The main purpose of this study is to take a closer look at how teachers work with writing and to examine some theories on the teaching of writing. Five teachers in two schools are included in order to get an insight in teachers’ practical work with EFL writing. This has been done through classroom observations and interviews. The results show that all teachers seem to use aspects from several theories. The results also show that the teachers’ level of awareness of theories on teaching writing varies

Syftet med detta arbete är att komma med ett inlägg i diskussionen kring datorspel och spelandet av desamma. Detta genom att försöka påvisa att datorspelande har en inverkan på svenska elevers inlärning av det engelska språket. För att nå mitt mål genomförde jag kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola vars undervisning är inriktad mot grundskolans senare år. Huvudsyftet med intervjuerna var att samla in information för att kunna föra en relevant diskussion kring datorspelandets inverkan på inlärning av engelska. Resultatet visar att eleverna upplever det som att den mesta engelskan de lär sig snarare kommer från datorspelen än undervisningen i skolan. Många av eleverna tror dock att lärarna inte tycker om datorspel, men menar att det nog bara är för att de inte förstår vad det handlar om. Lärarna förstår dock nyttan av att spela datorspel på fritiden, samt har en övervägande positiv inställning till datorspel. En lärare upplever att spelande elever generellt sett är duktiga på engelska och tar till sig det engelska språket på ett annat sätt än andra elever. Ytterligare en lärarröst menar att elever som spelar har ett mer flexibelt och berikat språktänk, samt öppnar upp sitt sinne på ett friare sätt i jämförelse med sina klasskamrater. / The purpose of this paper is to make a contribution to the ongoing debate on computer games. My aim is to show that playing computer games affect the Swedish students’ acquisition of a foreign language, such as English. The method I used was qualitative interviews carried out on teachers as well as students at a school in the upper level of Compulsory School. The main purpose of these interviews was to gather subjective thoughts and attitudes from teachers and students to be able to lead a relevant discussion on computer games and how playing them affects the acquisition of a foreign language. My results show that the students experience that they learn more English by playing computer games than during their English lessons. Many of the students also think that the teachers are not at all fond of computer gaming, but conclude this to be due to the teachers’ lack of experience. The teachers, however, do understand how the students benefit from playing computer games in their spare time, which leads to a predominantly positive attitude towards computer games amongst the teachers in this study.

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten. Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö. Eleverna är generellt mycket positiva i sina upp­levelser av arbetsmiljön på musik­lektionerna och de flesta anser att de spelar ofta. Eleverna i hel­klass är något mer positiva i sina svar, men det är också en större andel av dessa elever som deltar i någon form av musik­undervisning utanför skolan vilket sannolikt påverkar ut­fallet. Elever i helklass upplever oftare högre ljudvolym på lektionerna och lärarna för dessa klasser har också fler tydliga regler för att förebygga höga ljudnivåer. Ändrade kursmål och den ökade risken för hörselproblem hos musiklärare indikerar att mindre undervisningsgrupper i musik borde vara att föredra inte minst för att förbygga stress hos lärarna. / The purpose of this study is to gain more knowledge about the affect of group size in the teaching of music in compulsory school, grades 7-9. I want to compare how teachers and stud­ents acknowledge their work environment during the lessons in relations to group size. I also want to know if the teachers adjust their tutoring in spite of group size, and in what sense they acknowledge the possibilities to carry out the curriculum.The method for this study is a qualitative interview with four teachers in music at four separate compulsory schools, in which two tutors teach larger groups, and two teach smaller groups. There was also a questionnaire for selected students at the schools, of which 188 answered the questions. The results of my study show that the access and design of classrooms, support from the principal and the total amount of students the teacher is tutoring, are of at least the same im­portance as group size in comparison to how the teachers experience their work environment. The students are generally very positive to their work environment, and they state that they often play during lessons. The students in the larger classes are somewhat more positive, but there is also a bigger part of them that are joining music teaching in some form outside of school, which probably affects the result. Students in larger classes more often experience louder volumes during the music lessons, and the teachers of these classes also have clear rules to keep the volume at a lower level. Changes in the curriculum and the increased risk for music teachers acquiring problems with hearing, indicate that smaller classes should be preferred during music lessons, while also helping to prevent teachers to suffer from stress

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna. / The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade. Resultaten visar att pojkarna oftare använder kognitiva strategier (75% av uppgifterna) än flickorna gör (66%). Särskilt ofta använder pojkarna de kognitiva strategier som kallas härledning och talfakta (62%) medan flickorna använder dessa strategier mindre ofta (40%). Flickorna använder oftare kognitiva och kroppsliga strategier där de räknar upp eller ned (49%) än pojkarna gör (20%). Flickorna använder även oftare kroppsliga strategier (30%) än pojkarna gör (13%). Dessa skillnader pekar på att lärare bör kartlägga vilka strategier eleverna använder för att därigenom kunna anpassa sin undervisning. / Previous research show there are differences between girls and boys as it comes to how they experience school mathematics, which has consequences for educational and professional career choices. Previous studies also show there are differences between girls and boys concerning how they learn and think when solving mathemtical problems and that teachers do not always take these differences into consideration. This study aims at describing and anaysing how girls and boys solve arithemtic tasks by using cognitive, bodily and external strategies and similarities and differences betweeen girls and boys. In total, 23 children (11 girls and 12 boys) first graders in elementary school solved nine arithmetic and four other mathematical tasks. The children were instructed to think aloud and they were video recorded. The results show that boys more often used cognitive strategies (in 75% of tasks) than girls did (66%). In particular, the boys tended to use the cognitive strategies that are called decomposition and direct retrieval of artithmetic facts (62%) while the girls used these strategies less often (40%). The girls more often used cognitive and bodily strategies involving counting up or down (49%) than the boys did (20%). The girls more often used bodily strategies (30%) than the boys did (13%). These differences indicate that teachers should be provided tools for mapping strategies that pupils use in order to be able to adapt their teaching to individual differences.

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar. / The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärning vad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete med läsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilka hinder och möjligheter som uppstår. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som en övergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativ undersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga att utveckla och som kräver erfarenhet och kunskap. Det blev tydligt när läromedel som finns att tillgå många gånger inte uppfyller elevens behov. Individanpassningen av läsinlärningen kan på så sätt försvåras eftersom läromedel inte är utformade på lämpligt sätt. Eleverna på grundsärskolan behöver konkret material och som pedagogiska hjälpmedel sågs de digitala verktygen som en tillgång i lärsituationer. / The aim of this study is to investigate how some teachers work with learning to read in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study describes how they work with methods for reading, educational resources, individual study plans, pedagogical aids and impediments and possibilities that arise. The study’s theoretical basis is the sociocultural perspective which is considered as an wholistic approach to learning and development. The study has a qualitative research and the data is based on interiews. The colleced data is analysed from a hermeneutic approach. The result shows that reading instruction is of great importance for students’ development and opportunities for participation in society. Students’ reading was seen as a very important ability to develop, and that requires experience and knowledge. This became clear when teaching materials which are available but many times do not meet students’ needs. Individual adaptation of learning to read can thus be difficult because teaching material is not formed appropriately. Students in compulsory school for pupils with learning disabilities require specific materials and digital tools were seen as assets as teaching aids in learning situations.

The purpose of this study is to acquire knowledge about how interaction, participation and inclusion are affected by individual integration for three students in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To be individually integrated means, in this case, that the students from compulsory school for children with learning disabilities are taking part in some of the programme-specific courses together with students from the regular upper secondary school. This study gets its inspiration from the ethnographic research approach, and uses passive observations together with interviews with students and their guardians as main methods to collect information. The school in question has not made any adjustments to make the programme-specific courses more adapted to the different needs, which is typical of integration. This study shows that the school presumes that the students with the help from the vocational teacher, but without any special needs educational help, themselves are to adapt to the conditions at the regular upper secondary school. This, together with the lack of special needs educational competence among the vocational teachers, led to a higher level of exclusion and an enhanced feeling of not being up to standard among the integrated students. The results also show that the integrated students maintain a strong wish to be included with the students attending the regular upper secondary school. However, the integrated students are only formally a part of the class, and the level of inclusion is dependent on how the regu- lar upper secondary school students behave and let them be a real part of the class. Similar to other studies about learning disabilities, this study also shows that the parents of the integrated students with learning disabilities tend to have a more positive appreciation of the social situation than both the regular upper secondary school students, as well as the integrat- ed ones. / Studiens syfte är att få kunskap om hur samspel, delaktighet och tillhörighet påverkas av individintegrering för tre elever inskrivna i gymnasiesärskolan. Att vara individintegrerad betyder i detta fall att eleverna från gymnasiesärskolan läser vissa karaktärskurser tillsammans med elever från ordinarie gymnasiet. Studien hämtar inspiration från den etnografiska forskningsansatsen och har passiva observationer samt intervjuer med elever och deras vårdnadshavare som huvudsaklig insamlingsmetod. Den aktuella skolan har inte gjort några anpassningar för att anpassa utbildningen till de varierande behov som är utmärkande för inkludering som princip. Denna studie visar att skolan förutsätter att eleverna med hjälp av yrkesläraren, men utan specialpedagogisk hjälp, själva ska anpassa sig efter de villkor som gäller på ordinarie gymnasiet. Detta, tillsammans med brister i den specialpedagogiska kompetensen bland yrkeslärarna, har istället bidragit till förstärkt utanförskap och en känsla av otillräcklighet hos de integrerade eleverna. Resultatet visar också att de integrerade eleverna har en stark önskan om att vara delaktiga med eleverna på ordinarie gymnasiet. Eleverna har dock endast en formell tillhörighet i klas- sen på ordinarie gymnasiet och är helt beroende av på vilket sätt övriga elever i klassen väljer att släppa in dem i klassgemenskapen. I linje med tidigare studier om funktionsnedsättningar, visar även denna studie att elevernas föräldrar tenderar att uppskatta den sociala situationen mer positivt än såväl elevernas klass- kamrater utan funktionsnedsättningar som eleverna själva.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk.   Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen. Vi har alla olika förutsättningar med oss in i livet som underlättar eller försvårar processen att bygga en självbild som är hållbar och ger en rättvis spegling av vår identitet. En sådan förutsättning är att ha en intellektuell funktionsnedsättning, en utvecklingsstörning. Samhällets syn på personer med utvecklingsstörning har varierat genom tiderna. Uttryck som ”sinnesslö”, ”bildbar” och ”obildbar” säger mycket om hur en tidigare samtid såg på funktionsnedsättningen. Idag förs diskussioner kring begreppet ”utvecklingsstörning”, vilka värderingar som ligger bakom och vad begreppet signalerar i ett samhällsperspektiv.   Denna fallstudie bygger på en kvalitativ metod som gett möjlighet att lyfta fram nyanser, samband och underliggande värderingar. Via semistrukturerade intervjuer beskriver fyra respondenter från gymnasiesärskolan synen på sig själva och andra. Den hermeneutiska ansatsen innebär tolkning och förståelse av beskrivningar av självbild och hur den formats i skolkontexten.   Särskoleklassen beskrivs som en trygg plats för lärande och byggande av vänskapsrelationer, en plats för tillhörighet och sammanhang. Tydligt blir ändå att alla fyra respondenter är medvetna om den samhälleliga stigmatisering som funktionsnedsättningen utvecklingsstörning bär på. Samtidigt är det en ljus framtidsyn, ett vanliggörande, som målas upp av respondenterna där banden till föräldrar blir allt vagare och där önskan finns om en egen bostad, familj, barn och arbete.