Syftet med studien var att undersöka legitimerade förskollärares perspektiv på samlingens syfte och innehåll, samt hur de anser att de tillämpar sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens delaktighet och inflytande vid samlingen. Det är en kvalitativ studie som bygger på nio semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av läroplansteorin och de didaktiska frågorna när, hur, vad och varför. Resultatet visade att samtliga förskollärare beskrev ett tydligt syfte men hade olika syn och perspektiv på innehållet i samlingen. Vissa använde samlingen som ett tillfälle för lärande, medan andra nyttjade samlingen för att berätta om dagens planering för att barnen skulle bli väl förberedda på dagens struktur. Ett fåtal ifrågasatte samlingens syfte. Alla intervjuade förskollärare beskrev hur de använder sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens behov, delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger ta del av hur pedagoger beskriver sin vuxenmakt för att främja barnens delaktighet och inflytande. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som arbetar aktivt i barngrupp i olika län. Vi har utgått från Foucaults maktteori (Nilsson, 2011, Foucault, 2013) och Shiers (2001) delaktighetsmodell. Resultatet visade att pedagogerna ser på vuxenmakten som något positivt som inte går att komma ifrån. Sammanfattningsvis använder pedagogerna sin vuxenmakt för att planera undervisningar, inkludera alla barn samt barnens intresse och behov. Det gör pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till delaktighet och inflytande och sin röst blir hörd i förskolan.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de arbetar med måltiderna pedagogiskt. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur upplever pedagogerna att de arbetar med barns delaktighet och inflytande under måltiderna? Samt vilka olika förhållningssätt kan urskiljas utifrån pedagogernas arbetssätt vid de pedagogiska måltiderna? Syfte och frågeställningar besvaras genom enkäter med kvantitativ ansats och med inslag av en kvalitativ del. Ett begrepp vi lägger tyngd vid i studien är pedagogisk måltid. En pedagogisk måltid innefattar omsorg, lärande och fostran. I studien har resultatet visat att pedagogerna upplever att de har ett positivt bemötande mot barnen i måltidssituationerna. Det är endast en minoritet av respondenterna som agerar utifrån exempelvis tvång i måltiden.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare förstår och tolkar ansvarsuppdraget samt hur de uppfattar att barns delaktighet och inflytande tillämpas i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Studiens författare har försökt att förstå och tolka hur förskollärare utifrån deras erfarenheter och kunskaper tillämpar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Förståelse och tolkningar kommer vara nyckelord genom hela uppsatsen eftersom de är centrala begrepp inom studiens teoretiska perspektiv som är hermeneutik. Studien är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare från två avdelningar på samma förskola. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys och synliggjorde ett mönster av återkommande begrepp. Studien visar att det är nödvändigt med en gemensam barnsyn och kunskapssyn hos förskolans personal för att främja barns delaktighet och inflytande i utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan. Det har även framgått att förskollärares förutsättningar att möjliggöra barns delaktighet och inflytande kan begränsas av stora barngrupper samt större personalgrupper, eftersom fler relationer ska samverka och förhålla sig till varandra. Studien bidrar härigenom med kunskaper utifrån författarnas tolkningar av förskollärares berättelser om hur barns inflytande och delaktighet kan tillvaratas i den fysiska inomhusmiljön på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring den fysiska lärandemiljön inomhus och hur delaktiga barnen är i utformningen av den. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorierna om loose parts och affordances. Resultatet i undersökningen visar att förskollärarna anser att den fysiska lärandemiljön är viktig och att den diskuteras ofta i arbetslaget. Förskollärarna säger vidare att de ofta ändrar om i miljön men hur mycket barnen görs delaktiga i processen varierar. Hur tillgängligt materialet kan vara för barnen lyfts men delar också förskollärarnas svar åt. Men alla ser problematiken i att ha en fysisk lärandemiljö där precis allt är tillgängligt för alla. En slutsats som vi kunnat dra utifrån resultatet är att förskollärarna förstår att den fysiska lärandemiljön är viktig för barns utveckling och lärande men att de ser olika hinder för att kunna skapa den fysiska lärandemiljö som de önskar.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i fritidshemmet genom ett fritidshemsråd där eleverna fick chansen att göra sina röster hörda på vilka aktiviteter som de önskade göra i fritidshemmet under eftermiddagarna. Under arbetets gång med utvecklingsarbetet fann vi hjälp och inspiration av McNiffs (2013) aktionsforskningsmodell och där vi även utgått från pragmatismen och demokrati. Arbetet utfördes på två olika fritidshem på två olika skolor med årskurs 2 och 3–4. Allt dokumenterades via loggbok, samtal, fotografier och en utvärderingsenkät för att kunna analysera och reflektera efteråt. I nulägesanalysen framgick bland annat brister i elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmen. Resultatet för de genomförda aktionerna blev att eleverna kände att de blev mer delaktiga och fick mer inflytande på vilka aktiviteter som fritidshemmet erbjuder samtidigt som deltagandet på de pedagogledda aktiviteterna ökade. Via samtal och enkät ansåg sig eleverna vara positiva till fritidshemsrådet och de tyckte även att de blev mer delaktiga i planeringen av aktiviteterna.

I studien undersöktes förskollärarnas roll och barns delaktighet vid planering av den pedagogiska inomhusmiljön, eftersom miljön på förskolorna ser olika ut. Vi undersökte förskollärarnas förhållningssätt och hur det påverkade miljöns utformning, samt synen på barns delaktighet i utformningen av den pedagogiska lärmiljön. Ämnesområdet var intressant och framför allt relevant för att skapa en medvetenhet hos förskollärare om den pedagogiska miljöns utformning. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultatet analyserades genom en kvalitativ metod där informanternas svar kategoriseras för att urskilja likheter och skillnader. I resultatet framkom det att förskollärarna såg sin roll som betydelsefull i den pedagogiska inomhusmiljön. Förskollärarnas förhållningssätt speglade sig i den pedagogiska miljön vilket gynnade barns utveckling och lärande. Resultatet visade även barns betydelsefulla roll i den pedagogiska inomhusmiljöns utformning, där förskollärarna såg barnen som kompetenta individer. Förskollärarna lyfte barns delaktighet som en viktig del i utformningen av inomhusmiljön. Den inställning som förskollärarna hade till barns kompetenser samt medvetenhet kring förhållningssätt synliggjordes i miljön, där nyfikenhet och utmaningar skapades för barnen. Förskollärarnas kompetenser synliggjordes i den genomtänkta lärmiljön som var planerad utifrån förskolans läroplan samt barns perspektiv och barnperspektiv.