<p>For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative.</p>

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative.

No description available.

No description available.

Sociala medier och användningen av dessa är enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att lämna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den använda metoden är enskilda intervjuer med utvalda respondenter. Som teoretiskt ramverk i arbetet och som grund i min förförståelse av ämnet har jag använt mig av litteratur om identitetsbildning av bland annat Giddens och Thompson. Fältet är intressant i synnerhet ur ett samhällsperspektiv, då ett val att lämna sociala medier leder till förändringar i individens kommunikation och interaktion. Efter avslutad studie har jag funnit att det sker en förändring i och med ett avhopp ifrån sociala medier, dock finns det inte en generell ram för hur individerna som deltagit i denna studien arbetat med sin jagbildning i samband med ett avhopp. Det är istället individuella parametrar som ligger till grund för beslutet att lämna.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

Covid19-vaccin är ett omdebatterat ämne i media och samhället. Tidigare forskning visar att individer ställer sig tveksamma till vaccinationen av Covid19 på grund av eventuella biverkningar, misstro till vaccintillverkarna och den korta tillverkningstiden. Samtidigt visar forskning på minskat förtroende för vetenskap och expertsystemets legitimitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka de icke vaccinerades upplevelser och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för att ha avstått Covid19-vaccinet. Den teoretiska referensramen utgörs av Giddens teori om konfiskering av erfarenhet och reflexivitet tillsammans med Becks teori om risksamhället och Goffmans teori om stigma. Empirin har genererats genom semistrukturerade intervjuer med 15 respondenter som har avstått Covid19-vaccinet. Deras upplevelser har analyserats genom den hermeneutiska metodansatsen. Vaccinets biverkningar och den framstressade tillverkningsprocessen var några av de bakomliggande faktorer till att inte vaccinera sig. Respondenterna upplever att deras beslut att avstå vaccin medförde ett begränsat handlingsutrymme, kränkande kommentarer på sociala medier och negativt bemötande av majoritetssamhället. Det framkommer individuella skillnader i vilken utsträckning respondenterna tror på konspirationsteorier. / The Covid19- vaccine is a debated topic in the media and society. Previous research shows that individuals are hesitant about the vaccination of Covid19 due to possible side effects, distrust of the vaccine manufacturers, and the short manufacturing time. At the same time, research shows a loss of trust in science and the legitimacy of the expert system. The paper aims to investigate the experiences of the unvaccinated and the underlying factors underlying the Covid19-vaccine. The theoretical frame consists of Giddens' theory of confiscation of experience and reflexivity, Beck's theory of the risk society, and Goffman's stigma theory. Semi-structured interviews with 15 participants who had abstained from the COVID-19 vaccine generated the empirical data. A hermeneutic approach was used to analyse the respondents' experiences. The vaccine's side effects, and the stressed manufacturing process were some of the underlying factors for not getting vaccinated. Respondents feel that their decision to abstain from the vaccine entailed limited room for manoeuvre, offensive comments on social media, and adverse treatment from the majority society. Individual differences in the extent to which respondents believe in conspiracy theories emerged.

<p>This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality.</p><p>The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory.</p><p>Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they</p><p>post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary.</p><p>The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization.</p><p>The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes.</p><p>To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups.</p> / <p>Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet.</p><p>Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön.</p><p>Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras.</p><p>Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.</p>

This investigation is a pilot survey whose main purpose is to investigate with work evaluation and attitude analysis whether the orthopedists and surgeons work can be equaled, why the wages differences exists between women and men, and also which preventive measures the organization can use to even out the wages differences between the genders. In relation with the investigation I have applied the reflexive way of thinking to establish which difficulties come up in the work of gender-equality. The result’s from work evaluation displays that the works are equivalent but the salaries are not, which can depend on value discrimination,gender discrimination and the organization theory. Wages differences between women and men depend on, according to the informers, partly by historical explanation and partly by the old directors who was allowed to retain regular salary when they post transformed. The common point of view is that men have a larger work experience and therefore a higher salary. The managements attitude towards gender-equality issues is of absolute importance in order to achieve and bring a change within the organization. The measure positive special treatment is proposed to be used as an improving method to achieve (gender)equality between the posts and to even out the wages difference between the sexes. To establish whether or not gender discrimination exist in the investigated organization there needs to be done a whole lot supplementary studies like a complete wage (salary) mapping which includes all supplements and more interviews among the organizations all occupation groups. / Utredningen är en pilotstudie vars huvudsyfte är att via arbetsvärderingsanalysen och attitydundersökningen undersöka om ortopeders och kirurgers arbete kan jämställas, varför löneskillnader mellan kvinnor och män finns, samt vilka åtgärder organisationen kan använda för att jämna ut lönerna mellan könen. I samband med undersökningen har jag också valt att tillämpa det reflexiva tankesättet för att undersöka vilka som svårigheter uppstår i samband med jämställdhetsarbetet. Resultatet från arbetsvärderingen visar att det handlar om likvärdiga arbeten men inte lika löner, vilket kan ha sin förklaring i värdediskriminerings-, genus- och organisationsteorin. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män beror, enligt informanterna, dels på historiska förklaringar och dels på de gamla cheferna som har fått behålla sin ordinarie lön i samband med omplacering. Den allmänna synen är att män har längre arbetslivserfarenhet och därför högre lön. Ledningens inställning till jämställdhetsfrågor har vidare vistas vara helt avgörande för att förändringsarbetet inom organisationen skall kunna genomföras. Åtgärden positiv särbehandling har föreslagits som en metod för att uppnå jämställdhet mellan befattningarna och för att jämna ut löneskillnaderna mellan könen. För att undersöka om könsdiskriminering föreligger inom den undersökta organisationen behövs en del kompletterande studier såsom en komplett lönekartläggning som inkluderar alla tillägg och fler intervjuer bland organisationens samtliga yrkesgrupper.

Denna studie har i syfte att undersöka vilka kännetecken som bidrar till ett effektivt ledarskap under kris, i detta fall Covid-19 pandemin. Studien är upprättad för att bidra med kunskap och förståelse för de relevanta delar och kännetecken som är viktiga under oförutsägbara situationer. Studien är avgränsad till en fallstudie i form av kvantitativ analys där den empiriska insamlingen skett utifrån intervjuer. Nio chefer från besöksnäringen intervjuades genom en semistrukturerad metod för att skapa möjligheten för respondenterna att ge en verklighetsförankrad berättelse. Tidigare forskning inom området ledarskap i kris visar på att ledarskap utgår från vilken stil en ledares idealbild förknippas med. Forskningen har därmed utgått från ledarskapsstilar som teori för att för att djupare beskriva olika fenomen och faktorer som är viktiga. Ledarskapsstilar som Transaktionellt och Transformativt ledarskap har varit i stort fokus under tidigare studier om området. Reflexivt ledarskap är framtaget från den insamlade empirin och kommer tillsammans med transaktionellt och transformativt ledarskap att ligga till grund för analysen av empirin. Studien resulterade i fyra kännetecken som är viktiga att ta hänsyn till samt ger möjligheten att vara reflexiv vid användning av kännetecken. Kännetecknen är kopplad till relationen sinsemellan ledare och medarbetare. Studien resulterar även i hur stort inflytande distansarbete har fått under Covid-19 pandemin. Vår empiri och analys är ense om att ledarskap under kris är helt beroende av kontext och sammanhang. / This study aims to investigate which characteristics contribute to effective leadership during a crisis, in this case the Covid-19 pandemic. The study is established to contribute knowledge and understanding of the relevant parts and characteristics that are important during unpredictable situations. The study is limited to a case study in the form of quantitative analysis where the empirical collection has been based on interviews. Nine managers from the hospitality industry were interviewed using a semi-structured method to create the opportunity for the respondents to provide a reality-based story. Previous research in the field of leadership in crisis shows that leadership is based on the style with which a leaders´s ideal image is associated. The research has thus used leadership styles as theory to describe more deeply different phenomena and factors that are important. Leadership styles such as Transactional and Transformational leadership have been the primary focus in previous studies on the field. Reflexive leadership is derived from the collected empirical data and will, together with transactional and transformational leadership, form the basis for the analysis of the empirical data. The study resulted in four characteristics that are important to take into account and provide the opportunity to be reflexive when using characteristics . The characteristics are linked to the relationship between leaders and employees. The study also results in how much influence remote work has had during the Covid-19 pandemic. Our empirical data and analysis agree that leadership during a crisis is entirely dependent on context.