Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Vårt syfte med detta självständiga arbete var att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet medbarns rättigheter i förskolan. Vi utgick från bland annat artikel tre och artikel tolv i barnkonventionen.Artikel tre står för att barnets bästa ska vara fokus i frågor som rör barnet (UNICEF Sverige 2009, ss.14-15). Artikel tolv står för att barnet ska få uttrycka sig i frågor som rör barnet självt (UNICEFSverige 2009, s. 18). Vi har intervjuat sex förskollärare, och gjorde en tematisk analys och fick framsex teman. Vi analyserade med hjälp av barndomssociologin, barns perspektiv och barnperspektiv,being och becoming, agens och makt. Resultatet blev olika föreställningar och pedagogiska metoderför att arbeta med barns rättigheter och barnkonventionen, samt hinder i detta arbete. Vi fick även frambeskrivningar av barns delaktighet och inflytande i förskolan, pedagogiska metoder för att arbeta medbarns demokrati samt förskollärarnas erfarenheter kring maktstrukturer i förskolan.

Sammanfattning/AbstractFarrow, Camilla och Mosén, Sylwia (2023). Elevers delaktighet och inflytande iåtgärdsprogram: - ”Vet du vad ett åtgärdsprogram är?” - ”Ingen aning, är det dåligt?”.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med föreliggande studie är att få fram elevers upplevda delaktighet i arbetet medåtgärdsprogram. Studien har även för avsikt att utveckla kunskap om hur specialpedagogerarbetar med åtgärdsprogram ute på skolorna samt på vilka sätt eleven kan göras delaktig i dessaarbetsprocesser. Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att öka kunskapen om hur några elever i behov av särskilt stödupplever att de görs delaktiga och får inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Studien avserockså undersöka hur några specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i skolan samt på vilkasätt eleven görs delaktig i arbetsprocessen.1. Hur arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i skolan?2. Vilka former av inflytande och delaktighet beskriver aktörerna i arbetsprocessen medåtgärdsprogram?3. När under arbetsprocessens gång upplever aktörerna att eleven görs delaktig? TeoriStudie knyter an till Harts delaktighetsteori (1992) som beskriver olika nivåer av barnsdelaktighet och inflytande samt Deci och Ryans (2015) Self-determination theory som hartydliga kopplingar till motivationspsykologin. Även Johansson (2003) och PramlingSamuelsson m.fl. (2011) har varit betydelsefulla då deras teorier om barnens perspektiv ochbarnperspektivet har använts i studien. MetodStudien inspireras av fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra elever i behov av särskilt stöd från grundskolor belägna i södra Sverige. De inspelade intervjuerna transkriberades ochlyssnades noggrant igenom. Med hjälp av en innehållsanalys kom respondenternas svar attbearbetas och brytas ner till mindre enheter som slutligen mynnade ut i tre övergripande temanom delaktighet och inflytande i åtgärdsprogram. ResultatResultaten i studien pekar på att specialpedagogerna ute på skolorna arbetar likvärdigt och ilinje med Skolverkets (2014) rekommendationer om arbetet med extra anpassningar, särskiltstöd och åtgärdsprogram. Vidare indikerar resultaten att det finns diskrepans mellan hurspecialpedagoger upplever att elever i behov av särskilt stöd är delaktiga i arbetet medåtgärdsprogram och hur eleverna själva upplever delaktighet och inflytande i arbetsprocessen.Generellt sett uppskattas delaktigheten vara högre när specialpedagogerna blir tillfrågade.Dessutom varierar elevernas upplevelser av delaktighet i större omfattning då vissa placerar sighögt och andra lågt i en förenklad version av Harts (1992) delaktighetsstege (se bilaga 6).Studiens resultat kommer även fram till att det finns olika uppfattningar om när iarbetsprocessen man anser att elevdelaktigheten är som mest lyckosam. Enligt intervjusvarenanses delaktigheten vara mest framträdande i den pedagogiska utredningen och i arbetet meddet särskilda stödet. Specialpedagogiska implikationerDet visar sig att det inte tillhör självklarheten att elever i behov av särskilt stöd uppleverdelaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram. Vi som specialpedagoger kommer attha en viktig och betydande roll för att kunna bidra till större likvärdighet och garanti för att allaelever ska få det de har rätt till samt förändra miljöer där möjligheter till delaktighet ärbegränsad. Det är viktigt att pedagoger i skolan i ännu högre grad tar hänsyn till elevens röstoch att denna ska ligga till grund för hela arbetsprocessen med åtgärdsprogram. Vi tror attpedagogerna ute på skolorna vill att alla elever ska få samma chans att lyckas i skolan men vivet samtidigt att elever och skolor har väldigt olika förutsättningar. Då är det viktigt attpedagoger, men särskilt pedagoger med specialpedagogisk kompetens som ska stödja dessaelever ute på skolorna, gör det utifrån barnets perspektiv.

Denna studie ämnade att beskriva och få förståelse för påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande ur förskolepedagogers perspektiv. Utifrån frågeställningar om hur uppdraget tolkas samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns i arbetet ämnade studien att identifiera påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan kommunala och privata förskolor. I studien användes en kvalitativ flexistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskolepedagogerna arbetade mycket med barns delaktighet och inflytande och de såg att de alla hade en samsyn på barn vilket skapade förutsättningar för att göra arbetet möjligt. Samtidigt visade undersökningen på att förskolepedagogerna använde strategier att komma runt vissa ramfaktorer som kunde hindra arbetet. Dessa faktorer var bland annat barngruppens storlek. Resultatet visade också att det fanns en viss skillnad på ramfaktorer i privata förskolor och på kommunala förskolor; de privata förskolorna hade fler resurser i form av personalstyrka och utbildad personal. Sammantaget visade det sig att de flesta var nöjda med sitt arbete med barns delaktighet och inflytande men att många saknade tid till att reflektera och fördjupa sig i frågorna med sina kollegor.

SammanfattningAndersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan.Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt. Vi har intervjuat fem pedagoger vid fem olika förskolor. Pedagogerna betonar att det inte finns något enkelt svar på hur man löser vardagsdilemman på förskolan, utan menar att svaret är situationsbundet. De lyfter också vikten av att ta vara på och planera utifrån barnens intressen, att rannsaka sig som pedagog, samt att våga släppa kontrollen till förmån för det barnen uttrycker. Nyckelord: Barns delaktighet och inflytande, barns intressen, barnsyn, demokrati, pedagogens roll

I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers inställning och förhållningssätt till samlingen som ett lärandetillfälle. Studien syftar till att bidra med kunskap kring pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande genom förskolans rutinsituation samlingen. Det är en kvalitativ studie där empirin är inhämtat från kvalitativa intervjuer samt från observationer. Inom studien redovisas två delstudier. Den först delstudien består av kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide där två barnskötare samt tre förskollärare har deltagit. Den andra delstudien består av observationer av samlingen vid fem tillfällen. Förskolan är en privat förskola som ligger i en förort med mycket natur och skog runtomkring. Båda delstudierna har använt tematisk textanalys som går ut på att identifiera mönster och teman i den insamlade empirin som sedan sammanställs under resultat och analys. Studien utgår ifrån det barndomssociologiska perspektivet där det blir centralt att studera hur samhällets strukturer påverkar barns uppväxtmiljöer samt hur de sociala faktorerna påverkar.  De begrepp vi har använt oss av för att analysera studiens empiri är social aktör, agens, kamratkultur, barnperspektiv samt barns perspektiv som ingår i barndomssociologin. Resultatet i studien är att pedagogerna på förskolan arbetar på ett medvetet sätt för att involvera och skapa möjlighet för barns delaktighet och inflytande. Genom att vara flexibel och se allas barns behov samt att alltid ha barnen i fokus bidrar till en miljö där lärande sker. Samlingen är en rutinsituation på förskolan som enligt pedagogerna skapar trygghet, struktur, gemenskap och är ett tillfälle för lärande där alla barn lyfts fram. Någonting som också framkom i studien är att vuxna befinner sig i en maktposition och behöver se barn som sociala aktörer för att möjliggöra att barnen i större utsträckning har möjlighet att påverka sin situation på förskolan.

År 2003 gjordes en nationell utvärdering av Skolverket över hem- och konsumentkunskaps ämnets måluppfyllelse. Syftet med studien 2022 var att undersöka elevers syn på ämnet hem- och konsumentkunskap och om detta förändrats sedan Skolverkets senaste utvärderingen av ämnet 2003. Metoden för undersökningen gjordes genom förfrågan till olika grupper på Facebook, för ämneslärare i hem- och konsumentkunskap. Ämneslärare (Hkk) delade enkäten med årskurs 9:e elever och enkäten besvarades av 153 elev – respondenter i studien 2022. Data sammanställdes i Microsoft Excell och analyserades digitalt och manuellt. Studien 2022 visade att elevernas syn på Hkk- ämnets betydelse har minskat för livet i hem och familj i jämförelse mot Skolverkets utvärdering 2003. Dessutom visar resultatet 2022 även på att eleverna i låg omfattning upplever att de har möjlighet att påverka både undervisningen och känna delaktighet, vilket är lägre än Skolverkets utvärdering 2003. Den viktigaste slutsatsen utifrån denna studie 2022 är att ämneslärare i Hkk bör tydligare synliggöra nyttan med ämnet för elevens framtid och genom det öka motivationen för elevens lärande.

Fritidshemmets ena syfte i Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet är att eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga, ta ansvar och tillämpa ett inflytande i verksamheten. Elever som är inskrivna i fritidshemmet ska ha möjlighet till både delaktighet och inflytande men hur ser verkligheten egentligen ut? I denna studie har en kvalitativ metod använts vid gruppintervjuer med 21 deltagare som var indelade i tre olika grupper, tre årskullar. Syftet med studien utgick från barns perspektiv där elevernas upplevelser skulle lyftas fram, tolkas och utvärderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever eleverna sin delaktighet och sitt inflytande på undervisningen i fritidshemmet? Utifrån resultatet fick jag en övergripande bild av elevernas upplevelser av inflytande och delaktighet med hjälp av de fem nivåerna utifrån Shiers (2001). Elevernas egna tankar kring delaktighet var att ”alla får vara med” och i inflytande innebär det att ”våra pedagoger behöver lyssna på elevernas tankar och förslag”. Eleverna vill vara delaktiga och ha ett inflytande över hela processen från önskemål till genomförandet. Vissa elever vill att pedagogerna besitter en kunskap kring lite allt möjligt, detta för att kunna ha en lättare förståelse kring elevernas önskemål och idéer och på så sätt tala samma språk.

The purpose of this study has been to find out the educators' perception of children's participation and influence in preschool. The study has focused on making a comparison between the teachers' perception and their way of working. The purpose has also been to find out whether the children's age has any influence on the extent to which the children are given the opportunity to participate and influence. The results of the study are analyzed and presented on the basis of the perspectives of participation and influence, power, the competent child and age. The study report also presents a comparison between the teachers' answers and their working methods. Studies results have shown that the educators work equally with their interview responses and that the children were given the opportunity to participate and influence to a very large extent. The age influence on the children’s opportunities for participation and influence has also been an aspect that has been focused on in this study. On the basis of the collected material, no difference has been observed, however, the teachers emphasized that the verbal language was an advantage and that different approaches were required depending on their age.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.