Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse hur lärare i ämnet idrott och hälsa på grundskolan arbetar för att uppnå en likvärdig bedömning i området rörelse till musik. Målet var också att se vad lärarna anser är likvärdig bedömning och hur de tolkar värdeorden i området. För att uppnå detta användes semi-strukturerade intervjuer för att på bästa sätt få fram respondenternas tankar och åsikter kring likvärdig bedömning. Intervjuerna transkriberades samt analyserades utifrån Lindes (2012) läroplansteori och Lundgrens (1979) ramfaktorteori. Studiens resultat visar att lärare ser på likvärdig bedömning någorlunda lika och att det främst handlar om att elever ska bedömas lika i varje moment. För att uppnå en likvärdig bedömning väljer lärarna att anpassa sin undervisning på olika sätt. Lärarna har en positiv syn till elever olikheter. I studiens resultat framkommer det också att det finns flera didaktiska utmaningar med att uppnå en likvärdig undervisning i området rörelse till musik samt dans. Största problemet är att kunskapskraven och värdeorden är för ”luddiga” och tolkningsbara.

No description available.

Gang crime is one of the hottest topics in the Swedish public debate today. At the same time, people’s trust in how the media reports on the topic is low. Trust in news media is important in any democratic society. Understanding how trust in news media is affected by the reporting on a controversial issue is therefore important in maintaining a functional democracy. This paper examines how politically active young adults perceive news on gang crime in Sweden, and how it correlates to their own trust in news media. Also, we study potential differences between two political youth wings, and what role the sender plays in the perception of – and trust in – news on gang crime. Through ten interviews, we find that the sender is paramount in the interviewees’ evaluation of trust in an article on gang crime. However, the information, what sources are quoted, and descriptions are also contributing attributes. Further, we discover that people develop personal strategies to assess their trust in a news piece on gang crime. Applying the theoretical frameworks of Kohring and Matthes (2007) and Strömbäck et al. (2020), we develop an understanding of how attributes contributing to trust in individual news pieces can be viewed in the context of more general trust in news media. In line with previous research, this study highlights the difficulty of defining general trust in terms of distinct factors. We propose that attributes affecting trust in individual articles can be attributes affecting general trust in news media, if occurring as prolonged trends, but call for further research on this hypothesis. In a societal context, this paper also shows that there is still consensus on what makes news trustworthy, even on a topic as highly politicized as gang crime.

Verkställande direktörer kan ha incitament att manipulera resultatet i syfte att öka sin variabla lön, åtminstone påvisar amerikanska studier ett positivt samband mellan andel rörlig lön och resultatmanipulation. Då implementering av incitamentsprogram till VD sedan 2000-talets början ökat i Sverige, samtidigt som sambandet ej undersökts i en svensk kontext, syftar studien till att undersöka alternativhypotesen det finns ett samband mellan verkställande direktörers relativa andel rörlig ersättning och diskretionära periodiseringar genom regressionsanalys. Studiens urval baseras på Large och Mid Cap-bolag listade på Nasdaq Stockholm och det slutliga stickprovet utgörs av 208 observationer fördelade över 79 företag under åren 2017-2019. Resultatmanipulation via diskretionära periodiseringar utgör studiens beroende variabel och estimeras genom Modified Jones Model medan ration rörlig till total VD-lön utgör studiens oberoende variabel. Regressionsanalysen påvisar ett signifikant positivt samband på 5 %-nivån mellan resultatmanipulation och andel rörlig lön. Detta indikerar att bolag med hög andel rörlig lön har lägre resultatkvalitet.

No description available.

I Sverige pågår en intensiv debatt om organiserad brottslighet och dess förmåga att hota vittnen till tystnad. Denna debatt kretsar huvudsakligen kring straff- och processrättsliga aspekter och saknar ett konstitutionellt rättighetsperspektiv avseende statens skyldigheter att skydda människor under dess jurisdiktion. På så vis förbigår debatten de dramatiska förändringar som skett i det svenska konstitutionella landskapet under senaste tre årtiondena. Förändringar som till stor del varit ett resultat av en europeisering av den svenska rätten och bidragit till att enskildas fri- och rättigheter stärkts. Mot bakgrund av detta analyseras i denna uppsats de åtgärder som finns till skydd för vittnen i svensk rätt. I centrum för analysen står rätten till liv enligt art. 2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och därmed förbunden rättspraxis. I uppsatsen presenteras inledningsvis hur vittnenas ställning, skyldigheter och rättigheter ser ut i svensk rätt. Därefter presenteras och analyseras innehållet i rätten till liv såsom den finns inskriven i art. 2 EKMR, inklusive en genomgång av den praxis som är mest relevant i fråga om vittnesskydd. De svenska vittnesskyddsåtgärderna analyseras därefter i ljuset av denna praxis, med fokus på om åtgärdernas är fullt förenliga med de krav som ställts i Europadomstolens praxis. Dessutom tillkommer en kort analys av huruvida systemet erbjuder ett tillräckligt skydd utifrån den hotbild som idag finns mot vittnen och andra bevispersoner i Sverige. I korthet finner denna analys att art. 2 EKMR innehåller en tämligen begränsad skyldighet för staten att aktivt agera för att skydda vittnen och andra hotade bevispersoner. De svenska regleringarna lever i huvudsak upp till denna skyldighet, eftersom staten tillsett att det finns straffrättslig lagstiftning på plats, samt genom dess operativa/praktiska åtgärder i form av personsäkerhets- och sekretessarbete. Det finns dock utrymme för förbättringar, särskilt i fråga om allvarlig men icke-organiserad brottslighet, såsom viss ungdomsbrottslighet, våld i nära relationer och hedersvåld. Delar av de författningar som reglerar personsäkerhetsarbetet kan behöva förändras för att dessa grupper ska tillförsäkras ett ändamålsenligt skydd, som fullt lever upp till de krav som ställs enligt art. 2 EKMR. Det finns också anledning att stärka upp de processuella garantierna för vittnen och andra bevispersoner som ansöker om personsskyddsåtgärder. / There is an ongoing and quite intense political debate regarding criminal gangs threatening witnesses to silence in Sweden. This debate has mainly focused on criminal and procedural law, lacking a constitutional perspective regarding the obligation of the state to protect people under its jurisdiction. As such the discussion also ignores some dimensions of the dramatic changes to the Swedish constitutional landscape that have taken place during last three decades. These changes, to a large extent results of Europeanization have meant that the constitutional rights and freedoms of individuals have been strengthened. Against this background, this thesis intends to analyze the system in place to protect witnesses in Sweden, from a modern constitutional perspective. Regarding the disposition of the thesis, firstly it presents the situation for and responsibilities of witnesses, as well as the regulations of measures that are meant to protect them. This is followed by a brief introduction to the contents of the right to life as it is enshrined in the European Convention on Human Rights (ECHR) and a presentation of the most relevant case law from the European Court of Human Rights pertaining to witness protection. The Swedish system for protecting witnesses is then analyzed in light of aforementioned case law.  Lastly the thesis opens up for an analysis of deficiencies within the Swedish system, specifically in regard to compliance with the demands that are contained within the ECHR and whether the system is adequate considering the situation for witnesses. In summary this analysis finds that art. 2 ECHR contains a fairly limited obligation for states to protect witnesses and other persons who have been threatened because they have provided information to the judicial system. The Swedish measures mainly live up to that obligation. There is however room for improvement, especially regarding serious but non-organized crime, such as domestic violence, honor crimes and some forms of juvenile delinquency. There is also a need to strengthen the procedural safeguards for witnesses applying for protection.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i årskurs F–3 upplever och beskriver arbetet med ASL-metoden och hur metoden påverkar elevers läsutveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en systematisk kategorisering som innefattar kodning och tolkning. Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever skriver mer text och producerar efter sin egen förmåga när de får använda ett digitalt verktyg. Lärarna upplever fördelar med att eleverna motiveras och lusten främjas genom arbetet med ASL-metoden. Lärarnas användande av metoden varierar och talsyntesen är en bidragande faktor till att eleverna lär sig befästa sambandet mellan ljud och bokstav för att främja läsutvecklingen. Den främsta nackdelen som belysts är teknikens brister. Mina slutsatser är att samtliga lärare ser flera fördelar och färre nackdelar med ASL-metoden för elevers läs- och skrivutveckling. / <p>Svenska</p>

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för hur lärare arbetar med läsinlärningen i förskoleklass och årskurs 1 samt deras uppfattningar om läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärarna använder sig av och om de arbetar med samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Syftet preciseras genom tre forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1? Vilka läsinlärningsmetoder använder de sig av? Använder lärare samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter? Studien bygger på intervjuer och observationer och är därmed av kvalitativ karaktär. Fyra behöriga lärare har deltagit i studien, två lärare undervisar i förskoleklass och två lärare undervisar i årskurs 1. Observationer av de intervjuade lärarnas lektioner har också genomförts för att få en mer fullständig bild av undersökningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt hermeneutiken. Det sociokulturella perspektivet används i syfte att koppla till både lärarnas undervisning och intervjusvar. Hermeneutiken används i syfte att studera och tolka lärares uppfattningar om läsinlärning. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts där det framkommit fyra teman: ljudningsmetoden, helordsmetoden, att skriva sig till läsning samt bornholmsmodellen. Resultatet i studien visar att flera olika läsinlärningsmetoder används i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån resultatet konstateras det att ljudningsmetoden är den mest framträdande metoden. Helordsmetoden, att skriva sig till läsning och bornholmsmodellen är också metoder som framkommit under studien som lärarna anser vara gynnsamma för elevernas läsinlärning. Studiens resultat synliggör även att lärarna arbetar med samma metoder på gruppnivå med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Det framgår också i resultatet att lärarna gör olika individanpassningar för att hjälpa och stötta dessa elever. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling både på lång och kort sikt är ett problem i behandlingen av patienter som genomgått hjärtinfarkt. Den farmakologiska behandlingen utgör dock en central del i den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt med påverkan på både livskvalitet och överlevnad. Brister i följsamhet ses vid all läkemedelsbehandling men tenderar att tillta ju längre behandlingen pågår. Den varierar också med olika typer av läkemedelsterapier där minst följsamhet till läkemedel kan ses vid förebyggande behandling. Följaktligen riskerar den farmakologiskt sekundärpreventiva och delvis livslånga behandlingen efter hjärtinfarkt att fallera. Syfte: Syftet var således att belysa barriärer som påverkar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter efter hjärtinfarkt. Design: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi användes som design för att svara mot syftet. 16 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och fem av mixad metod erhölls efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och vidare kvalitetsgranskade. Dessa sammanställdes genom integrerad analys utifrån Whittemore och Knalf’s modell. Resultat: Patientens attityd och kunskap, hälsoaspekter, sociodemografiska parametrar samt erhållet stöd och behandling är faktorer som kan utgöra barriärer för följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Slutsats: Kunskap och medvetenhet hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kring barriärer till följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt är central. Utifrån denna kunskap kan adekvata omvårdnadsåtgärder och interventioner vidtas för att främja följsamheten till förskrivna läkemedel. Att överleva hjärtinfarkt innebär förändringar och utmaningar för den drabbade som behöver bearbetas och integreras i det fortsatta livet. De drabbade patienterna behöver få möta sjuksköterskor som har gedigna kunskaper om vanligt förekommande reaktioner, utmaningar och problem som patienten ställs inför. Att förstå detta skeende genom att betrakta det som en transition kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera hur patientens behov av stöd ser ut vid den unika tidpunkten. / Background: Lack of medication adherence, both long and short term, is a problem in the treatment of patients after a myocardial infarction. Pharmacological treatment is a central part of the secondary preventive care after myocardial infarction affecting both quality of life and survival. Deficiencies in adherence are seen in all types of drug treatment but tend to increase the longer the treatment lasts. It also varies with different types of drug therapies where the least adherence to drugs can be seen in preventive treatment. Consequently, this puts the pharmacological secondary preventive and partly lifelong treatment after myocardial infarction at risk. Aim: The aim was to highlight barriers affecting medication adherence in patients after myocardial infarction. Design: A literature review with a systematic search strategy was used to answer the aim of this study. Sixteen scientific articles, of which eleven were quantitative and five of mixed method were obtained after systematic searches and quality review in CINAHL and PubMed databases. An integrated analysis based on Whittemore and Knalf's model was used to analys the data. Results: The patient's attitude and knowledge, health aspects, sociodemographic parameters and the support and treatment received are factors that can constitute barriers to medical adherence after myocardial infarction. Conclusion: Nurses and other health personnels´ knowledge and awareness regarding barriers to medication adherence after myocardial infarction is central. Based on this knowledge, adequate nursing measures and interventions can be taken to promote adherence to prescribed medication. Surviving a myocardial infarction means changes and challenges for the person that needs to be processed and integrated into their daily life. Patients impacted need to meet nurses who have good knowledge of common reactions, challenges and problems that they may face. Understanding these course of events by considering it as a transition can help the nurse identify the patient's need for support at this unique time.