I denna studie undersöks hur man genom produktdesign kan ändra relationen till kläder genom att främja vikten av fysisk funktion. Syftet har varit att belysa vår relation till kläder för att på sikt minska klädkonsumtionen för en ekologisk hållbar utveckling. Genomförandet av studien har inneburit insamling av empiriskt material genom framförallt prober och kvalitativa intervjuer. Studien grundar sig på innehållet i det teoretiska ramverket som innefattar teorier inom kritisk design, funktion och ekologisk hållbar utveckling. Slutsatsen visar att bristen av en viss typ av funktioner får oss att sätta högre värde på den. Den visar även att om man vill visa värdet av fysisk funktion genom att i viss mån utesluta den, är det viktigt att i viss mån inkludera icke-fysisk funktion för att användaren ska kunna relatera till produkten. Den produkt som studien resulterat i är endast ett exempel på hur man kan manipulera funktioner för att starta debatt. / In this study research is conducted on how, through product design, our relation to clothes can be changed by promoting physical function. The aim has been to cast light upon our relation to clothes in order to reduce the consumption of clothes, for an ecologically sustainable development. The execution of the study has consisted of the gathering of empirical data, mainly by use of probes and qualitative interviews. The study is based on a theoretical framework comprised of theories in critical design, function and ecologically sustainable development. The conclusion shows that the lack of a certain type of function makes us assign higher value to it. It also shows that if one desires to demonstrate the value of physical functions by excluding some of them entirely, it is important to include some degree of non-physical function, for the user to be able to relate to the product. The product in which the study resulted, is but one example of how functions may be manipulated in order to spark debate.

Föreliggande studie undersökte personalens upplevelse inom äldreomsorgen om möjligheten till påverkan av minskad smittspridning av Covid-19. Deltagarna i studien var fyra personer mellan 47 och 65 år som intervjuades individuellt i en kvalitativ undersökning om upplevelsen kring smittspridning av Covid-19 inom äldreomsorgen.               Resultatet visade att de viktigaste aspekterna när det kom till möjlighet till påverkan av minskad smittspridning var genom engagemang och driv, att aktivt kunna påverka genom kommunikation och samarbete, genom innovativt nytänkande och anpassning till nya utmaningar.               Studien använde sig av en tematisk analys som resulterade i tre teman; Drivkraft, aktiv påverkan samt anpassning till utmaningar.

Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behöv för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.

Bakgrund: En betydande andel patienter inom ambulanssjukvården är inte i behov av att transporteras till en akutmottagning. Dessa patienter kan istället hänvisas till en lägre vårdnivå som exempelvis primärvård eller erhålla vårdinsats på plats i sitt hem. Inom ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen finns behandlingsriktlinjer för patienter som kan hänvisas till lägre vårdnivå eller vårdinsats på plats. Ambulanssjuksköterskan bär ett stort ansvar när det gäller bedömning av dessa patienter. Det råder en otydlighet gällande kvaliteten av innehållet i behandlingsriktlinjerna avseende evidens och beprövad erfarenhet. Behovet är stort av att kvalitetsgranska dessa behandlingsriktlinjer för att bedöma om ambulanssjuksköterskan har stödjande riktlinjer vid bedömning, åtgärd och hänvisning av lågprioriterade patienter. Syfte: Att granska, utvärdera och jämföra kvalitén på ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Studien är en kvalitetsgranskning med kvantitativ och deskriptivt jämförande ansats av ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen med hjälp av bedömningsinstrumentet AGREE II. Resultat: Granskningen visar på varierande kvalitet och delvis stora skillnader mellan förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Behandlingsriktlinjerna brister i sin presentation gällande hur riktlinjerna har tagits fram och saknar koppling till vetenskaplig evidens. Vidare saknas det information om medverkan från ambulanssjuksköterskor och patienter har tagits i beaktning vid framställningen av riktlinjerna. Diskussion: Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå har ett stort behov av utveckling. Genom granskning med validerade instrument kan behandlingsriktlinjerna utvecklas och förbättras vilket i sin tur kan ge ett bättre omhändertagande av dessapatienter. Ofullständiga och otydliga behandlingsriktlinjer kan innebära svårigheter att tillgodose vård på lika villkor och påverka patientsäkerheten.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka individuella, sociala och skolrelaterade faktorer som orsakar skolfrånvaro bland årskurs 9 i Umeå kommun. Metoden som användes var kvantitativ och materialet samlades in genom en digital enkätstudie som innehöll 22 frågor. I studien deltog det 92 respondenter fördelat på 5 skolor i centrala Umeå. Det insamlade materialet analyserades genom univariata och bivariata sambandsanalyser, där det samlade materialet presenteras i form av tabeller och diagram. I studien framgår det att det finns starka korrelationer mellan skolfrånvaro och individuella, skolrelaterade och sociala faktorer. De mest förekommande orsakerna till skolfrånvaro visade sig vara sömnbrist, inlärningssvårigheter, stödet hemifrån med skolarbetet och hur väl fungerande relationen är med personal på skolan. Slutsatsen av det analyserade materialet är att enstaka faktorer kan påverka skolfrånvaro men att den mest påtagliga orsaken är att olika faktorer tillsammans påverkar den totala frånvaron.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på hur en till en (ETE)-digitaliseringen påverkar undervisningspraktiker både ur ett elev- och lärarperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap. Översikten är gjord med stöd från relevant forskning. Frågeställningen lyder: “Vad säger tidigare forskning om ETE-påverkan på undervisningspraktiker ur ett lärar- ochelevperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap?” För att kunna svara på frågeställningen har en sökprocess i databaserna ERIC via EBSCO, Libsearch och Swepub genomförts där texter som berör ämnet kartlagts och sammanställts. I översikten presenteras nya undervisningspraktiker som möjliggörs med ETE, till exempel flipped classroom, samt anledningar till att ett motstånd till ETE råder bland lärare och elever. Slutsatsen som dras är att digitaliseringen av skolan måste ses som en förändringsprocess där lärare behöver navigera på ett hav fyllt med nya möjligheter. Slutligen förs en diskussion som berör ETE-digitaliseringens konsekvenser, innan tankar gällande framtida forskning presenteras. / The purpose of the knowledge overview is to find out how one-to-one (ETE) digitization affects teaching practices from both a student and teacher perspective with the main focus on social studies. The overview is made with support from relevant research. The question is: "What does previous research say about the impact of ETE on teaching practices from a teacher and student perspective with a main focus on social studies?" In order to be able to answer the question, a search process has been carried out in the ERIC databases via EBSCO, Libsearch and Swepub, where texts concerning the subject have been mapped and compiled. The overview presents new teaching practices that are made possible with ETE, such as a flipped classroom, as well as reasons why there is opposition to ETE among teachers and students. The conclusion drawn is that the digitalisation of the school must be seen as a process of change where teachers need to navigate a sea filled with new opportunities. Finally, a discussion is held concerning the consequences of ETE digitization, before thoughts regarding future research are presented.

The judgments of the Court of Justice of the European Union (CJEU) in Schrems I and II have raised many questions regarding the circumstances in which personal data can be transferred legally from the EU to the US. Hence, the overarching purpose of this thesis is to examine and analyze these circumstances.  According to article 45 of the General Data Protection Regulation (GDPR), a third country must ensure an adequate level of protection for personal data if it is to be transferred there. A first condition which must be met in order to reach that level is that the EU Commission, when making decisions about whether a third country offers an adequate level of protection, conforms to its competence according to EU law. The level of protection also has a procedural dimension. Furthermore, in order for an adequate level of protection to be reached, there must be limitations on the third country’s possibilities to conduct foreign intelligence surveillance. One problem with the CJEU’s interpretation of the level of protection in Schrems I and II is that it did not clarify under which circumstances exactly a proportionality analysis must be conducted. Another problem that the judgments have given rise to is that an adequate level of protection is very hard to reach for third countries, since it must be essentially equivalent to the level that applies within the EU. The extra-territorial application of the GDPR and the EU level of protection for personal data could also have a limiting effect on international trade.  According to article 46 of the GDPR, standard contractual clauses (SCC’s) can be used to transfer personal data to a third country when the EU Commission has not made a decision under article 45. The CJEU’s judgment in Schrems II has clarified that the determining factor when deciding whether SCC’s are lawful is whether they contain effective mechanisms that make it possible to ensure that the EU level of protection is maintained, and whether transfers of personal data using SCC’s will be stopped or forbidden if the clauses are set aside or impossible to abide by.  According to article 47 of the GDPR, binding corporate rules (BCR’s) can also be used to transfer personal data to a third country. The decision of a supervisory authority to approve BCR’s, however, does not take into account transfers to specific third countries. Anyone who transfers personal data to a third country using BCR’s must therefore decide in each individual case whether the use of the rules will provide a level of protection in the receiving country that fulfills the demands of the GDPR. The CJEU’s conclusions regarding the US level of protection for personal data indicates that a transfer there using BCR’s could be illegal.

Tillage increases erosion rates and diminishes the quality of soils but has traditionally been a way to manage weeds and prepare a seedbed. No-till vegetable production can ameliorate the ill-effects of tillage in an economically effective way but has not been studied much in California. The objective of this thesis was to determine the viability of no-till vegetable cropping on the Central Coast of California. Tomatoes were grown in no-till and conventionally tilled treatments. Total yield, fruit weight, weed emergence, soil bulk density, soil aggregate stability, and soil organic carbon content were measured and compared. Yields and soil tests in both treatments were similar while weed emergence in the tilled plots was significantly higher than in no-till plots. The results may help vegetable producers determine how to make vegetable production on the Central Coast more sustainable.

The purpose of this study is to develop knowledge about why digitization can be precarious, what problems can arise and how digitization has become a pedagogic issue. This was done by transcribing and analyzing podcasts where advisors, termed digitization experts, discuss their observations.  Furthermore, the survey presents the issues as formulated by the digitization experts, the solutions they offer and how digitization affects social and pedagogical processes. The collected data was analyzed with a sociocultural perspective and interpreted with a hermeneutic methodology. The study presents how the political agenda has influenced technological development and describes how technological aids have been criticized from as early as the 1950s, as well as more recent research that deals with the same field.  The study concludes that digitization to a large extent affects how values, knowledge and skills arise and change individuals. It appears that digitization can inhibit pedagogical processes. The findings suggest that digital transformation entails risks that can be avoided if people are made aware of them. Furthermore, the results indicate that to create a sustainable digital work environment, companies need to make more comprehensive cultural changes as the digital transformation places new demands on, among other things, the work environment and leadership. It also appears that digitization has created a new form of equality issues where certain social groups risk being excluded and discriminated against. The results also demonstrate that to create a sustainable digital work environment, it needs to be developed on the basis that it should be to the benefit of the people and to support work processes, not replace them. It was also discovered that the digitization experts' statements are often based on a management perspective rather than an employee perspective.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid palliativ vård. Palliativ vård innebär att man ska främjar ett aktivt och gott liv fram till döden där man tar hänsyn till patientens och anhörigas behov och önskningar. Att ge stöd till anhöriga är en viktig och svår del för sjuksköterskor inom palliativ vård. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till anhöriga i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Utifrån sjuksköterskors erfarenheter var kunskap och utbildning viktig inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor brist på kunskap vid stöd till anhöriga. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskorna, då sjuksköterskorna erfor att dem inte hade tillräcklig med tid för att ge stöd till anhöriga. Kommunikation var ett gott tillvägagångsätt att ge stöd till anhöriga, då sjuksköterskorna erfor att genom kommunikation kunde anhörigas och patienters behov uppmärksammas. Slutsats: Kunskap och utbildning är en central del av stöd till anhöriga inom palliativ vård erfor sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna erfor även att kommunaktion vid stöd till anhöriga var en viktig del inom den palliativa vården. Då sjuksköterskorna via kommunikationen kunde uppmärksamma anhörigas och patienters behov.