<p>The main purpose of this study is to take a closer look at how teachers work with writing and to examine some theories on the teaching of writing. Five teachers in two schools are included in order to get an insight in teachers’ practical work with EFL writing. This has been done through classroom observations and interviews. The results show that all teachers seem to use aspects from several theories. The results also show that the teachers’ level of awareness of theories on teaching writing varies</p>

<p>Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. </p><p>I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas. </p><p>Som metod genomförs fokusgruppsintervjuer med verksamma pedagoger ute på skolorna. Metoden består också av en litteraturstudie. I resultatet jämförs intervjusvaren och kategoriseras utifrån innehåll. Vad som bland annat framkom i undersökningen är att de flesta pedagogerna är överens om att man inte kan generalisera och säga att alla elever ska integreras, utan att man måste ta hänsyn till varje enskild individ och situation. Resultatet redovisas i löpande text tillsammans med vissa delar av fokusgruppsintervjusvaren som komplement. </p><p>I diskussionen knyts litteraturen samman med resultatet från fokusgruppsintervjuerna. Det man bland annat kan konstatera är att såväl litteraturen som de intervjuade pedagogerna har samma syn på integrering och att det är i styrdokumenten som åsikterna går isär eftersom dessa framhåller att integrering skall gälla för alla utan hänsyn till vare sig den enskilda eleven eller situationen den befinner sig i. arbetet avslutas med förslag på vidare forskning.</p>

<p>The aim of this dissertation is to contribute to an understanding of the subject content in Physical Education (PE) foremost from a health perspective. By using an approach deriving from John Dewey’s transactional perspective on meaningmaking (Bentley & Dewey 1949), and a discourse theoretical position, the discourses identified in the dissertation’s studies are consequently regarded as participants in pupils’ meaning-making. This makes it possible to discuss the results of the studies in terms of the institutional content and conditions of meaning-making in PE. The thesis consists of three different discourse analyses, where the institutionalised aspect of meaning-making in PE is examined by analysing local curriculum documents from 72 Swedish compulsory schools.</p><p>The results of the dissertation show that in the study of subject content in PE a dominance of an activity discourse can be identified, although a social development discourse is also identified as being important in the documents. The results, thus, suggest that the subject content of PE can be characterised by a wide variety of activities, where pupils are expected to be active participants in the sense of being physically active. The content is also characterised by actions promoting good relationships, co-operation and consideration for others. Actions privileged within the discourses in PE are movement, physical activity, trying many different activities together, active participation, good relations and enjoyment.</p><p>The results also show that health is explicitly constituted as fitness training, life-long physical activity and knowledge about physical training based on scientific facts from physiology and anatomy. Learning health in PE thus mainly consists of a pathogenic health discourse. But from a salutogenic perspective, health is also constituted as the possibility to participate in movement, physical leisure activities and social relations, and enjoy a life-long engagement in different movement and sport activities. The analysis also shows, however, that within the frame of the subject content of PE, it is also possible to regard health in terms of a commitment to health- and environmental issues, a sense of well-being in ongoing activities and an active involvement in subject content matters within PE. Health can therefore be constituted in different ways within PE, although this is not always made explicit in the local curriculum documents.</p>

<p>The overall aim of this study is to analyze how the body is understood in the compulsory school subject physical education during the period 1976-2002. With pragmatism as the point of departure the texts of curricula, syllabi and articles from the physical education teacher's specialist press are analyzed. The analytical tools used are two perspectives of the body and human movement, one based on dualistic ideas and the other on Merleau-Ponty's phenomenology of the lived body. The analysis shows that there are differences in how the embodied person is understood in three different types of text. In the curricula the dualistic ideas where the individual is seperated into body and soul prevail. The picture is more complex in the syllabi whilst in the articles from the specialist press the lived body is found more often. In the articles from the specialist press there is a pattern that shows change over time where phenomenological ideas are more prominent towards the end of the period studied. The dissertation consists of three parts. In the first part there is an introduction to the study and theoretical perspectives are introduced, the second part consists of the analysis of the texts and in the third part these are discussed and possible didactic consequences presented.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att komma med ett inlägg i diskussionen kring datorspel och spelandet av desamma. Detta genom att försöka påvisa att datorspelande har en inverkan på svenska elevers inlärning av det engelska språket. För att nå mitt mål genomförde jag kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola vars undervisning är inriktad mot grundskolans senare år. Huvudsyftet med intervjuerna var att samla in information för att kunna föra en relevant diskussion kring datorspelandets inverkan på inlärning av engelska.</p><p>Resultatet visar att eleverna upplever det som att den mesta engelskan de lär sig snarare kommer från datorspelen än undervisningen i skolan. Många av eleverna tror dock att lärarna inte tycker om datorspel, men menar att det nog bara är för att de inte förstår vad det handlar om. Lärarna förstår dock nyttan av att spela datorspel på fritiden, samt har en övervägande positiv inställning till datorspel. En lärare upplever att spelande elever generellt sett är duktiga på engelska och tar till sig det engelska språket på ett annat sätt än andra elever. Ytterligare en lärarröst menar att elever som spelar har ett mer flexibelt och berikat språktänk, samt öppnar upp sitt sinne på ett friare sätt i jämförelse med sina klasskamrater.</p> / <p>The purpose of this paper is to make a contribution to the ongoing debate on computer games. My aim is to show that playing computer games affect the Swedish students’ acquisition of a foreign language, such as English. The method I used was qualitative interviews carried out on teachers as well as students at a school in the upper level of Compulsory School. The main purpose of these interviews was to gather subjective thoughts and attitudes from teachers and students to be able to lead a relevant discussion on computer games and how playing them affects the acquisition of a foreign language.</p><p>My results show that the students experience that they learn more English by playing computer games than during their English lessons. Many of the students also think that the teachers are not at all fond of computer gaming, but conclude this to be due to the teachers’ lack of experience. The teachers, however, do understand how the students benefit from playing computer games in their spare time, which leads to a predominantly positive attitude towards computer games amongst the teachers in this study.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.</p><p>Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions.</p><p>The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress</p>

<p>Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna.</p> / <p>The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.</p>

Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas. Som metod genomförs fokusgruppsintervjuer med verksamma pedagoger ute på skolorna. Metoden består också av en litteraturstudie. I resultatet jämförs intervjusvaren och kategoriseras utifrån innehåll. Vad som bland annat framkom i undersökningen är att de flesta pedagogerna är överens om att man inte kan generalisera och säga att alla elever ska integreras, utan att man måste ta hänsyn till varje enskild individ och situation. Resultatet redovisas i löpande text tillsammans med vissa delar av fokusgruppsintervjusvaren som komplement. I diskussionen knyts litteraturen samman med resultatet från fokusgruppsintervjuerna. Det man bland annat kan konstatera är att såväl litteraturen som de intervjuade pedagogerna har samma syn på integrering och att det är i styrdokumenten som åsikterna går isär eftersom dessa framhåller att integrering skall gälla för alla utan hänsyn till vare sig den enskilda eleven eller situationen den befinner sig i. arbetet avslutas med förslag på vidare forskning.

The main purpose of this study is to take a closer look at how teachers work with writing and to examine some theories on the teaching of writing. Five teachers in two schools are included in order to get an insight in teachers’ practical work with EFL writing. This has been done through classroom observations and interviews. The results show that all teachers seem to use aspects from several theories. The results also show that the teachers’ level of awareness of theories on teaching writing varies

Syftet med detta arbete är att komma med ett inlägg i diskussionen kring datorspel och spelandet av desamma. Detta genom att försöka påvisa att datorspelande har en inverkan på svenska elevers inlärning av det engelska språket. För att nå mitt mål genomförde jag kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola vars undervisning är inriktad mot grundskolans senare år. Huvudsyftet med intervjuerna var att samla in information för att kunna föra en relevant diskussion kring datorspelandets inverkan på inlärning av engelska. Resultatet visar att eleverna upplever det som att den mesta engelskan de lär sig snarare kommer från datorspelen än undervisningen i skolan. Många av eleverna tror dock att lärarna inte tycker om datorspel, men menar att det nog bara är för att de inte förstår vad det handlar om. Lärarna förstår dock nyttan av att spela datorspel på fritiden, samt har en övervägande positiv inställning till datorspel. En lärare upplever att spelande elever generellt sett är duktiga på engelska och tar till sig det engelska språket på ett annat sätt än andra elever. Ytterligare en lärarröst menar att elever som spelar har ett mer flexibelt och berikat språktänk, samt öppnar upp sitt sinne på ett friare sätt i jämförelse med sina klasskamrater. / The purpose of this paper is to make a contribution to the ongoing debate on computer games. My aim is to show that playing computer games affect the Swedish students’ acquisition of a foreign language, such as English. The method I used was qualitative interviews carried out on teachers as well as students at a school in the upper level of Compulsory School. The main purpose of these interviews was to gather subjective thoughts and attitudes from teachers and students to be able to lead a relevant discussion on computer games and how playing them affects the acquisition of a foreign language. My results show that the students experience that they learn more English by playing computer games than during their English lessons. Many of the students also think that the teachers are not at all fond of computer gaming, but conclude this to be due to the teachers’ lack of experience. The teachers, however, do understand how the students benefit from playing computer games in their spare time, which leads to a predominantly positive attitude towards computer games amongst the teachers in this study.