Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Inledning: När Covid-19 pandemin bröt ut var det ett flertal yrken och därmed även dess arbetsmiljö som påverkades på grund av restriktioner för att minska på smittspridningen. För de arbetstagare som ansågs ha ett samhällsviktigt arbete innebar det trots rekommendation om att arbeta hemifrån att de tvingades arbeta på sina respektive arbetsplatser.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsledares samt skyddsombuds perspektiv på arbetstagarnas arbetsmiljö inom dagligvaruhandeln under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativ metod använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer under början av 2023. Fyra arbetsledare samt tre skyddsombud valdes ut att delta i studien genom ett målinriktat snöbollsurval. Den insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier: Ökad sjukfrekvens på arbetsplatsen, Nya rutiner och arbetssätt, Skydd för att förhindra smitta, Arbetstillfredsställelse, och Påfrestningar. Vidare resulterade de fem kategorierna i ett övergripande tema: Pandemin påverkade arbetsmiljön för arbetstagare inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav att det under Covid-19 pandemin förekom nya rutiner samt arbetssätt, samt att det var vanligt förekommande att arbetstagarna skadades under arbetstid. Detta är något som kan ha påverkat den fysiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden menade att arbetstagarna upplevde negativa emotioner såsom stress, oro och ångest, något som kan ha påverkat den psykiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav även att arbetstagarna upplevde att de hade stöd hos varandra samt att samarbetet dem emellan förbättrades och att de upplevde att arbetet var meningsfullt under Covid-19 pandemin, något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön positivt / Introduction: When the Covid-19 pandemic broke out, several professions and their work environment were affected due to restrictions to reduce the spread of infection. For workers who were considered to have socially important job, this meant that despite recommendation to work from home, they had to go to their jobs daily in order for the business they were in to continue to operate their day to day. Aim: The aim of this study was to examine supervisors and safety representativesperspectives on the workers job environment in the grocery trade during the Covid-19 pandemic in SwedenMethod: To answer the study's aim and questions, a qualitative method has been used. Data were collected through semi-structured interviews in the beginning of 2023. Four supervisors and three safety representatives were selected to participate in the study. The collected data was further analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories.: A lot of illness at work, New routines andways of working, Protection to prevent infection, Work satisfaction and Stresses.Furthermore, the five categories resulted in an overarching theme: The pandemic affected the working environment for workers in the grocery trade. Conclusion: The supervisors and safety representatives stated that during the Covid-19 pandemic there were new routines and new ways of working. It was common for workers to be injured during working hours. This is something that may have negatively affected the physical work environment. The supervisors and the safety representatives stated that workers experienced negative emotions such as stress, worry and anxiety, which may have had a negative impact on the psychological work environment. The supervisors and the safety representatives also stated that workers felt that they had support from each other and that the cooperation between them improved and that they felt that the work was meaningful during the Covid-19 pandemic. This is something that may have had a positive effect on the social work environment.

Bakgrund: Covid-19 pandemin och dess restriktioner har lett till begränsningar, vilka kan ge kort- och långsiktiga konsekvenser i unga vuxnas liv. Pandemin har genererat oro och ångest hos unga vuxna, något som kan ge psykiska följder såsom depression och posttraumatisk stress. Vid psykisk ohälsa hos unga vuxna bör ett hälsofrämjande synsätt tillämpas. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas erfarenheter av Covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav en av mixad metod, åtta av kvantitativ metod samt två av kvalitativ metod. Resultat: Unga vuxnas psykiska hälsa upplevdes ha försämrats från före Covid-19 pandemin till under pandemin. Symtom som ångest, stress och ensamhet sågs hos unga vuxna under pandemin. Däremot fanns det unga vuxna som beskrev att restriktionerna hade lett till mindre press från omgivningen och att den psykiska hälsan hade förbättrats. Konklusion: Unga vuxna som hade påverkats negativt uttryckte en önskan och ett behov av socialt stöd under pandemins restriktioner. Mer forskning kring området behövs för att ytterligare öka kunskapen. / Background: The Covid-19 pandemic and its restrictions have led to limitations which can give both long- and short-term consequences in young adults’ lives. The pandemic has generated worry and anxiety in the lives of young adults and could cause psychological consequences such as depression and post-traumatic stress. In case of mental illness in young adults, a health promotion approach should be applied. Aim: The aim of the study was to illustrate young adults’ experiences of the Covid-19 pandemic’s impact on mental health. Method: A literature study was conducted containing 11 scientific articles, whereof one with mixed method, eight of a quantitative method and two of a qualitative method. Result: The mental health in young adults was perceived to become worse from before the Covid-19 pandemic to during the pandemic. Symptoms as anxiety, stress and loneliness were found in young adults during the pandemic. In contrast there were young adults who described that the restrictions had led to less pressure from the environment and that the mental health had improved. Conclusion: Young adults who had been affected negatively expressed a wish and a need of social support during the restrictions of the pandemic. More research about the topic is needed to further increase the knowledge.

Titel: Från kris till möjlighet: En studie av ledarskapet inom byggbranschen under pandemin Författare: Aslan Ali & Emma Lindberg  Färdigställd: 2023–05–26 Examinator: Jean-Charles Languilaire   » Bakgrund: Byggbranschen anses vara en av de viktigaste industrierna i världen och ansvarar för att bygga och underhålla bostäder, kontor, infrastruktur och offentliga byggnader. Covid-19 pandemin har ställt branschen inför många utmaningar däribland begränsad rörlighet, sjukdom och arbetsförlust. Ledarskapet har förändrats kontinuerligt under pandemins rådande situation. Det har varit avgörande för ledarna att hantera dessa utmaningar och bibehålla en hälsosam arbetsmiljö. Hur skulle man agera som ledare och vägleda sina medarbetare mot ljusa tider? Vi vill få en förståelse av utmaningarna och möjligheterna som uppstått i byggbranschen under pandemin och undersöka lärdomarna som följer med. Vi önskar att bidra till kunskapsluckan idag samt stärka branschen och ledarskapet i framtiden.  » Syfte: Syftet med vår studie är att få en mer nyanserad förståelse för hur ledarskapet har utförts och utformats under pandemin inom byggbranschen. Vilka utmaningar och möjligheter har förekommit samt hur ledare har anpassat sig efter pandemins utmaningar. » Frågeställningar: Hur har ledarskapet utförts under pandemin inom byggbranschen? Vilka utmaningar och möjligheter har byggbranschens ledare mött under pandemin? Finns det några lärdomar från pandemin som stärkt ledarskapet i byggbranschen?  » Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Åtta ledare inom byggbranschen har intervjuats och efter det med hjälp av grundad teori analyseras. Det har resulterat i en modell som klargör vad som krävs för att upp nå hur man ska främja den fortsatta tillväxten.  » Slutsatser: Slutsatsen av studien resulterade i att trots vår undersökning finns mycket kvar att undersöka. Trots detta sammanfattas vilka egenskaper, problem, lösningar och lärdomar man lärt sig och kommer kunna ta med sig i framtiden. / Title: From crisis to opportunity: A study of leadership in the construction industry during the pandemic.  Authors: Aslan Ali & Emma Lindberg  Published: 2023–05–26 Examinator: Jean-Charles Languilaire   » Background: The construction industry is considered one of the most important industries in the world and is responsible for building and maintaining homes, offices, infrastructure, and public buildings. The Covid-19 pandemic has posed many challenges to the industry, such as limited mobility, illness, and job loss. Leadership has continuously changed during the prevailing pandemic situation. It has been crucial for leaders to manage these challenges and maintain a healthy work environment. How should leaders act and guide their employees towards brighter times? We want to gain an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the construction industry during the pandemic and explore the lessons learned. We wish to contribute to the knowledge gap today and strengthen the industry and leadership in the future. » Purpose: The purpose of our study is to gain a more nuanced understanding of how leadership has been carried out and shaped within the construction industry during the pandemic. We explore the challenges and opportunities that have emerged, as well as how leaders have adapted in response to the challenges of the pandemic. » Research Questions: How has leadership been carried out during the pandemic in the construction industry? What challenges and opportunities have construction industry leaders faced during the pandemic? Are there any lessons from the pandemic that have strengthened leadership in the construction industry? » Method: The study is based on a qualitative research method with an inductive research approach. Eight construction industry leaders have been interviewed, and their responses have been analyzed using grounded theory. This has resulted in a model that clarifies what is required to achieve how to promote continued growth. » Conclusions: The conclusion of the study resulted in the finding that despite our research, there is still much left to explore. Nevertheless, it summarizes the characteristics, problems, solutions, and lessons learned that can be carried forward into the future.

The aim of the study was to examine, based on school counselors’ experiences, the impact of the covid-19 pandemic on the mental health of upper secondary school students. To examine this, six qualitative interviews were conducted with school counselors currently working in upper secondary school. The results showed that some students have problems maintaining routines in everyday life during the covid-19 pandemic. The school entails an automatic structure that has disappeared for the students in connection with distance education during the pandemic. Distance education and other restrictions in society have also meant that students have spent more time at home, which means that a safe and supportive family has become increasingly important. As a result of upper secondary school students spending more time at home and not meeting their classmates at school to the same degree as before the pandemic, some have also lost or impaired their relationships with friends. This in turn has according to the informants, contributed to increased loneliness and isolation. Mental problems such as stress, anxiety, difficulty sleeping, and lack of motivation are common topics in the conversations between the school counselors and the students linked to the pandemic. / Syftet med uppsatsen var att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vilken påverkan covid-19-pandemin haft på gymnasieelevers psykiska hälsa. För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer verksamma inom gymnasieskolan. Resultatet visade på att vissa gymnasieelever fått problem med att upprätthålla rutiner i vardagen under covid-19-pandemin. Skolan medför en automatisk struktur som försvunnit för eleverna i samband med distansundervisning under pandemin. Distansundervisning och andra samhällsrestriktioner har också medfört att gymnasieleverna spenderat mer tid i hemmet vilket gör att en trygg och stöttande familj blivit allt viktigare. Som följd av att gymnasieelever spenderat mer tid hemma och inte träffat deras klasskamrater i skolan samma grad som före pandemin så har också en del elever tappat eller försämrat sina relationer till vänner. Detta har i sin tur enligt informanterna bidragit till en ökad ensamhet och isolering. Psykiska besvär som stress, ångest, sömnsvårigheter och motivationsbrist är vanligt förekommande ämnen i samtalen mellan skolkurator och eleverna kopplat till pandemin.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomstudenter hanterar samt upplever stress i relation till utbildningen under övergången från digital till fysisk undervisning. Målgruppen var socionomstudenter på termin två, termin tre samt termin sju på ett universitet i mellansverige. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där en semistrukturerad intervjuguide användes och fem respondenter deltog. Teorin om hantering av stress användes för att tematisera och analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visar att socionomstudenter upplever stress under utbildningen i samband med övergången från digital till fysisk undervisning. Resultatet visar att den upplevda stressen kan vara kopplat till osäkerhet kring restriktioner i relation till fysisk undervisning samt ökade svårighetsgrader på kurserna. Resultatet visar även att socionomstudenterna använder sig utav socialt stöd samt problemfokuserade strategier vid hantering av stress i samband med utbildningen. Slutsatsen i denna studie är att det kan vara svårt att veta vilka faktorer som påverkar socionomstudenternas upplevda stress samt att socionomstudenters använder flera strategier för hantering av stress i samband med utbildningen. / The purpose of this study was to investigate how social work students handle and experience stress in connection to their education during the transition from digital to physical education. The target group was social work students in term two, term three and term seven at a university in central Sweden. A qualitative interview study was conducted where a semi-structured interviewguide was used and five respondents participated. The coping theory was used to thematize and analyze the results from the interviews. The results of the study show that social work students experience stress during their education in association to the transition from digital to physical education. The results show that the perceived stress may be linked to uncertainty about restrictions in connection with physical education and increased degree of difficulty in the courses of the program. The results also show that the social work students use social support and problem-focused strategies when managing stress in connection to their education. The conclusion of this study is that it can be difficult to know which factors that effect social work students' perceived stress and that social work students use several strategies for managing stress in connection to their education.

Purpose: The study aims to provide an overall picture of how the staff in housing with special services experience the loneliness of its clients in connection with the Covid-19 pandemic. Method: The empirical study is based on semi-structured interviews in connection with eight assistant nurses who work both at LSS accommodation and outside as accommodation support in their own homes. The study has been examined with thematic analysis within three themes as: the staff´s experiences of the client’s loneliness, the impact of the temporary restrictions on the client’s everyday life and the staff’s opportunities and challenges to counteract/meet loneliness during the pandemic. The study´s empirical data has been interpreted with the support of attachment theory and KASAM.  Results: The results shows that loneliness increased for the clients at the LSS accommodation. Especially in the beginning of the pandemic they found the mandated restrictions to be difficult. The staff found the situation to be challenging, even though no one was proven to be infected by the virus. Only a few had milder symptoms that have led to isolation. The staff experienced that they had a good resource situation and was able to cope with the challenges during the Corona pandemic. There was clear structures and open communications among the staff group. / Syfte: Studien syftar till att ge en samlad bild av hur personalen inom bostäder med särskild service för vuxna upplever ensamheten hos dess klienter i samband med Covid-19 pandemin. Metod: Studiens empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som arbetar både på LSS-boende samt ute som boendestödjare i det egna hemmet. Studien har granskats med tematisk analys inom tre teman som: personalens upplevelser av klienternas ensamhet, de tillfälliga restriktionernas påverkan på klienternas vardag och personalens möjligheter och utmaningar att motverka/bemöta ensamhet under pandemin. Studiens empiri har tolkats med stöd av anknytningsteorin och KASAM.  Resultat: Resultatet visar att ensamheten har ökat för klienterna på LSS-boendet. Speciellt i början av pandemin upplevde de att det var tufft på grund av bland annat de införda restriktionerna. Personalen tyckte situationen var en utmaning, även om ingen av klienterna hade någon bekräftad smitta utan endast hade symptom av mildare karaktär som ledde till isolering. I slutändan tyckte personalen att de hade haft tillräckliga resurser och har kunnat ta sig an utmaningarna som har tillkommit i samband med pandemin. De upplevde att det fanns tydliga strukturer och öppen kommunikation inom personalgruppen.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Denna studie har i syfte att undersöka vilka kännetecken som bidrar till ett effektivt ledarskap under kris, i detta fall Covid-19 pandemin. Studien är upprättad för att bidra med kunskap och förståelse för de relevanta delar och kännetecken som är viktiga under oförutsägbara situationer. Studien är avgränsad till en fallstudie i form av kvantitativ analys där den empiriska insamlingen skett utifrån intervjuer. Nio chefer från besöksnäringen intervjuades genom en semistrukturerad metod för att skapa möjligheten för respondenterna att ge en verklighetsförankrad berättelse. Tidigare forskning inom området ledarskap i kris visar på att ledarskap utgår från vilken stil en ledares idealbild förknippas med. Forskningen har därmed utgått från ledarskapsstilar som teori för att för att djupare beskriva olika fenomen och faktorer som är viktiga. Ledarskapsstilar som Transaktionellt och Transformativt ledarskap har varit i stort fokus under tidigare studier om området. Reflexivt ledarskap är framtaget från den insamlade empirin och kommer tillsammans med transaktionellt och transformativt ledarskap att ligga till grund för analysen av empirin. Studien resulterade i fyra kännetecken som är viktiga att ta hänsyn till samt ger möjligheten att vara reflexiv vid användning av kännetecken. Kännetecknen är kopplad till relationen sinsemellan ledare och medarbetare. Studien resulterar även i hur stort inflytande distansarbete har fått under Covid-19 pandemin. Vår empiri och analys är ense om att ledarskap under kris är helt beroende av kontext och sammanhang. / This study aims to investigate which characteristics contribute to effective leadership during a crisis, in this case the Covid-19 pandemic. The study is established to contribute knowledge and understanding of the relevant parts and characteristics that are important during unpredictable situations. The study is limited to a case study in the form of quantitative analysis where the empirical collection has been based on interviews. Nine managers from the hospitality industry were interviewed using a semi-structured method to create the opportunity for the respondents to provide a reality-based story. Previous research in the field of leadership in crisis shows that leadership is based on the style with which a leaders´s ideal image is associated. The research has thus used leadership styles as theory to describe more deeply different phenomena and factors that are important. Leadership styles such as Transactional and Transformational leadership have been the primary focus in previous studies on the field. Reflexive leadership is derived from the collected empirical data and will, together with transactional and transformational leadership, form the basis for the analysis of the empirical data. The study resulted in four characteristics that are important to take into account and provide the opportunity to be reflexive when using characteristics . The characteristics are linked to the relationship between leaders and employees. The study also results in how much influence remote work has had during the Covid-19 pandemic. Our empirical data and analysis agree that leadership during a crisis is entirely dependent on context.