Bakgrund: Logiken bakom Key Account Management (KAM) bygger på att en liten andel av ett företags kunder står för den största delen av dess intäkter. Vid KAM väljer företag ut dessa strategiskt mest viktiga kunder, kallade nyckelkunder och tillägnar dessa mer resurser och uppmärksamhet jämfört med de ordinarie. Dock har litteraturen om KAM inte i någon större utsträckning berört vilket värde som skapas till följd av KAM eller hur detta värde kan mätas. Därav ligger examensarbetets huvudfokus inom detta forskningsområde inom detta område och fokus ligger framförallt på det säljande företagets perspektiv. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och beskriva vilket värde samt hur detta skapas för det säljande företaget genom användningen av KAM. Genomförande: En egen definition av KAM har skapats i detta examensarbete med hjälp av existerande litteratur inom området. Denna definition har sedan tillsammans med examensarbetets syfte legat till grund för den analysmodell som har tagits fram. Analysmodellen har använts för att underlätta empiriinsamlingen och analysen som leder fram till examensarbetets slutsatser. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med respondenter från de tre fallföretagen Toyota Material Handling, Ericsson AB och Scania CV AB. Slutsats: Som fördelar av KAM har bland annat förbättrade relationer, nöjdare kunder, ökad absolut försäljning och ökad marknadsandel hittats. Potentiella problem och nackdelar med KAM som uppkommit i litteraturen och under intervjuerna är till exempel organisatorisk komplexitet, ökat beroende till nyckelkunderna, att det kräver mycket personal och att interna konflikter kan uppstå. Att mäta dessa typer av fördelar och nackdelar, visar både referensramen och empirin är något som inte görs helt enkelt och intuition och känsla är vanligt vid en utvärdering av det värde som skapas av KAM. Den sammanlagda uppfattningen är att bedömningen av KAM och dess lämplighet, görs på känsla vilket enligt författarna till examensarbetet är otillräckligt. / Background: The logic behind Key Account Management (KAM) lies in the fact that a small part of the customers represents the biggest part of a company’s revenues. Through the work with KAM, companies choose its strategically most important customers; its so called key accounts and dedicate these more resources than compared to others. However, the literature in KAM, have not enough raised the question, which value that is created through this way of working nor how this value can be measured. Therefore, the main focus of this study is within this field of study and it is pursued through the eyes of the selling company. Aim: The aim of this study is to explore, analyze and describe which value and how this is created for the selling company through the work with KAM and furthermore how this can be measured. Completion: Through the use of already existing literature, within the field, an own definition has been created. This definition has together with the aim set the framework for the model for analyses that has been created. The model has been used to facilitate the data collection and leads to the conclusions of this study. The empirical work of this study contains of interviews from three companies; Toyota Material Handling Sweden, Ericsson AB and Scania CV AB. Conclusion: Among others, benefit in terms of improved relationships, more satisfied customers, increased sales and increased market share have been seen. Potential problems have been seen in the literature as well as during the interviews in terms of for example an organizational complexity, increased dependence on the key accounts and internal conflicts that may arise.  Measuring these types of benefits and disadvantages is not done easily and intuition is commonly used assessing the value that is created through the work with KAM. The total judgment is that KAM and its appropriateness is made by a feeling which is not enough according to the authors.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur skolledare respektive kommunpolitiker väljer att definiera entreprenöriellt lärande samt entreprenörskap i skolan. Det vi undersöker är, dels om det skiljer sig i definieringen men även vad entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan kan sägas stå för i en vidare mening. / The purpose of this study was to examine how school leaders and local politicians choose to define enterprise learning and entrepreneurship in schools. What we are investigating, is if there´s a difference in definition, but also what enterprise learning and entrepreneurship in schools means as a pedagogic concept in a wider sense.

This thesis proposes a fine-grained semantic classification of what is traditionally named agent nouns in French; it is thus a study of semantic derivation. Our classification was elaborated starting from 1573 agent nouns extracted from the dictionary Le Nouveau Petit Robert. The definitions of several agent nouns in Le Nouveau Petit Robert represent paraphrastic reformulations that are sufficiently close, which allows us to distribute these nouns into semantically more specific subclasses. We have identified 22 subclasses of agent nouns; these subclasses, along with the corresponding lexical units, were described by means of the formalism of lexical functions proposed by Meaning Text theory. We also elaborated definition templates for lexical units of each subclass as well as generalized government patterns (? subcategorization frames) for them. The interest of our work lies in the fact that the suggested classification allows for a more uniform and a more coherent global description of agent nouns. / Le présent travail porte sur une classification sémantique détaillée de ce qu’on appelle traditionnellement les noms d’agent [= S1] en français. Notre classification a été élaborée à partir de 1573 noms d’agent extraits du Nouveau Petit Robert. Les définitions de plusieurs noms d’agent dans le Nouveau Petit Robert représentent des reformulations paraphrastiques suffisamment proches, ce qui permet de repartir ces noms en sous-ensembles sémantiquement plus spécifiques. Nous avons identifié 22 sous-classes de noms d’agent ; ces classes et les lexies correspondantes ont été décrites au moyen du formalisme des fonctions lexicales proposé par la théorie linguistique Sens Texte. Nous avons également élaboré des définitions lexicographiques généralisées pour les lexies de chaque sous-classe, ainsi que leurs schémas de régime (? cadres de sous-catégorisations) généralisés. L’intérêt de notre travail réside dans le fait que la classification proposée mène vers une description globale plus uniforme et plus cohérente des noms d’agent.

Through in-depth interviews with 12 regular contributors to the Lexington-Herald Leader’s website, www.Kentucky.com, this study attempts to examine how online citizen journalists view the definitions of citizen and professional journalism, as compared to Singer’s three dimensions of professionalism (i.e., cognitive, normative, and evaluative dimensions) as well as their perceived role conceptions of professional and citizen journalists, using Weaver and Wilhoit’s four roles of journalists. Analyses reveal that the main difference in the definitions of the two types of journalists revolved around the cognitive dimension, specifically the education and training that professionals receive. The role conceptions of professional and citizen journalists were similar, with the both groups being described as serving the interpretive/investigative and disseminator roles. The roles of citizen journalists also included the adversarial and populist mobilizer roles.

abstract: Front End Planning (FEP) is a critical process for uncovering project unknowns, while developing adequate scope definition following a structured approach for the project execution process. FEP for infrastructure projects assists in identifying and mitigating issues such as right-of-way concerns, utility adjustments, environmental hazards, logistic problems, and permitting requirements. This thesis describes a novel and effective risk management tool that has been developed by the Construction Industry Institute (CII) called the Project Definition Rating Index (PDRI) for infrastructure projects. Input from industry professionals from over 30 companies was used in the tool development which is specifically focused on FEP. Data from actual projects are given showing the efficacy of the tool. Critical success factors for FEP of infrastructure projects are shared. The research shows that a finite and specific list of issues related to scope definition of infrastructure projects can be developed. The thesis also concludes that the PDRI score indicates the current level of scope definition and corresponds to project performance. Infrastructure projects with low PDRI scores outperform projects with high PDRI scores. / Dissertation/Thesis / M.S. Built Environment 2010

Analysis of Purum Ltd., a descrition of the company, its financial analysis, definig the relevant market trends and future forecast, definition and comparism of competition, future plan

Barn blir varse tidigt att de ska vara del i ett sammanhang och passa in i mallen i skolmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer arbetar med utanförskap bland barn i låg- och mellanstadieåldern samt få inblick i vilka utmaningar som förekommer i arbetet. Resultatet från vår intervjustudie visar att hur skolkuratorer ser på utanförskap i skolan, varierar stort. Inte bara definitionen av, utan också orsakerna till utanförskap är väldigt olika från barn till barn. I resultatet går det att se vissa mönster, som att de som är särskilt känsliga, har vuxit upp i en ”trasig” familj eller har beteendediagnoser i större utsträckning blir utanför i skolan. Däremot är det ingenting som säger att alla sådana barn automatiskt blir utsatta för att de passar in i det mönstret. Arbetet mot utanförskap bedömer kuratorerna som aktuellt och viktigt, insatser genomförs för att ge barnen en tryggare skolgång, men hur skolorna och kuratorerna genomför arbetet skiljer sig åt. / Children become aware early on that they should be part of a context, and fit into the template in the school environment. The purpose of this study is to investigate how school counselors work with exclusion among children of primary school age, as well as gain insight into the challenges that occur at work. The results of our interview show that the school counselors’ experience of exclusion in school varies widely. Not only the definition but also the causes of exclusion are very different from child to child. It is possible to see certain patterns, for example that those who are particularly sensitive, have grown up in a “broken” family or have behavioral disorders are more likely to be left out in school. However, this doesn’t mean that all such children automatically become vulnerable because they fit into the pattern. The school counselors assess efforts to counteract exclusion as valid and important, and actions are implemented to give the children a safer school, but the schools’ and school counselors’ way of conducting the work differs.

Environmental problems currently lack a definition in the Swedish language. Subjective definitions could lead to counterproductiveness and misunderstandings between parties, which is why the aim of this thesis is to construct a definition for environmental problems. Using quantitative methods, and a literature study, the most frequently used terms describing environmental problems were compiled. An analysis of the results gives us the following definition: ”Something that causes pollution, causes loss of biodiversity, or impairs production and functions.” This definition is broad enough, and yet specific enough, to encompass environmental problems in a practical and useful way in both everyday language, and when working in scientific or humanistic fields. Further research is required, since it is currently extremely sparse. The definition formulated in this thesis will not last forever, but rather it will continue to grow, evolve and develop alongside new discoveries, new knowledge and new environmental goals in this field. / Det saknas i dagsläget en definition av begreppet miljöproblem. Subjektiva definitioner av begreppet skulle kunna leda till missförstånd mellan olika aktörer, kontraproduktivitet eller felriktade insatser för att lösa dessa problem. Därför är syftet med detta examensarbete att utforma en definition för begreppet miljöproblem. Arbetet är baserat på en litteraturstudie som utfördes med kvantitativa metoder, där en sammanställning av relevanta termer från relevant litteratur genomfördes. Enligt resultaten är denna definition: ”Något som orsakar föroreningar eller orsakar förlust av biologisk mångfald, produktionsförmåga eller funktioner.” Definitionen är tillräckligt övergripande, men även tillräckligt specifik för att anses användbar i både vardagligt tal samt vid tillämpning av miljöarbete, forskning och miljöpolitik. Det behövs vidare forskning i ämnet, då denna i dagsläget är ytterst sparsam. Definitionen som utformats här kommer inte att bestå för evigt, utan kommer att fortsätta utvecklas och bearbetas, där ny kunskap, kontexter, nya miljömål etcetera kommer att spela en viktig roll.

Bakgrund: Efterfrågan på transparens inom modebranschen har på senare år ökat och konsumenter ställer allt högre krav på information om resan som klädesplagg haft från start till slut. Många företag har dålig insyn i sin egna försörjningskedjor och transparens ses av många som ett första steg i att få företag att arbeta mot en bättre insyn. Det finns åtskilliga definitioner av transparens, och det saknas en allmänt erkänd definition av begreppet. Avsaknaden av en tydlig definition kan vara en orsak till det bristande arbetet med transparens inom modebranschen, ett samband som studien därför avser att undersöka. Syfte: Syftet med studien är att, ur ett aktörsperspektiv, skapa förståelse för samspelet mellan definitioner och arbete med transparens inom modebranschen. Genomförande: Denna tvärsnittsstudie utgår från ett aktörssynsätt och ett hermeneutiskt perspektiv vilka används genom en kvalitativ forskningsdesign. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på åtta olika företag i modebranschen samt dokumentstudier. Slutsats: Det finns ett samband mellan definitioner av transparens och huruvida aktörer inom modebranschen arbetar med det. Genom det empiriska materialet konstaterades stora skillnader sett till aktörernas definitioner, där de överlag framstod som vaga. Definitionerna speglades i arbetet som till största del höll en låg nivå. För de enstaka aktörer som påvisade ett väletablerat arbete med transparens var definitionerna mer specificerade. Den bristfälliga detaljnivån i aktörernas definitioner och arbete med transparens påvisar att en allmänt erkänd definition troligtvis skulle leda till ett förbättrat arbete med transparens. Studien visar även att aktörer bör skapa tydligare och mer detaljerade definitioner av transparens för att kunna vidareutveckla transparensarbetet. / Background: In recent years the demand for transparency in the fashion industry has increased, and consumers are continuously requiring greater oversight of the supply chain of garments. Transparency is often considered to be the first step into gaining better insight into supply chain processes. There are several definitions of transparency, and no definition is commonly accepted. The lack of transparency in the fashion industry may be a reflection of the absence of a clear definition for the term; a relationship that the study intends to investigate. Purpose: The purpose of the study is to, from an actor's perspective, create an understanding of the interaction between definitions and work with transparency in the fashion industry. Methodology: This cross-sectional study is based on an actor-approach and a hermeneutic perspective, which are used through a qualitative research design. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at eight different companies in the fashion industry, as well as document studies. Conclusion: There is a connection between definitions of transparency and how actors in the fashion industry work with it. The empirical material showed major differences in terms of the actors' definitions, where they generally appeared vague. The definitions were reflected in the work, which mostly held a low level. For the few actors who demonstrated well-established transparency work, the definitions were more specific. The insufficient level of detail in the actors' definitions and work with transparency indicates that a generally recognized definition would be beneficial for future work with transparency. The study also shows that actors should create clearer and more detailed definitions of transparency in order to be able to further develop the work with transparency.

Titel: Jakten på framgång - Fastighetsmäklares definition av framgång i sitt yrke och vilka faktorer som motiverar dem att nå framgång. Nivå: C-uppsats i ämnet fastighetsvetenskap Författare: William Dam, Varo Dalawy Handledare: Bengt Kjellgren Syfte: Syftet med denna studie är att kunna förklara definitionen av framgång inom fastighetsmäklarbranschen. Syftet ska uppnås genom att besvara följande två forskningsfrågor: Hur definierar fastighetsmäklare framgång i sitt yrke? Vilka faktorer motiverar fastighetsmäklare att nå framgång (eller att bli framgångsrika) i sitt yrke? Metod: Denna studie har applicerat en kvantitativ metod. Det empiriska materialet i denna studie har samlats in genom en enkätundersökning som slumpmässigt skickades ut till 161 slumpvalda registrerade fastighetsmäklare runt om i Sverige. Resultat & Analys: Resultatet visade på att definitionen av framgång främst handlar om en kombination mellan en bra lön och en balans i både arbetsliv och privatliv. Det som driver fastighetsmäklarna till sin definition av framgång grundar sig i individens ekonomiska situation. Dock är det nämnvärt att de olika respondenterna befinner sig i olika skeden i deras karriär. Därmed kan man se ett skifte i deras definition av framgång, på de fastighetsmäklare som har varit i branschen under en längre period. Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit till fastighetsmäklarbranschen genom ytterligare kunskap gällande fastighetsmäklares syn på framgång, men även hur den definieras. Detta arbete ger även ett bidrag gällande de motivationsfaktorer som grundar fastighetsmäklares definition av framgång. Förslag till vidare forskning: Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på enkätundersökningar. Ett förslag till vidare forskningar är att tillämpa intervjuer. Detta möjliggör ett mer nyanserat svar med bredare och flera möjliga infallsvinklar på den aktuella fråga som ställs. Nyckelord: Fastighetsmäklare, framgång, motivationsfaktorer, definition / Titel: The pursuit of success - Realtors definition of success in their profession and the factors that motivate them to achieve success. Level : Final assignment for Bachelor Degrees within Real Estate Science Author: William Dam, Varo Dalawy Supervisor: Bengt Kjellgren Aim: The purpose of this study is to be able to explain the definition of success in the real estate industry. The purpose is to be achieved by answering the following two research questions: How do real estate agents define success in their profession? What factors motivate real estate agents to succeed (or become successful) in their profession? Method: This study has applied a quantitative method. The empirical material in this study has been collected through a survey that was randomly sent out to 161 randomly selected registered real estate agents all around Sweden. Result & Conclusion: The results showed that the definition of success is mainly about a combination of a good salary and a balance in both work and private life. What drives real estate agents to their definition of success is based on the individual's financial situation. However, it is worth noting that the different respondents are at different stages in their careers. Thus, one can see a shift in their definition of success, on the realtors who have been in the industry for a long period. Contribution of the thesis: This study has contributed to the real estate industry through additional knowledge regarding the real estate agent's view of success, and how it is defined. This work also provides a contribution regarding the motivational factors that base the real estate agent's definition of success. Suggestions for future research: The empirical material in this study is based on questionnaires. A proposal for further research is to apply for interviews. This enables a more nuanced answer with a broader and several possible angles of approach to the current question being asked. Keywords: Realtors, success, motivational factors, definition