Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik. / How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co- operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.

With the increasing mental health challenges, a growing demand for professional help can be seen. Despite their crucial role in society, the counseling profession is not sufficiently researched. Therefore, the purpose of the study was to examine counselors' ability to disconnect from work in their private lives in relation to workload. The study included 89 counselors, including 16 men, 72 women, and 1 identifying as other. The survey consisted of several background variables and two already well-developed measurement instruments, along with a self-created instrument. The analysis revealed that only the variable demand can explain 50% of the variation regarding spillover. The factors demand and control had the strongest correlation with the ability to disconnect from work. Furthermore, the analysis showed that women are more affected by work-related demand than men. Finally, the result demonstrated that a high level of health had a positive effect on spillover and the impact of the demand variable on the individual. The results allowed for further research, such as exploring the difference between 'old' and 'new' counselors.

Positive social support, realistic job demand, and appropriate levels of control over their responsibilities can mitigate empathy fatigue and burnout among nurses, increase quality care for patients, and lay the foundation for teams to embrace challenges during crises. The COVID-19 pandemic stretched nurses in all these areas, leading many nurses to contemplate changing fields. Failure to address and embrace the difficulties that nurses face during such crises can result in loss of nurses and impact the entire healthcare industry. The present study used one-to-one interviews to glean insider perspectives of changes in job demand, control, and support nurses experienced as they showed up to work in COVID-19 units. Results showed that the bridge to overcoming daily battles and stresses came primarily through supportive education and skill building, emotional support from peers, and venting after a challenging event. Keywords: social support, emotional support, informational support, moral injury, Demand-Control-Support Model

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Organisations' digitalisation has had positive and negative effects on the work environment. Regardless, the digital work environment can affect employees' digital well-being. By studying how lecturers at Swedish universities feel that their digital well-being is affected by the digital work environment, the universities can proactively work for a good work environment. This quantitative survey studies essential factors for the well-being of lecturers in the digital work environment at Swedish universities. The variation is explained using the Job Demands-Resources model (JD-R) and the Demand-Control-Support model.  The most important factors for digital well-being that have emerged in this study are to have a positive attitude towards digital systems, to have digital competence and to minimize negative impact; this is also confirmed by previous research in other environments.

Studiens syfte är att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbete under COVID-19 pandemin samt hur de upplevt stress i relation till krav-kontroll-stödmodellen. Arbetstagarna i studien har arbetat på distans mer än 50 procent och under en period av minst sex månader under pandemin. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med analysmetoden tematisk analys. Studien visar på positiva upplevelser av integrering mellan arbetsliv och privatliv. Produktiviteten och effektiviteten har ökat och tekniken har upplevts välfungerande under perioden av distansarbete. Störningsmoment i distansarbetet upplevdes vara att de inte fått träffa kollegor och distraktioner som exempelvis hushållssysslor. Trots avsaknaden av arbetets sociala aspekter på grund av distansarbete är arbetstagarna positiva till fortsatt distansarbete efter pandemin. Arbetstagarna upplever låga krav, hög kontroll, högt stöd och låg stress, vilket ger stöd för Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. / The purpose of the study is to investigate employees' experiences of teleworking during the COVID-19 pandemic and how they experienced stress in relation to the demand-control-support model. The employees in the study have worked remotely more than 50 percent and during a period of more than six months during the pandemic. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted and the collected data were analyzed by using the method thematic analysis. The study shows positive experiences of integration between work and personal life. Productivity and efficiency have increased and the technology has been experienced as well-functioning during the period of telework. Disturbances in teleworking were perceived to be that they were not allowed to meet colleagues and distractions such as household chores. Despite the lack of social aspects of work due to teleworking, workers are positive about continued telework after the pandemic. Employees experience low demands, high control, high support and low stress, which provides support for Karasek & Theorell's (1990) demand-control-support model.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll. / The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

Denna kandidatuppsats inom offentlig förvaltning handlar om hur mellanchefer inom statliga förvaltningar upplever arbetsrelaterad stress. Vi har studerat hur kombinationen mellan krav och möjligheten till kontroll av arbetsuppgifter ser ut då arbetsrelaterad stress framkallas hos män respektive kvinnor. Studien visar också vilken koppling det sociala stödet på arbetsplatsen har för dessa faktorer.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel följt av syfte och den frågeställning som ska besvaras. Kapitlet tidigare forskning leder till en problemdiskussion och referensramen som följer ligger till grund för intervjufrågorna. Intervjuerna har besvarats av sju respondenter som representerar tre olika organisationer inom statlig förvaltning. Efter transkribering av intervjuerna har dessa analyserats med koppling till referensramen och avslutningsvis lett till vår diskussion och slutsatser.Slutsatserna som kan dras av studien är att de mellanchefer vi har intervjuat inte är särskilt stressade. Stundtals kan det förekomma perioder som kan vara stressade men de flesta av respondenterna tycker att det är hanterbart.Vi tror att det finns en del som är särskilt viktig för att en mellanchef ska klara av att hantera krav och negativ stress och detta är det sociala stödet på arbetsplatsen. Nästan alla våra respondenter säger någonstans i intervjun att de drabbas av arbetsrelaterad stress men de säger sig vara stresståliga individer. En del upplever att de har höga krav i sin arbetssituation, antingen från sig själv eller från omgivningen, men har då andra faktorer som väger upp detta som till exempel socialt stöd av chefskollegor och ledning. En känsla av kontroll över sin arbetssituation verkar vara en viktig faktor för god hälsa. Vår studie pekar på att våra respondenter upplever att de har detta.Några av mellancheferna upplever en ökad stress när de ser att medarbetare stressar, men genomgående tycker de svarande att det är ens eget ansvar att hantera eventuella stressfaktorer och se till att det inte blir för mycket. / This bachelor thesis in public administration is about how middle managers in state administrations are experiencing work-related stress. We have studied how the combination between demands and the possibility of control of tasks looks when it comes to how work-related stress is induced in men and women. The study also shows what influence social support in the workplace has for these factors.The essay begins with an introductory chapter followed by the purpose and our questions. The chapter previous research leads to problems discussion and reference framework that follows is the basis for the interview questions. The interviews have been answered by seven respondents representing three different organizations within the government administration. After transcribing the interviews, these were analyzed in connection to the reference frame and finally led to our discussion and conclusions of the study.The conclusions to be drawn from the study is that the middle managers we interviewed are not particularly stressed. Occasionally there may be periods that can be stressful but most of the respondents find it manageable.We think there is one part which is particularly important to a middle manager so they are able to handle the demands and negative stress, and this is the social support at the work place. Almost all of our respondents say somewhere in the interview that they suffer with work related stress from time to time but they say they are stress-resistant individuals. Some feel that they have high demands in their work situation, either from themselves or from the environment, but other factors weigh this up, such as social support. A sense of control over their work situation seems to be an important factor for good health. Our study suggests that our respondents feel that they have this.Some of the respondents are experiencing increased stress when they see that the employees stress, but consistently they feel that it is one's own responsibility to deal with potential stressors and make sure it does not get too much.The study is written in swedish