Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

Studien syftade till att genom manipulation av namn på en fiktiv sökande till en ledig professur granska om bedömningar vid en professorstillsättning inom akademin i Sverige påverkas av sökandes kön och etnicitet. Anställda vid Högskolan i Gävle läste ett sakkunnigutlåtande och besvarade därefter en serie frågor om en sökandes lämplighet för tjänsten som professor. Sökandes kön och etnicitet manipulerades genom att ändra den sökandes namn. Inga signifikanta skillnader i bedömningen av den sökandes lämplighet baserat på kön eller etnicitet förelåg. Kvinnor skattade de sökandes lämplighet för professorstjänsten högre än män. Det fanns en skillnad vid bedömning mellan etnicitet då deltagaren fick svara på om de själva tyckte att den sökande skulle få tjänsten och om de trodde att den skulle få tjänsten. Avsaknaden av signifikanta effekter av kön och etnicitet hos den bedömda sökande kan försiktigt tolkas som att jämställdhetsarbetet inom akademin börjat ge resultat. / The purpose of the study was through manipulation of the name on a fictional applicant for a vacant professorship review if the assessments within the Academy of Sweden were shifting, depending on the applicant’s gender and ethnicity. Staff from Högskolan i Gävle read an expert opinion and then answered a series of questions about an applicant's suitability for a vacant professorship. The applicant’s gender and ethnicity were manipulated by changing the applicant’s name. No significant differences in the assessment of the applicant's suitability based on gender or ethnicity existed. Women estimated the applicant’s suitability for the professorship higher than men did. The participants made a difference by ethnicity if they themselves thought that the applicant would receive the professorship and if they thought that the applicant would receive the professorship. The lack of significant effects of gender and ethnicity of the assessed applicant can cautiously interpreted as the fact that the gender equality work within the academy has begun to profit results.

Om kön är något man föds in i eller om det är något som man genom egna upplevelser och val utvecklar är något som går att diskutera. Hur framställningen av transpersoner har sett ut genom tiderna har varierat allt från att vara sociala och medicinska avvikelser till en utsatt och diskriminerad grupp i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur transpersoner framställs i kvällspress, i Aftonbladets artiklar. Resultatet bygger på åtta artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Socialkonstruktivism, queerteori, heteronormativitet och tidigare forskning i ämnet har legat till grund för tolkningen av materialet samt analysen. Det framgår av resultatet att artiklarna bidrar till upprätthållandet av heteronormativitet i samhället och till stigmatisering av transpersoner samtidigt som artiklarna utgår ifrån att bekämpa just detsamma. / <p>2018-06-05</p>

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt grupp med större risk för psykisk ohälsa, diskriminering, hot och våld än resterande befolkning, och har visats undvika och fördröja att söka vård trots behov. Stigmatisering och diskriminering från samhället i stort har även setts leda till att transpersoner fruktar att bli illa bemötta av vårdpersonal. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design samt mixad metod. Artiklarna analyserades efter transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman: Att bli sedd och respekterad, Diskriminering på grund av sin könsidentitet och Kunskapsbrist om transpersoner och deras erfarenheter. Diskussion: Diskussionen belyser hur transpersoner upplever bemötande av vårdpersonal och hur detta kan förstås utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. Vidare diskuteras kunskapsbrist och dess påverkan på bemötandet kopplat till tidigare forskning samt en diskussion kring diskriminering och positiva vårdupplevelser. / Background: Transgender people are a vulnerable group with a higher risk of mental health issues, discrimination and a lower usage of healthcare services. Stigmatisation and discrimination from society at large have also been observed to lead to transgender people fearing to be treated badly by healthcare service personnel. Aim: To illustrate transgender persons’ experiences of meeting with healthcare professionals. Method: A literature review of eleven articles of qualitative, quantitative and mixed method design that dealt with transgender persons’ experiences in healthcare settings. Results: The results are divided into three main themes; To be seen and respected,   Discriminations on the grounds of gender identity and A lack of knowledge about transgender persons and their experiences. Discussion:The discussion illustrates how transgender persons experience meeting with healthcare professionals and how this can be understood from the view of Travelbees theory of human-to-human relationship. Further discussed is the lack of knowledge and it’s effects on the meeting in relation to past research as well as a discussion of discrimination and positive experiences of healthcare.

Ett av de mest grundläggande fundamenten för att ett samhälle ska fungera friktionsfritt är att människor känner tillit. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit både till samhällets institutioner och tillit till andra människor i allmänhet. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse av mellanmänsklig tillit och att undersöka hur den förhåller sig till olika typer av välfärdsregimer och upplevd kollektiv diskriminering, det vill säga om en upplevt att en tillhör en grupp som i samhället var utsatt för diskriminering. Studien utgår från Bo Rothsteins teori om tillit samt Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsregimer. Båda dessa teorier baseras på ett makroperspektiv vilket innebär att mellanmänsklig tillit studeras från ett strukturellt perspektiv. Studien har hämtat datamaterial från omgång 8 av European Social Survey (ESS) som genomfördes år 2016. ESS samlar in data från ett 30-tal olika länder och frågorna behandlar delvis tillit. För denna studies syfte användes data från länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige. Materialet omfattade ett urval på 25 506, i åldrarna 15 år och uppåt. För att studera mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt linjär regression som analysmetod. Tillit i olika välfärdsregimer är ett välstuderat ämne men denna studie ämnade även undersöka om upplevd kollektiv diskriminering var en faktor mellan välfärdsregim och mellanmänsklig tillit. Resultatet var att mellanmänsklig tillit skilde sig åt beroende på typ av välfärdsregim och om en människa upplevt sig varit utsatt för kollektiv diskriminering. / <p>Slutversion</p>

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.