The monumental sculpture, especially the pulpits, of the father and son duo, Nicola and Giovanni Pisano, have often been compared to ancient Roman and early Christian sarcophagi. Giovanni produced a pulpit with two accompanying lecterns for the Pisa Cathedral, which is just a few steps away from the Camposanto, a “holy field”, or cemetery, built around sacred soil from Golgotha which serves to house a huge collection of sarcophagi. Iconography, composition, relief style, and even the materiality of Giovanni’s Pisa pulpit is in part governed by, and connected to, these sarcophagi. This influence is especially highlighted by the Epistles lectern, which depicts a half-length Christ as the Man of Sorrows encircled about and raised aloft by two angels. This unusual depiction of the Man of Sorrows seems to be appropriating a long tradition of the imago clipeata, or visual apotheosis. Giovanni borrows this classical imagery and updates it to reflect contemporary Christianity. The presence of the classical clipeata on the lectern underlines the two natures of Christ, which is a main characteristic of the iconography of the Man of Sorrows. The lectern’s clipeata and the reference to sarcophagi establishes a connection to ritual, but in this case Christian ritual, namely the sermon and the Eucharist. The imagery embodies an affective focus on the love and humanity of Christ as the crux of salvation, a characteristic of thirteenth- and fourteenth-century preaching. The drapery and textile, which act as the frame of the clipeata on the lectern, allude to the tramezzo, or choir screen, and liturgical cloths found at the high altar—both are liturgical accessories that aid the viewer during the consecration of the Eucharist. Giovanni Pisano adopts this antique imagery and recontextualizes it in an early-fourteenth century Christian setting as it becomes a creative commentary on the liturgy, devotion, and significance of place at the cathedral of Pisa.

The monumental sculpture, especially the pulpits, of the father and son duo, Nicola and Giovanni Pisano, have often been compared to ancient Roman and early Christian sarcophagi. Giovanni produced a pulpit with two accompanying lecterns for the Pisa Cathedral, which is just a few steps away from the Camposanto, a "holy field", or cemetery, built around sacred soil from Golgotha which serves to house a huge collection of sarcophagi. Iconography, composition, relief style, and even the materiality of Giovanni's Pisa pulpit is in part governed by, and connected to, these sarcophagi. This influence is especially highlighted by the Epistles lectern, which depicts a half-length Christ as the Man of Sorrows encircled about and raised aloft by two angels. This unusual depiction of the Man of Sorrows seems to be appropriating a long tradition of the imago clipeata, or visual apotheosis. Giovanni borrows this classical imagery and updates it to reflect contemporary Christianity. The presence of the classical clipeata on the lectern underlines the two natures of Christ, which is a main characteristic of the iconography of the Man of Sorrows. The lectern's clipeata and the reference to sarcophagi establishes a connection to ritual, but in this case Christian ritual, namely the sermon and the Eucharist. The imagery embodies an affective focus on the love and humanity of Christ as the crux of salvation, a characteristic of thirteenth- and fourteenth-century preaching. The drapery and textile, which act as the frame of the clipeata on the lectern, allude to the tramezzo, or choir screen, and liturgical cloths found at the high altar--both are liturgical accessories that aid the viewer during the consecration of the Eucharist. Giovanni Pisano adopts this antique imagery and recontextualizes it in an early-fourteenth century Christian setting as it becomes a creative commentary on the liturgy, devotion, and significance of place at the cathedral of Pisa.

Det traditionella perspektivet i hälso- och sjukvården behöver förändras, från en levererad produkt till co-production mellan sjukvårdspersonal och patienter. Patienter som drabbas av en höftfraktur lider vanligen av hög smärta och innan transport till sjukhus krävs bedömning och smärtlindring av ambulanspersonal. Lokalt inom ambulanssjukvård är det däremot inte utvärderat om patienten är involverad i bedömning och behandling enligt co-production. Motsvarande är inte heller kvaliteten av den medicinska riktlinjen för höftfrakturer systematiskt utvärderad lokalt. Målet med detta förbättringsarbete var att mäta och öka journalförda smärtskattningar samt att möjliggöra en reviderad version av den medicinska riktlinjen med ökad kvalitet. Förbättringsåtgärder skapades utifrån hörnstensmodellen. En kvalitativ studie undersökte personalens uppfattningar av förbättringsarbetet för co-production i vården. Intervjuer med personal i fokusgrupper analyserades med en deskriptiv ansats och med ramverket co-production cycle. Resultatet visar på en signifikant ökning av journalförd smärtskattning och en ökad kvalitet av den medicinska riktlinjen. Studien visar på en motivation att fråga, snarare än att anta nivån av patienternas smärta. Slutsatsen är att det är möjligt att mäta medicinska riktlinjers kvalitet och därmed deras förbättring. Genom att visualisera det journalförda vårdarbetet, jämlikt hörnstensmodellen, skapas en motivation till förändring gentemot co-production i vården. / The traditional perspective of healthcare needs transformation, from a delivered product to a co-produced service between healthcare professionals and patients. When a patient sustains a hip fracture it is often characterized with severe pain and requires an ambulance for assessment and pain relief before transportation to a hospital. However, in context of the ambulance service it is not evaluated if the patient is involved and co-produces in the assessment and treatment. Neither is the quality of the medical guideline for treatment of hip fracture systematically evaluated in the local context. The aim of this improvement work was to measure and increase the documented pain assessment, as well to measure the quality of the medical guideline so it can be revised with an improved quality. Interventions was formed using the cornerstone model as a framework. A qualitative study was performed to analyse effects of the improvement work experienced by the personnel for co-producing care with patients. Focus groups interviews with the personnel was conducted using a descriptive approach and the co-production cycle as framework. The results show a significant increase in the documentation of the pain assessments and an increased quality in the medical guideline. The study shows a motivation to ask, rather than assume patient’s pain assessment. In conclusion it is possible to measure the quality of a medical guideline and therefore so is improvement. Visualising documented care to the personnel in accordance with the cornerstone model, creates a motivation for change towards co-producing care.

This study aims to examine the consistency between ascribed values and the prevailing culture in a company. The theoretical framework for the work consists of theories and concepts taken from offensive quality development and organizational culture. The understanding of organizational culture has been of the utmost importance to be able to analyze the employees' perceptions of the prevailing culture. For improvement measures to be sustainable, a deep understanding of the business's culture is needed. A cultural analysis was used with the associated letter method where the employees' perceptions were obtained through the letter responses. The letters have been analyzed using a cultural analysis model created by Gunnar Berg. The survey compared the company's attributed values with the current culture. Initially, the company's management believed a certain discrepancy existed between the ascribed values and the prevailing culture. By extracting different themes from the employees' letter responses and analyzing them with the help of the theoretical aspects, a certain discrepancy but even greater congruity between the formal values and the prevailing culture in the company was identified. Several areas for improvement were also suggested by the employees in the letter replies, which the management of the company is recommended to take advantage of. In conclusion, an implementation proposal is presented for the company on how they can use the results from this study to further increase consistency between the culture and the formal values. / Syftet med denna studie är att klargöra överensstämmelsen mellan uttalade värderingar och den rådande kulturen i ett företag.   Den teoretiska ramen för arbetet består av teorier och begrepp hämtade från offensiv kvalitetsutveckling och organisationskultur. Förståelsen av organisationskultur har varit av yttersta vikt för att kunna analysera medarbetarnas uppfattningar om den rådande kulturen. För att förbättringsåtgärder ska vara hållbara behövs en djupgående förståelse av verksamhetens kultur. Som metod användes en kulturanalys med tillhörande brevmetod där medarbetarnas uppfattningar hämtades genom brevsvaren. Breven analyserades med hjälp en kulturanalysmodell skapad av Gunnar Berg. I undersökning jämfördes företagets uttalade värderingar med den aktuella kulturen. Inledningsvis hade företagets ledning en uppfattning om att det fanns en viss diskrepans mellan de uttalade värdena och den rådande kulturen. Genom att ta fram olika teman ur medarbetarnas brevsvar och analys av dessa med hjälp av de teoretiska aspekterna identifierades det en viss diskrepans men än större kongruens mellan formella värdena och den rådande kulturen i företaget. Även ett antal förbättringsområden föreslogs av medarbetarna i brevsvaren som ledningen i företaget rekommenderas att ta till vara. Avslutningsvis presenteras ett implementeringsförslag för företaget om hur de kan med studien som grund arbeta vidare för att öka samstämmighet än mer mellan kulturen och de formella värdena.

Quality work has become important in recent decades for longterm profitability. ISO 3834 is a framework for achieving an effective quality system in welding. The advantage of using ISO 3834 is the ability to guarantee quality. Understanding Why quality assurance is important for companies, especially in welding, is crucial. Welding is central to industries, and flaws in welding can lead to serious consequences. Implementing the quality standard ISO 3834 minimizes risks by providing clear guidelines and processes for quality assurance. The purpose was to investigate how the cornerstone model can be used when a company implements the standard system ISO 3834 in a Swedish industry. To implement a standard system, the organization needs to evaluate its current position and use it as a starting point forimprovement. Through semi-structured interviews and observations at the case company, and with the help of a content analysis, results were complied. The interviews formed the basis of the data collection but with observation supplemented the interview responses with additional information. The case company shows varying levels of how well the activities are met; some activities are well met, while other very little In conclusion, the cornerstone model can be used as a basis when a company implements ISO 3834, as it provides a good overview of all prats of the process. Some guidelines and processes need to be created by the case company to implement ISO 3834, some of which are that management becomes more involved in quality work, maintenance planes for welding equipment, and proper storage of material. / Kvalitetsarbete har blivit viktigt de senaste decennierna för att bli lönsam långsiktigt. ISO 3834 är ett ramverk för att uppnå ett effektivt kvalitetssystem inom svetsning. Fördelen med att använda sig av ISO 3834 handlar om att kunna garantera kvalitet. Det är viktigt att förstå varför kvalitetssäkring är viktigt för företag, speciellt inom svetsning. Svetsning är en central på industrier och brister i svetsningen kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att implementera kvalitetsstandarden ISO 3834 minimeras risker genom att företaget får tydliga riktlinjer och processer för kvalitetssäkring. Syftet var undersöka hur hörnstensmodellen kan användas som modell när ett företag ska implementera standardsystemet ISO 3834 på en svensk industri. För att implementera ett standardsystem behöver organisationen utvärdera sin nuvarande position och utgå därifrån för att göra förbättringar. Genom semistrukturerade intervjuer och observationer på fallföretaget och med hjälp av en innehållsanalys kan ett resultat sammanställas. Intervjuerna låg som grund till datainsamling men genom att göra observationer kunde intervjusvaren kompletteras med ytterligare information. Fallföretaget visar olika nivå på hur väl aktiviteterna uppfylls, vissa aktiviteter uppfylls väl medan andra väldigt lite. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att hörnstensmodellen kan användas som en grund när ett företag ska implementera ISO 3834. Då den ger en bra överblick på alla delar i processen… Det behövs skapas en del riktlinjer och processer från fallföretagets sida för att kunna implementera ISO 3834, några av dessa är; att ledningen blir mer involverad i kvalitetsarbete, underhållsplaner på svetsutrustning och lagra material på ett korrekt sätt.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.

The lack of a culture of continuous improvement means that organizations risk losing efficiency, cutting back on financial savings and becoming a less attractive employer. Creating a culture of continuous improvement is thus important. Trafik och samhälle in the Uppsala region wants to build an established culture of continuous improvement.  The aim is to identify which key factors are needed to build a culture of continuous improvement, and these are then compared with what emerges regarding how Trafik och samhälle works with continuous improvement. Differences were identified to provide guidance on how management can develop a culture of continuous improvement. The design of the study is qualitative with interviews and a smaller literature study.  The literature study show nine key factors: organizational quality management, committed management and credible leadership, employee commitment and encouragement, good communication, customer focus, clear structure and a process-based way of working, culture of trust and cohesion, training in continuous improvement and continuous improvement and Long term thinking. Trafik och samhälle have strengths in terms of employee engagement and leadership engagement. They have a clear end-customer focus and a culture characterized by trust and cohesion. Trafik och samhälle need to focus on creating an organizational quality management, clear structure and a process-based working method as well as training in continuous improvement. The organization is recommended to work with processes and develop close cooperation with other regional public transport authorities. This study has reinforced the importance of working with structure, processes and tools in parallel with culture. / Offensiv kvalitetsutveckling innebär att organisationer ständigt arbetar med kvalitetsfrågor som en integrerad del av verksamheten. Avsaknaden av en kultur av ständiga förbättringar medför att organisationer riskerar att tappa effektivitet, gå minste om ekonomiska besparingar samt bli en mindre attraktiv arbetsgivare. Att skapa en kultur av ständiga förbättringar är således viktigt. Trafik och samhälle i region Uppsala vill bygga en etablerad kultur av ständiga förbättringar. Syftet är att identifiera vilka nyckelfaktorer som behövs för att bygga en kultur av ständiga förbättringar och dessa jämförs sedan med det som framkommer gällande hur Trafik och samhälle arbetar med ständiga förbättringar. Sedan identifierades skillnader för att ge vägledning i hur förvaltningen kan utveckla en kultur av ständiga förbättringar. Studiedesignen är främst kvalitativ då intervjuer har genomförts men även en mindre litteraturstudie har gjorts. Resultatet av litteraturstudien visar på nio nyckelfaktorer: organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), engagerad ledning och trovärdigt ledarskap, medarbetarengagemang och uppmuntran, god kommunikation, kundfokus, tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt, kultur av tillit och sammanhållning, utbildning inom ständiga förbättringar samt kontinuerliga förbättringar och långsiktigt tänkande. Trafik och samhälle har många styrkor vad det gäller medarbetarengagemang och ledarengagemang. De har ett tydligt slutkundsfokus och en kultur som präglas av tillit och sammanhållning. Trafik och samhälle behöver fokusera på att skapa en organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt samt utbilda inom ständiga förbättringar. Organisationen rekommenderas arbeta med processer och utveckla ett nära samarbete med andra regionala kollektivtrafikmyndigheter. Denna studie har stärkt vikten av att arbeta med struktur, processer och verktyg parallellt med kultur.