Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

Mellanchefers roll i organisationer har visat sig vara fylld med utmaningar. En mellanchefs ansvar är bland annat att rapportera till högre chefer, kommunicera beslut till medarbetare samtidigt som relationer ska upprätthållas på olika nivåer inom organisationen. Den syn på mellanchefens roll som skildras i tidigare forskning tenderar att vara negativ. En stor del av forskningen visar höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö bland mellanchefer. Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur mellanchefer på operativ nivå upplever sin arbetssituation. Studien fokuserar på mellanchefers komplexa roll som både arbetsgivarrepresentant och medarbetarrepresentant. För att besvara studiens forskningsfrågor har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Till skillnad från stor del av tidigare forskning visar resultatet i föreliggande studie inte att mellanchefers arbetssituation präglas av höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö. Detta med ett undantag till en av studiens respondenter som arbetar i en mycket stressig miljö. Studiens resultat visar tre framträdande utmaningar som mellanchefer möter i sitt arbete på grund av att de befinner sig mitt emellan organisationens olika nivåer (1) Att hålla medarbetare och högre chefer nöjda, (2) Att binda samman organisationens kommunikationskedja och (3) Att skilja på den formella överordnad-underordnad relationen och informella vänskapsrelationen. Resultatet i studien påvisar även att mellanchefer ofta tillämpar copingstrategier för att hantera utmanande situationer. Särskilt vanligt är socialt stöd från kollegor i samma roll, problemfokuserad coping i oförutsedda händelser och emotionsfokuserad coping när frustration eller osäkerhet uppstår. / The role of middle managers in organizations has proven to be filled with challenges. A middle manager's responsibilities are, among other things to report to senior managers, and to communicate decisions to employees while maintaining relationships at various levels within the organization. Middle managers are often portrayed in a negative way in earlier research. Majority of the studies show high stress levels and a negative psychosocial environment among middle managers. The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how middle managers at the operational level in retail and café operations experience their work situation. The study focuses on middle managers' complex role as both employer representative and employee representative. To answer the study's research questions, the empirical data has been collected through semi-structured interviews. Unlike a lot of the previous research, the results in this study did not show that middle managers' work situation is characterized by high stress levels and a poor psychosocial work environment. This apart from one respondent who works in a stressful environment. The study’s results presented three prominent challenges that middle managers face as a result of being situated between different hierarchies: (1) To keep the subordinated and the higher managers content, (2) To connect the communication chain of the organization and (3) To distinguish between the formal and informal managerial role. The results in the study also show that middle managers often use coping strategies to manage challenging situations. Particularly with the respect to showing social support from colleagues with the same role, taking a problem-focused approach during sudden unexpected events and emotion-focused coping during times when expressing dissatisfaction is needed.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

I Sverige ökar stressrelaterade diagnoser kopplade till utbrändhet, och forskning från andra länder visar att anställda inom ideella organisationer upplever hög stress. Det existerar få svenska studier som undersöker arbetsrelaterad stress hos anställda i ideella organisationer. Studiens syfte var därför att undersöka arbetsrelaterad stress och dess samband med kön, ålder samt dimensionerna i Job-demand-control-social-support modellen hos ideellt anställda, samt undersöka om faktorerna kunde förklara variationen i arbetsrelaterad stress. Enkäter för att mäta dimensionerna samlades in från totalt 148 deltagare, varav 120 kvinnor. Analysen visade samband mellan arbetsrelaterad stress och dimensionerna krav, kontroll och socialt stöd, samt att krav och socialt stöd förklarade 48% av variationen i arbetsrelaterad stress. Detta indikerar både på likheter och skillnader mellan anställda i ideella organisationer i Sverige och utomlands. Resultatet visar att anställda på ideella organisationer behöver undersökas mer för att skapa förståelse för förutsättningar och utmaningar, både jämfört med andra sektorer och andra länder. / In Sweden, stress-related diagnoses linked to burnout are increasing, and research from other countries shows that employees in non-profit organizations experience high levels of stress. There are only a few Swedish studies examining work-related stress among employees in non-profit organizations. The purpose of the study was therefore to examine work-related stress and its relationship with gender, age, and the dimensions of the Job-demand-control-social-support model in this group, and to investigate to what extent these factors could explain variation in work-related stress. Questionnaires to measure the dimensions were collected from a total of 148 participants, 120 of whom were women. The analysis showed correlations between work-related stress and demand, control and social support, and that demand and social support could explain variation in work-related stress. This indicates both similarities and differences between employees in non-profit organizations in Sweden and abroad. The results show that employees in non-profit organizations need to be studied more to create an understanding of conditions and challenges, both compared to other sectors and other countries.

L’objectif principal de ce mémoire est d’approfondir les connaissances à propos de l’impact des stresseurs organisationnels sur la concentration du cortisol salivaire. Plus précisément, nous étudierons la contribution des modèles demande-contrôle de Karasek (1979) et demande-contrôle-soutien de Karasek et Theorell (1990) à la variation du cortisol salivaire chez les individus. Les associations entre les composantes principales de chacun des modèles (demandes psychologiques, latitude décisionnelle et soutien social), mais également les effets d’interaction inclus dans ces modèles, c’est-à-dire de l’effet modérateur de la latitude décisionnelle et du soutien social, seront étudiés. L’axe HPS a été associé aux symptômes de la santé mentale (Abelson et al., 2007; Havermans et al., 2011; Vreeburg et al., 2009b, 2010, 2013; Staufenbiel, 2013) ainsi qu’aux stresseurs en milieu de travail (Chida et Steptoe, 2009). À l’heure actuelle, le cortisol salivaire serait un indicateur de l’axe hypothalamo-pituito-surrénalien (HPS) le plus prometteur pour mesurer la réponse physiologique face à un événement stressant ou à un stress chronique (Maïna et al., 2009). Les données proviennent de l’étude SALVEO, menée par l’Équipe de recherche sur le travail et la santé mentale de l’Université de Montréal. Les résultats des analyses multiniveaux ne soutiennent pas l’implication du modèle demande-contrôle-soutien sur la concentration de cortisol. En effet, elles ne permettent pas de conclure que les effets, autant principaux que d’interaction, du modèle demande-contrôle-soutien expliquent la variation dans les concentrations de cortisol. La consommation de tabac est significativement reliée à la concentration de cortisol salivaire et doit être prise en considération dans les études futures. Par conséquent, ces résultats suggèrent que d’autres recherches sont nécessaires pour comprendre comment les stresseurs du travail s’incorporent à l’individu au niveau physiologique. Des connaissances approfondies de ces associations permettraient de mieux comprendre les associations entre le stress à long terme et les effets sur la santé, c’est-à-dire, comment les tensions au travail affectent la santé mentale à long terme (Karhula et al., 2015). / The main objective of this master thesis is to increase the knowledge about the impact of organisational factors on salivary cortisol concentrations. Especially, the models demand-control (Karasek, 1979) and demand-control-support (Karasek and Theorell, 1990) will be studied in relationship to the salivary cortisol. The objectives of this study are to investigate the associations between the main components of each model (psychological demands, decision latitude and social support), but also patterns of interaction effects, i.e. the effect moderator of decision latitude and social support. It has been shown that the HPA axis would be linked to symptoms of mental health (Abelson et al., 2007; Havermans et al. 2011; Vreeburg et al. 2009b, 2010, 2013; Staufenbiel, 2013) as well as stressors in the workplace (Chida and Steptoe, 2009). Currently, salivary cortisol, an indicator of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis (HPA) or the axis of stress management, would be the most promising for measuring the physiological response to a stressful event or chronic stress (Maïna et al. 2009). The data results come from the SALVEO surveys led by the research team on work and mental health of University of Montreal (ERTSM). Results of multilevel analyses do not support the involvement of the demand - control - support model to changes in cortisol concentration. Indeed, they do not suggest that the main effects as much as the interaction effects of the demand-control-support model, explain the variation in cortisol levels. Tobacco consumption is significantly related to salivary cortisol concentration and must be taken into account in previous studies. Therefore, these results suggest that further research is needed to understand how the occupational stressors are incorporated into the individual at the physiological level. Depth knowledge of these associations would help to understand the associations between long-term stress and health effects or how job strain affects long-term mental health (Karhula et al. 2015).

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Som yrkesverksam inom sociala arbeten möter professionella tragiska människoöden och traumatiska berättelser. Utifrån återkommande exponering för dessa berättelser kan den yrkesverksamma i längden själv riskera drabbas av traumasymptom. Detta kallas för sekundär traumatisering, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och sjukskrivning. Studien undersöker hur chefer inom sociala verksamheter i Sverige anser att deras organisation kan förebygga sekundär traumatisering bland deras medarbetare. Studien utgår ifrån en kvalitativ, induktiv ansats där sju chefer från olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån ett målinriktat, bekvämlighets- och snöbollsurval. I genomförd innehållsanalys framkom tre kategorier gällande hur sekundär traumatisering kan förebyggas: genom kunskap, en planerad organisationsstruktur samt via en öppen organisationskultur. Resultatet har sedan diskuterats utifrån tidigare forskning samt ur ett chefsperspektiv på krav-kontroll-stödmodellen. Studien konkluderar att chefer kan förebygga sekundär traumatisering. För det första genom att skapa en planerad organisationsstruktur, vilken möjliggör kontroll och stöd för medarbetarna. För det andra genom att uppmuntra en god organisationskultur som bidrar till högt socialt stöd. För det tredje genom att öka kunskapen om sekundär traumatisering, vilket fungerar som ett skydd gentemot sekundär traumatisering. Dessutom dras slutsatsen att cheferna kan använda krav-kontroll-stödmodellen som ett verktyg i sitt förebyggande arbete mot sekundär traumatisering. / Professionals within social work encounter tragic human fates and traumatic stories. Due to recurring exposure of traumatic stories it is possible for professionals to risk suffering from trauma symptoms. This is called secondary traumatisation, which can result in burnout and sick leave. The thesis investigates how managers within the social sector in Sweden find that they can prevent secondary traumatisation among their employees. The study is based on a qualitative, inductive approach where interviews with seven managers from different municipalities where conducted. The interviewees were selected based on target sampling, convenience sampling, as well as snowball sampling. In the content analysis three categories regarding how secondary traumatisation can be prevented was discovered: through knowledge, a planned organisational structure and through an open organisational culture. The result has been discussed based on existing research as well as from a manager’s perspective on the demand-control-support model. The findings conclude that managers can prevent secondary traumatisation. Fist, by creating a planned organisational structure, which enable control and support for employees. Second, by encouraging a good organisational culture, which contribute to high social support. Third, employees receive a form of protection from secondary traumatisation by increasing knowledge about the subject. Furthermore, the findings also conclude that managers can use the demand-control-support model as a tool in preventing secondary traumatisation.

No description available.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.