Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattning över barns delaktighet och inflytande i dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan, samt förskollärarnas uppfattning av dessa begrepp. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar. På vilket sätt har barn inflytande över dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan? På vilket sätt beskrivs barns delaktighet och inflytande kring dokumentation och pedagogisk dokumentation av förskollärarna? Och, hur definierar förskollärarna begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation? Metoden som användes för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med fyra olika förskollärare. Eftersom arbetet har en begränsad tidsperiod valde vi att göra urvalet utifrån icke-sannolikhetsurvalet och bekvämlighetsurvalet. Studiens resultat visar att förskollärarna hade olika förståelse för begreppet pedagogisk dokumentation, och detta medförde även att barnen inte (av vissa förskollärare) blev delaktiga eller fick ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen. Det eftersom vissa av förskollärarna hade olika uppfattningar av begreppet än vad tidigare forskning säger om det. Däremot definierade de dokumentation mer lika med vad tidigare forskning säger och barnen blev delaktiga och fick ha inflytande. Resultatet visade också att de använde sig av begreppen delaktighet och inflytande synonymt med varandra. Det visade även ett varierat resultat i huruvida förskollärarna gör barnen delaktiga och låter dem ha inflytande.

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Studien undersöker digitala verktygs användande i undervisningssyfte, barns inflytande och delaktighet samt för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan. Anledningen till det valda ämnet var att digitala verktyg är en stor del av vårt samhälle som kräver digital kompetens. Det är viktigt att denna digitala kompetens ges redan i tidig ålder vilket gjorde att vi ville undersöka hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Begreppen digitala verktyg samt undervisning tillkom i den nya reviderade läroplanen vilket gjorde att vi blev intresserade av att se hur och om de används ute på olika förskolor. Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod i form att semistrukturerade intervjuer som gjordes med fyra informanter digitalt på grund av rådande pandemi. Den kvalitativa metoden gav studien en ingående förståelse för informanternas egna erfarenheter och kunskaper kring användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte. Studien bearbetades utifrån den sociokulturella teorin som grundades av Lev Vygotskij. Den sociokulturella teorin handlar om det livslånga lärandet samt att individer lär sig av varandra. I bearbetningen har även teorins begreppmediering, kunskapstillägnande samt appropriering varit relevanta. Resultat från informanterna var att förstå hur informanterna använder sig av digitala verktyg i undervisningssyfte, för- respektive nackdelar samt se hur barns inflytande och delaktighet kopplat till digitala verktyg i förskolan lyfts. Samtliga informanter lyfter att användningen av digitala verktyg är positiv. Några negativa aspekter som lyfts är skärmtid, bristande kompetens samt felaktig användning som leder till negativa konsekvenser. När pedagoger besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en lärprocess ske hos barnen.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers föreställningar och praktiker kring lässtunder med fokus på flerspråkiga barngrupper. Läroplanen för förskolan poängterar att språk och lärande hänger oupplösligt samman och att förskola ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö98, 2016). Då läroplanen endast utgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur det litterära arbetet ska implementeras i verksamheten är det pedagogers tolkningar och förhållningssätt kring ämnet som styr. Detta gör att pedagogers föreställningar får en betydande roll i verksamheten och är således intressant och viktigt att undersöka och reflektera över.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning kring samlingens betydelse i förskolan, samt vilket förhållningssätts som används till barnens delaktighet och inflytande. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilken uppfattning har förskollärare om samling? Vilken uppfattning har förskollärare om barnens delaktighet och inflytande i samlingen? Vilket förhållningssätt har förskollärarna för att alla barn ska känna sig delaktiga och inkluderade?   Studien baseras på en kvalitativ metod i form av strukturerade observationer samt semi-strukturerade intervjuer. De centrala begreppen i denna studie baseras på sociokulturell teori. Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt till samlingen är avgörande för barnens utveckling. Under studien visar det sig att förskolläraren ser samlingen som en möjlighet att ge barnen chansen att vara delaktiga i sitt lärande samt ha inflytande över innehållet. Samlingen planeras och genomförs med fokus i att öka barnens delaktighet och inflytande samt att inkludera alla barn att delta genom att planera innehållet enligt barnens intressen. Språket som används under samlingen är anpassat till barnens kunskaper för att väcka intresse nyfikenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om förskoleuppdraget samt deras upplevelse av möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien genomförs eftersom det framkommit att vårdnadshavarnas perspektiv är underrepresenterat i forskning kring förskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där åtta vårdnadshavare från tre olika förskolor i Mellansverige intervjuades för att samla in empiri. Empirin analyserades med en tematisk analys som identifierade fyra olika teman. Studiens teoretiska ramverk utgörs av för forskningsfältet relevanta begrepp vilka är omsorg, undervisning samt delaktighet och inflytande. Dessa begrepp kan kopplas till förskolans uppdrag och har använts genomgående i studiens samtliga delar. Studiens resultat visar på att omsorgsuppdraget ses som mer betydelsefullt och prioriteras över undervisningsuppdraget. I undervisningen framskrivs de sociala vardagsfärdigheterna i sin tur som mer betydande än de akademiska ämneskunskaperna. Generellt ansågs det viktigt att barnens fysiska omsorgsbehov tillgodoses där stort fokus låg vid trygghet och relationsbygge. Vidare framkom i empirin att vårdnadshavarna upplevde att de hade möjlighet till delaktighet och inflytande, dock betraktades det som att de saknade möjlighet till reellt inflytande. En viktig framgångsfaktor som uppmärksammades var dialogen som ett verktyg för att möjliggöra delaktighet och inflytande och här sågs muntlig- och digital kommunikation som nyckelaspekter. Även förskolans roll som komplement till hemmet framkom som en genomgående aspekt i resultatet. Slutligen tolkades pedagogernas och vårdnadshavarnas engagemang vara betydande för mängden delaktighet och inflytande som uppnåddes i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur barn uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då dessa begrepp har fått en allt större betydelse i förskolans uppdrag enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2010) har vi valt att studera närmare hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på den egna avdelningen. Vi har utgått ifrån kvalitativa gruppintervjuer med barn från två förskolor och deras foton av platser och saker på sin avdelning som de upplever att de får bestämma över, samt inte bestämma över. De centrala begreppen för studien är demokrati i förskolan, delaktighet, inflytande och barns perspektiv.Analyserna av intervjuerna visar för det första att barnen upplever att de har inflytande i leken på förskolan, men också att de känner sig delaktiga när de leker tillsammans med sina kamrater. För det andra att barnen är omedvetna om sin rätt till delaktighet och inflytande på avdelningen då det gäller den pedagogiska verksamheten. Barnen ifrågasätter inte de vuxnas beslut, utan ser det som att det är pedagogerna som bestämmer på avdelningen. Analyserna av barnens fotografier visar att platser och saker har betydelse för barnens lek och som de beskriver som ”någonting de gillar”. Även här är barnen omedvetna om deras rättigheter vad det gäller delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet