mapped in order to give a greater understanding of the dynamics of a potential network. / Den globala användningen av naturresurser har ökat under det senaste decenniet och utsläpp och avfall har vuxit som en följd. Byggsektorn är en stor bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp och ansvarar för så mycket som en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Den negativa påverkan som industrier över hela världen har på miljön erkänns som ett allvarligt problem samtidigt som miljömedvetenheten växer. En betydande mängd av denna påverkan kan minskas med ökad resurseffektivitet. Vårt ekonomiska system måste genomgå en enastående omvandling, för att stoppa miljöförstöring men också för att säkerställa hållbar tillgång till naturresurser i framtiden. För att ta itu med denna fråga pressar institutionerna att flytta sig bort från vår nuvarande linjära ekonomi och gå mot en cirkulär ekonomi som är avfallsfri genom design. Begreppet Industriell Symbios ses som ett sätt att göra det. I dessa industriella nätverk som liknar biologiska symboler blir avfall eller biprodukter från ett företag en resurs för ett annat. Genom att engagera traditionellt separata industrier i en kollektiv strategi som involverar fysiskt utbyte av material, energi och biprodukter, är det möjligt att avleda avfall från deponering och minska den negativa miljöpåverkan. Ur ett företagsperspektiv kan Industriell Symbios minska behovet av råmaterial samt avfallskostnader samtidigt som företag kan skapa nya intäkter från rester och av produkter. Syftet var att undersöka de synpunkter som intressenter har på ett potentiellt deltagande i ett Industriellt Symbios-nätverk och det komplexa samspelet mellan aktörer för genomförandet, samt hur ansvaret mellan aktörerna ska delas upp för att implementera detta koncept på det mest effektiva sättet. Detta gjordes genom att intervjua viktiga aktörer inom byggbranschen för att få ett övergripande perspektiv på deras åsikter. Resultaten indikerade en generellt positiv syn på konceptet industriell symbios bland intressenterna. Viktiga drivkrafter och hinder identifierades som ekonomiska - företag är bara villiga att investera om det är lönsamt, regelverk - förordningar är en viktig möjliggörande faktor eftersom de skapar rätt incitament för företag att delta, organisatoriska - En omvandling av affärsmodellen är nödvändig i för att genomföra cirkulär ekonomi och teknik - Teknologisk utveckling och innovationer hjälper implementeringen eftersom det kan öka effektiviteten och öppenheten bland nätverksdeltagarna. En modell har genererats där ansvarsfördelningen bland intressenterna har kartlagts för att ge en större förståelse för dynamiken i ett potentiellt nätverk.

The Baltic Sea has for a long time had a problem with eutrophication. Historical phosphorus emissions from land, but nowadays the greatest source of eutrophication is the internal leakage of phosphorus from the bottom sediment. Both the European Union and Sweden has identified this problem and stated that the Baltic Sea should be saved, but only counteractive measures have been taken. Upstream work to limit the phosphorus emissions into the Baltic Sea will not solve the problem with eutrophication. The aim of this study has been to develop a business model that contributes to a reduction of the internal leakage of phosphorus in the Baltic Sea and at the same time makes it possible to make use of the resources that reside in the bottom sediment. The study has a deductive approach which consists of a literature review and semistructured interviews with stakeholders to the resources of the bottom sediment. The literature review creates a framework for the business model and the results from the interviews are used to define how the business model should meet the requirements of the stakeholders. The result indicates that there is an interest in circulated materials from the Baltic Sea, but there are challenges within price and politics that need to be faced. Circulated materials are often more expensive to produce than new materials due to the fact that the established methods have existed for a long time and have become cost-effective to stay competitive. Laws and regulations are not adjusted for a circular philosophy, which needs to be revised for the market to target circular solutions. The developed business model has a basis in the concept of the circular economy and focuses on utilising all the substances in the sediment as resources to meet the requirements of the market. / Östersjön har länge haft problem med övergödning. Historiskt sett har det släppts ut mycket näringsämnen från land men idag är den största källan till övergödning ett internläckage av fosfor från bottensedimentet. Både EU och Sverige har identifierat problemet med övergödning och fastställt att Östersjön bör räddas, men endast förebyggande åtgärder har vidtagits. Att bara arbeta uppströms kommer inte att lösa problemet. Uppsatsens syfte har varit att ta fram en affärsmodell som bidrar till minskning av internläckaget av fosfor i Östersjön och samtidigt gör det möjligt att nyttja de resurser som finns i bottensedimentet. Studien har en deduktiv ansats som består av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med intressenter till de resurser som finns i bottensedimentet. Litteraturstudien skapar ett ramverk för affärsmodellen och resultatet från intervjuerna används för att definiera hur affärsmodellen bör möta intressenternas behov. Resultatet visar att det finns intresse för cirkulerade råvaror från Östersjön, men att det finns utmaningar inom pris och politik som måste bemötas. Cirkulerade material är ofta dyrare att producera än nya material då de etablerade processerna har funnits länge och blivit kostnadseffektiva för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Lagar och regleringar är inte anpassade efter en cirkulär filosofi vilket behöver revideras för att marknaden ska inriktas på cirkulära lösningar. Den resulterande affärsmodellen har en utgångspunkt i cirkulär ekonomi och fokuserar på att nyttja samtliga ämnen i sedimentet som resurser för att möta marknadens behov.

Jordens befolkning ökar samtidigt som jordens resurser minskar och klimatförändringarna blir alltmer akuta. Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande mängd av det totala avfallet ivärlden. För att vända denna trend måste återbruk av byggmaterial öka. Idag finns få etableradesystem för att återbruka material som har tjänat sitt syfte i en byggnad. Däremot börjar flera aktörerinse vikten av att ändra flödet av materialen inom respektive organisation och tillämpa metodersom är anpassade för cirkulär ekonomi. För att så mycket material som möjligt ska återbrukas krävsmer omfattande förändringar på samhällsnivå.Det finns åtgärder som varje aktör själv kan ändra för att öka materialåterbruket och därmedminimera mängden avfall. Examensarbetets målsättning är därför att skapa en bild avuppfattningen och arbetet kring återbruk i ett stort svenskt fastighetsbolag och andra aktörer i närasamarbete med Fastighetsbolaget. Existerande utvecklingsmöjligheter har även identifierats för attminska mängden bygg- och rivningsavfall genom att öka återbruket av byggmaterial. Vidare harlösningar föreslagits för hur en byggherreorganisation kan utveckla arbetet med återbruk avbyggmaterial. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om återbruk för att effektiviseradess implementering och därmed förbättra resursanvändningen ur ett långsiktigt perspektiv.Studien visar att det råder en kunskapsbrist kring innebörden av återbruk och en variation idefinitionen av begreppet, vilka är två viktiga faktorer som försvårar implementeringsprocessen.Kunskapsbristen medför att det är svårt att motivera och öka återbruket i ett redan etableratarbetssätt. För att öka återbruk av byggmaterial i bygg- och fastighetsbranschen måste kunskapenom ämnet öka och spridas, exempelvis genom utbildningar eller god kommunikation inombranschen. De föreslagna metoderna för att öka motivationen är att ledningsgrupper tydligtkommunicerar de mål man vill uppnå och hur dessa mål ska uppnås. Vidare föreslås mer praktiskaalternativ på hur återbruk kan effektiviseras genom att tidigt planera för återbruk vid projekteringenav en byggnad eller lokal, använda standardiserade lösningar, bygga med demonterbara material,införa digitala verktyg för inventering och dokumentering, samt att implementera hyressystem förvaror där ett retursystem till materialtillverkaren möjliggör för ett senare återbruk. / The world population is growing while the planets resources are decreasing, and the climate changeis becoming increasingly acute. The construction and real estate industry accounts for a significantamount of the total waste in the world. To reverse this trend, reuse of building materials mustincrease. There are few established systems today for reusing materials that have served theirpurpose in a building. However, several actors begin to understand the importance of changingthe flow of materials within their organization and applying methods adapted to circular economy.In order for as much material as possible to be reused, more extensive changes are required at thesocietal level.There are actions that each party can change in order to increase material reuse and therebyminimize the amount of waste. The aim of the degree project is therefore to create an image of theperception and work on reuse in a large Swedish real estate company and other actors in closecooperation with the Real Estate Company. Existing development opportunities have also beenidentified for reducing the amount of construction and demolition waste by increasing the reuseof building materials. Furthermore, solutions have been proposed for how a developerorganization can expand their work with reuse of building materials. The purpose of the thesis isto increase the knowledge of reuse in order to streamline its implementation, thus improvingresource use in a long-term perspective.The study shows that there is a lack of knowledge about the meaning of reuse and a variation inthe definition of the concept. These are two important factors that make the implementationprocess difficult. The lack of knowledge means that it is difficult to motivate and increase reuse inan already established working method. In order to increase the reuse of building materials in theconstruction and real estate industry, knowledge of the subject must increase and be spread, eg.through education or good communication within the industry. The proposed strategies forincreasing motivation are that management teams clearly communicate the goals they want toachieve and how these goals will be achieved. Furthermore, the study proposes more practicalalternatives on how reuse can be made more efficient by planning for reuse at an early stage whendesigning a building, using standardized solutions, building with demountable materials,introducing digital tools for inventory and documentation and implementing rental systems forgoods where a return system for the material manufacturer enables a later reuse.