COVID-19 was spreading on a worldwide scope with incredible speed. According to the restrictions that most countries applied, school activities were forced to be moved online. This study is aiming at investigating the functions that are influencing the learning experience of students that are in the bachelor's major of Design in online conference platforms. This research would be carried out in the scope of students that are doingtheir bachelors in Swedish institutions of higher education - universities and colleges. To conduct this research, the authors will carry out a survey together with interviews with students that are studying in design programs in Swedish institutions of higher education.The functions that are influencing students’ learning experience of online education would be investigated by both literature research and the content from the survey and interview. After the process of research, the data would be well collected and analyzed tosee how these functions are influencing the learning experience of online education.Those most effective problems would be marked and highlighted by the end of the data analysis. As such, a better understanding of Design undergraduates’ experience for online learning will hopefully enable stakeholders to overcome barriers to online learning and improve learning outcomes.

The Covid-19 pandemic was a transformative period for Sweden's upper secondary schools. During a period in social studies, teachers have not been allowed to talk about or reflect on these experiences. As future social studies teachers, we saw a need to investigate this issue. How a complex and vital subject like social studies, which is supposed to form democratic citizens, was affected by all the social changes that covid-19 contributed to in society. Therefore, we aimed to investigate how social studies teachers experienced the covid-19 pandemic, how their professional role, the relationship with the students, and the social studies subject was affected. We have used a qualitative methodological approach through a narrative interview method to interview social studies teachers at upper secondary schools in southern Sweden. The empirical work was analyzed using Pierre Bourdieu's capital- and field theory and Basil Bernstein's concepts of classification and framing. The study results show that social studies teachers' professional roles and relationships with students changed during the covid-19 pandemic. The teachers lost confidence, control and questioned their professional choice when the interaction between teachers and students deteriorated during distance learning. Consequently, the professional role changed, and the teachers have become more caring actors for the students. Social studies teaching was overcrowded and challenged by the social changes brought about by the covid-19 pandemic. The relevance of the social studies subject was strengthened and gained greater importance in a society in crisis. The school has returned to old habits as before the pandemic, and school organizations have yet to take advantage of the social studies teachers' experiences during the covid-19 pandemic.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.

The fundamental source of data journalism, which has established itself in the Czech media landscape in recent years, is the availability of usable data sets. However, academicians have so far neglected the topic of data openness and its importance in journalistic discourse. Simultaneously, data journalists are often the first to make data available to the public. An integral part of the thesis is mapping the historical development of data journalism, including the phenomenon of open government with a focus on Czech and European legislation and obtaining information with the help of the Freedom of Information Act. The aim of the thesis is, based on in-depth interviews with Czech data journalists, to identify the data sources which they frequently often use in their editorial routines, to evaluate the quality of these sources and to present the main limits that journalists encounter. In the conclusive part of the thesis the author transfers the focus to analysis of the availability of data sources provided by the Ministry of Health and the Institute of Health Information and Statistics during the COVID-19 pandemic in 2020 and 2021 and outlines the process of acquisition, cleaning, analysis, and visualization of information by journalists.

La méconnaissance du virus SARS-CoV-2 et une communication publique déficiente ont contribué à alimenter l’incertitude radicale depuis le début de la pandémie. Cette conjoncture est propice au déferlement de contre-discours dits « complotistes » dans les arènes numériques, théorisées ici en tant que « forums hybrides » (Callon, Lascoumes et Barthe, 2001). Les institutions publiques et médiatiques, en ostracisant ce contre-public et en privilégiant une approche épistémologique qui consiste à débusquer les informations problématiques qui circulent, échouent à comprendre la préférence d’une frange somme toute assez importante de la population pour les vérités dites « alternatives », relayées par des leaders éloquents et persuasifs, au détriment des preuves scientifiques. Alexis Cossette-Trudel, figure de proue du mouvement complotiste au Québec et en Europe francophone, propage sa « réinformation » sur les réseaux sociaux depuis 2017 et prétend dire vrai. D’abord peu populaire, la pandémie de COVID-19 l’a propulsé au « sommet ». Il est devenu le maître à penser de milliers de gens fâchés; des personnes qui le croient et qui se méfient des discours officiels, mettant ainsi la santé publique en péril. On est alors à même de se demander comment il y parvient. En analysant les formes médiatiques et alèthurgiques de son discours (à partir des modes de véridiction de Michel Foucault), l’intuition qui est explorée dans ce mémoire – et qui tend à se confirmer – est que le contexte d’incertitude pandémique offre à Cossette-Trudel les conditions de possibilité et de médialité qui, étroitement interreliées, lui permettent de poser et maintenir son ascendant au sein de son forum hybride ad hoc, témoignant du retour d’une (mauvaise) parrêsia politique. / The lack of knowledge about the SARS-CoV-2 virus and poor public communication have contributed to the radical uncertainty that has existed since the beginning of the pandemic. This situation is favorable to the outpouring of so-called conspiracy counter-discourses in digital arenas, theorized here as “hybrid forums” (Callon, Lascoumes and Barthe, 2001). Public and media institutions, by ostracizing this counter-public and by privileging an epistemological approach that consists of debunking problematic information that circulates, fail to understand the preference of a rather large fringe of the population for so-called “alternative” truths, relayed by eloquent and persuasive leaders, to the detriment of scientific evidence. Alexis Cossette-Trudel, a leading figure in the conspiracy movement in Quebec and French-speaking Europe, has been spreading his “reinformation” on social networks since 2017 and claims to be telling the truth. Initially not very popular, the COVID-19 pandemic has propelled him to the “top”. He has become the thought leader for thousands of angry people; people who believe him and distrust the official discourse, thus putting public health at risk. We can then ask ourselves how he achieves this. By analyzing the media and alethurgic forms of his discourse (based on Michel Foucault's modes of veridiction), the intuition that is explored in this memoir – and which tends to be confirmed – is that the context of pandemic uncertainty offers Cossette-Trudel the conditions of possibility and mediality which, closely interrelated, allow him to establish and maintain his ascendancy within his ad hoc hybrid forum, testifying to the return of a (bad) political parrêsia.

Bakgrund: COVID-19-pandemin har kommit att påverka hela samhället och även fastighetsägarna. På grund av alltmer hemmavarande kom hemmet att få nya användningsområden och en större betydelse vilket har resulterat i förändrade boendepreferenser. På grund av dessa förändrade mönster hos kunder har fastighetsägarna mött nya utmaningar. Men hur dessa utmaningar har sett ut och vad det har inneburit för fastighetsägarna är ännu outforskat.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsägare med hyresbostadsbestånd har påverkats av COVID-19-pandemin.  Metod: Undersökningen har antagit en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen.   Resultat: Resultaten visar på hur kostnader kopplat till fastigheterna ökade, däribland vattenförbrukningen, städkostnaderna och sophanteringen. Vidare visar resultaten hur kundärendena kraftigt ökade under COVID-19-pandemin. Kundärendena kom att bestå av felanmälningar, rivnings- och underhållsanmälningar samt störningsärenden. För att möta kundernas ökade kontaktbehov kom digitaliseringen att få ett uppsving då mycket av tidigare dagligt arbete, kommunikation och service som har skett fysisk vilket resulterade i att det nu kom att behöva ersättas med digitala varianter under COVID-19-pandemin. Resultaten visar också på hur mycket av de förändringar som ägt rum kan förklaras av människans förändrade beteenden vilket grundar sig i att människan är ett flockdjur och är högst beroende av sin omgivning. / Background: The COVID-19-pandemic has come to affect the whole community including property owners. Due to the increasing number of people being at home, the home has been giving new uses and a bigger important, which has resulted in changed housing performances. Due to the this changed patterns at customers, property owners have faced new challenges. But what these challenges have looked like and what it has meant for property owners is still unexplored.    Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how property owners with rental housing stocks have been affected by the COVID-19-panddemic.  Method: The survey has adopted a quality approach where semi-structed interviews have been the bases for the data collection.  Results: The results show how costs associated with properties increased, including water consumption, cleaning costs and waste management. Furthermore, the results show how costumer cases sharply increased during the COVID-19-pandemic. The costumer cases came to consist of fault reports, demolition and maintenance reports and disturbance cases. To meet customer’ increase contact needs, digitalization got a boost as match of previously daily work, communication and service that have taken place physically, which resulted in it now having to be replaced with digital variants during the COVID-19-pandemic.     The results also show how much of the changes that have taken place can be explained by the people’s changed behaviours which are based on the fact that human is a herd animal and it is highly dependent on it is environment.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen. / Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point. / Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

No description available.

Des recherches ont montré comment les mouvements sociaux tirent parti des capacités techniques offertes par les plateformes numériques pour attirer l'attention sur leurs causes et mobiliser des partisans. Pendant la pandémie de COVID-19, le même phénomène a été observé chez certains softleaders s’opposant aux mesures sanitaires qui ont utilisé ces mêmes plateformes pour promouvoir leurs points de vue et leurs croyances. Cependant, elles ne sont pas neutres et tiennent un rôle dans l’aboutissement de tels objectifs. C’est ce que ce mémoire s’efforce de mettre en lumière. Dans le cadre de cette recherche, l’échange de propriétés entre des actants humains, et non-humains, soit les micro-célébrités activistes politiques et les capacités techniques de la plateforme Twitter, sont considérées comme une voie stratégique vers la mise en visibilité d’une idéologie politique. Dans une perspective sociotechnique, nous visons à comprendre la construction de récits et la fabrique du discours, en analysant les thèmes qui émergent des publications sur Twitter et le rôle des entités du collectif composé des actants humains et non-humains dans la production et la diffusion de ces messages. Nous remarquons que le résultat d’un tel assemblage, à travers des stratégies et les possibilités offertes par les affordances, permet de se saisir de l’attention médiatique de l’auditoire à des fins politiques : la promotion de valeurs issues de convictions anti-mesures sanitaires basées sur de la désinformation, des théories du complot et de la méfiance envers différentes institutions démocratiques. Ainsi, nous suggérons que des recherches futures doivent continuer de se pencher sur les effets de composition de cet assemblage sur la production et la diffusion du discours et que ces considérations doivent être prises en compte dans la recherche de solutions au problème de la désinformation. / Research has shown how social movements leverage the technical capabilities offered by social media platforms to draw attention to their causes and mobilize supporters. During the COVID-19 pandemic, the same phenomenon has been observed among some softleaders opposing health measures who have taken to Twitter to promote their views and beliefs. However, the platforms are not neutral and play a role in the achievement of such objectives. This is what this dissertation attempts to understand. In the context of this research, the exchange of properties between human and non-human actors, micro-celebrity political activists and the technical capacities of the Twitter platform, called affordances, are considered as a strategic path towards the visibility of a political ideology. From a sociotechnical perspective, we aim to understand the construction of their stories, the making of discourse, by analyzing the themes that emerge from their tweets and the role of the collective entities in the production and dissemination of these messages. We see that the result of the collective, through strategies and the capabilities offered by affordances, makes it possible for these softleaders to seize the attention of the audience for political ends: the promotion of values stemming from opposition health measures during the crisis based on misinformation, conspiracy theories and distrust of various democratic institutions. Thus, we suggest that future research should continue to address the composition effects of the network (humans/dispositive) on the production and dissemination of discourse and that these considerations should be considered in the search for solutions to the problem of misinformation.