Syftet med mitt arbete är att undersöka hur några grundskoleelever ser på elevinflytande och sin egen möjlighet att påverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika skolklasser i skolår sex på en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna räknar med ett väldigt begränsat inflytande i skolan. Min slutsats är att de inte har det inflytande som de verkligen har rätt till enligt Skollagen och Lpo94. / The purpose of my paper is to investigate how some pupils in the comprehensive school look upon student influence and their own possibilities to have any influence at school, and how this possibility takes shape. With the aid of qualitative interviews with eight 6th graders from two different classes at a comprehensive school in Sweden I have investigated how the pupils view the matter of student influence. The results show that they expect to have very limited influence at school. My conclusion is that they do not have the amount of influence they are entitled to according to Skollagen, and Lpo 94.

Den svenska gymnasieskolans läroplan understryker att undervisning ska ge elever de väsentliga insikter som krävs för att förstå hur de själva kan främja en hållbar utveckling (Skolverket 2011: 7). Denna litteraturstudie syftar huvudsakligen till att undersöka huruvida implementeringen av utbildning för hållbar utveckling har främjat elevers förståelse för hållbar utveckling. Ett ytterligare delsyfte är att analysera deliberativa samtal som undervisningsmetod kopplat till hållbar utveckling. Syftet besvaras genom två preciserade frågeställningar. De vetenskapliga artiklar som används i denna studie riktar sig i synnerhet mot den svenska gymnasieskolans verksamhet och all insamlad data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån teorin om deliberativa samtal som undervisningsmetod men tar också avstamp i den normativa, faktabaserade och pluralistiska lärandetraditionen. Studien visar att implementeringen av utbildning för hållbar utveckling inte har resulterat i att elever signifikant ökat sin förståelse för hållbar utveckling. Denna studie påvisar dock att det deliberativa samtalet kan bidra till elevers förståelse för hållbar utveckling i den bemärkelsen att det ökar elevers kommunikationsförmåga, förståelse för andras perspektiv och engagemang. Vidare visar studien att det deliberativa samtalet uppfyller många kriterier för den pluralistiska undervisningstraditionen. Detta indikerar att metoden kan bidra till en förståelse för hållbar utveckling och att den således kan vara ett alternativ vid undervisning för hållbar utveckling.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.