In a city with fast growth and development, this project aims to embody the resources of its origin and nurturing vein, Umeälv, and project its movements into the future. Through the tools of an architecture that promotes and envisions timber constructions this project searches for cues methods and composition of the traditional timber buildings in the region in conjunction of an age of prefabrication. / I en stad med snabb tillväxt och utveckling, syftar det här projektet till att förkroppsliga resurserna kring dess ursprung och näringsådra, Umeälven, samt projicera dess möjligheter in i framtiden. Genom verktyg för en arkitektur som främjar träkonstruktioner söker detta projekt efter ledtrådar metoder och sammansättning av de traditionella trähusen i regionen i samband med en tid av prefabricering.

Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur hemskolning motiveras av svenska föräldrar som emigrerat till Åland med sina barn för att undvika skolplikten. Föräldrarnas syn på den svenska skolan kan antas vara mycket kritisk eftersom den drivit dem till att flytta utomlands. Den skolsyn som föräldrarna ger uttryck för beskrivs med hjälp av Gert Biestas teori om skolans tre övergripande syften: kvalificering, socialisation och subjektifiering. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med sex hemskolande föräldrar boende på Åland. Materialet analyseras med utgångspunkt i VBF-modellen, vilket är en typ av statsvetenskaplig idéanalys. Därefter sorteras materialet utifrån Biestas aspekter av skolans syfte. Resultatet visar att föräldrarna som ingår i undersökningen anser att skolan i allt för hög grad betonar kvalificering och socialisation samt att subjektifieringsaspekten får för litet utrymme i skolans undervisning. Vidare ställer sig informanterna mycket kritiska till vad som kan kallas den dolda läroplanen och uttrycker även att det råder brist på barns perspektiv i utformningen av skolsystemet såväl som i skolans dagliga verksamhet.

Syftet med studien är att skapa förståelse och få en djupare inblick i narrativa redskap och dess funktioner i ljuddesign. I studien granskades huvudsakligen David Sonnenscheins metod ”Sound Mapping”, som i fortsättning refereras till som ljudkartläggning. Avsikten med arbetet var att studera olika förslag och metoder som behandlar kreativitet i ljuddesigners arbete. I undersökningen har också teoretiska metoder prövats på en kort filmsekvens i syfte att granska hur planläggningen fungerar och hur kreativitet förhåller sig till ljudläggning av rörlig bild. Studiens resultat visar på att en noggrann planering och ett öppet sinne, det vill säga att hålla öron och ögon öppna för det oväntade, kan resultera i en väl genomarbetad ljuddesign.

Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att få en djupare förståelse om varför människor väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, vilken inställning äldre arbetstagare har till att avsluta sitt arbetsliv samt hur samhälleliga normer och fördomar påverkar äldre i arbetslivet. Med ambitionen att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar, har vi genomfört tio intervjuer. Intervjupersoner är mellan 62–71 år och samtliga befinner sig i varierande mån fortfarande i arbetslivet. Då vi inte har ambitionen att studien ska kunna generaliseras, använde vi oss av bekvämlighetsurval där vi kontaktade människor i vår omgivning. Den teoretiska referensramen består av ålderism, pension, arbetets betydelse för fortsatt arbete, attityder till arbete, motivation samt Jahodas manifesta och latenta funktioner. Teorin kommer att ligga till grund för tolkandet och analysen av undersökningens datainsamling. Studieresultatet pekar på att de faktorer som värderas i arbetet och som vidare påverkar beslutet att stanna kvar i arbetslivet är social kontakt, autonomi, struktur och rutiner samt ekonomi. Inställningen som äldre har till att avveckla sitt arbetsliv påverkas främst av vilka incitament som värderas högst och individens attityd till arbete. Ytterligare indikerar resultatet på att samhälleliga normer och fördomar inte har signifikant inverkan på studiens respondenter.

Defence against an amphibious assault is an extremely difficult endeavour as is evident by the long line of successful amphibious assaults undertaken throughout history. Field fortifications has to a large extent been present in defences, yet little research has been done on the effects of field fortifications in preventing successful landing operations. Therefore, this thesis examines the specific role of field fortifications in defence against amphibious assaults. The purpose is to combine theories about amphibious operations with concepts of field fortifications to add depth to existing theories as two historical examples are examined.  Results show that the existing theories’ notions, especially regarding the devastating effects of indirect fire and pre-bombardment, are not true for the two cases of study. It is furthermore shown that avoiding terrain where the enemy’s defence is focused was of little consequence for whether the assault was successful or not. Of greater importance was the power imbalance of attacker versus defender. Lastly, it is argued that the development of advanced weaponry plausibly levels out the power imbalance as effects of pre-bombardment is more likely to be successful.

The coast is a domain characterized by great complexity based on its dynamic and challenging nature, which can create both opportunities and challenges for attackers and defenders. The purpose of this study is to investigate Geoffrey Till's theory of defence against amphibious operations and to increase an understanding of how military resources can be used to achieve success in defence in the event of a military attack from the sea. Research and theory development in this area have long been under-prioritized and Till has created a relatively unique theory, based on the prevailing research situation. These are arguments that strengthen the reason for examining the theory and field further. Through a theory-testing case study, the Battle of Wake Island and Operation Avalanche are analyzed to ascertain to what extent empirical evidence is given to the chosen theory. In this way, the explanatory capacity of the theory is determined and whether its credence is strengthened or weakened. The study discloses that Till's theory successfully explains the outcome of the first case however not the second. The analysis shows that a defence that acts on and adjacent to land contributes to success, which Till's theory does not emphasize. The study indicates that the theory is underspecified as it does not give any indication of how to prioritize between the different areas of the theory, which indicates that wone should be vigilant against the explanatory value of the theory.

Ett självmord påverkar inte enbart den enskilde, utan även en mängd personer i den enskildes omgivning. Tidigare forskning visar på att processen som efterlevande genomgår kan vara mycket varierande. Forskningsfältet påvisar även vikten av stöd till efterlevande som genomgår en sorgeprocess. Syftet med denna studie är att undersöka vilket behov av stöd efterlevande har efter att ha förlorat en närstående i självmord, med utgångspunkt i efterlevandes egna berättelser. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med personer som mist en närstående i självmord och genomgående i studien har ett narrativt synsätt anammats. Intervjuerna har genomförts via semistrukturerade telefonintervjuer. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett centralt resultat i studien är att stöd till efterlevande är viktigt. Behovet av stöd som synliggörs i studien är varierande och unikt för varje efterlevande, vilket lyfts fram genom fyra olika teman. Tre övergripande teman som identifierades var: direkt stöd, långvarigt stöd och preventivt stöd. Det fjärde tema som identifierades var: efterlevande som riskgrupp. Det varierande behovet av stöd påvisar en komplex sorgeprocess som innebär att det finns svårigheter att bistå med adekvat stöd. För att uppfylla efterlevandes behov av stöd krävs det att stödet ges både direkt, långvarigt och preventivt. Det krävs även att stödet kommer från flera olika aktörer samtidigt och kan samverka med varandra, för att skapa ett adekvat stöd som sträcker sig över tid. Det fjärde temat påvisade att efterlevande som förlorat en närstående i självmord, kan utgöra en riskgrupp för att själv få självmordstankar samt ökad risk för självmord. Detta indikerar på ett behov av stöd som kan komma att bli aktuellt för efterlevande som får tankar på självmord.

Sjukskrivningar i Sverige är ett aktuellt samhällsproblem som orsakar stora kostnader och mänskligt lidande för de drabbade. Sjukskrivnas situation påverkas av både personliga och kontextuella faktorer vilket medför utmaningar i deras återgång till arbete. Dessa utmaningar kräver samlade stödinsatser från samhället, varav det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är en del. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sjukskrivna upplever sin rehabiliteringsprocess inom ramen för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmö. Vidare undersöks vilka faktorer som de upplever har hämmat respektive främjat deras rehabiliteringsprocess. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta intervjuer med sjukskrivna som är eller har varit inskrivna i det förstärkta samarbetet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Careership Theory av Hodkinson och Sparkes (1997) och Social Cognitive Career Theory av Lent (2005). Begreppen vi utgår från är brytpunkter, handlingshorisont, upplevd självförmåga, förväntat utfall samt personliga mål.Resultatet visar att sjukskrivnas upplevelser av att ingå i det förstärka samarbetet samtvad som hämmar och främjar en rehabiliteringsprocess skiljer sig åt. Det framkommer i intervjuerna att informanter tagit del av få vägledningsinsatser inom det förstärkta samarbetet och att arbetsträning som är en insats har varit mycket betydelsefull. Intervjuerna visar att informanter har fått ett gott bemötandet från handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket varit främjande i rehabiliteringsprocessen. Ett intressant resultat visar att handläggarna behövt arbeta bromsande med informanterna i större utsträckning än motiverande för att förhindra en försämring av hälsotillstånd. Det framkommer under intervjuerna att informanternas olika personligheter samt varieradetilltro till sin egen förmåga medför att de har olika förutsättningar för en återgång till arbete. Slutsatsen är att god samverkan runt sjukskrivna, ett gott bemötande, socialt stödsamt individanpassade stödåtgärder i rehabiliteringsprocessen, varav vägledning är endel, främjar sjukskrivnas återgång till arbete.